Jag är mycket tveksam till de flesta organisationer som tigger pengar - oavsett om det är Rädda Barnen, Röda Korset, Trafik- och polioskadade, Hjärt- och lungsjuka, Frälsningsarmén eller vilka de nu kan vara. Men det finns en organisation som jag kan tänka mig att stödja: SOS Barnbyar. Eller också väljer jag att stödja ett särskilt projekt, där jag vet att pengarna hamnar rätt.
Att jag är positiv till SOS Barnbyar beror på att jag fick tillfälle att besöka en barnby i Vietnam när jag var där för Skatteverkets räkning. En arbetskamrat hade nämligen ett fadderbarn hos barnbyn i Da Lat i f.d. Sydvietnam. Han skickade med ett paket till fadderbarnet som vi skulle posta i Hanoi. Men eftersom det visade sig att vi skulle besöka Da Lat tog vi med paketet dit.
Vi fick hjälp av skattechefen i Da Lat att ta oss till barnbyn som visade sig vara mycket välordnad. I en pärm fanns t.ex. alla brev som min arbetskamrat hade skrivit till sitt fadderbarn. Det var ordning och reda, rent och snyggt och fadderbarnet såg ut att må bra.
När jag fyllde 60 så skramlade min arbetskamrater - som brukligt är - ihop pengar till en present åt mig. Men i stället för att önska böcker, vin eller nåt annat så skänkte jag pengarna till en skola i Indien. Jag talade dock inte om det i förväg så en del arbetskamrater kom efteråt och lämnade mer pengar. När jag slutade på verket för gott för snart två år sen talade jag om i förväg att jag skulle skänka pengarna de samlade in till ett barnhem i Thailand. Det blev 5 000 kr.
Så under de senaste åren har jag (indirekt) skänkt tusentals kronor till välgörenhet. Det brukar jag säga när det ringer nasare från olika organisationer och tigger pengar eller vill sälja dyra onödiga trycksaker m.m. Då brukar de tystna och lägga av att tjata.
Jag trodde i min enfald att mitt sätt att skänka de inskramlade pengarna till välgörenhet skulle få fler på jobbet att göra likadant. Men såvitt jag vet har ingen följt mitt exempel.
28 december 2011
21 december 2011
Jag var skolkamrat med Clark
När jag rotade i källaren hittade jag i en kartong mina gamla skolkataloger. I en av dem - från Örebro Praktiska Realskola, läsåret 1959-60 - fann jag inte bara mig själv utan även en av landets mest kända (blivande) brottslingar: Clark Olofsson. Se ovan. "O" står för Oderth.
Han bodde tydligen en tid i Örebro. Han är född 1947 i Trollhättan och bodde annars mest i Göteborg när han var ung. Han har suttit inne en stor del av sitt liv, bl.a. för mordförsök, misshandel och flera narkotikabrott. Har han tur släpps han ut 2015 men utvisas då på livstid. Belgien är hans nya hemland där han har sin fru och sina fem barn.
Jag har inget som helst minne av Clark. Han var bara en elev i mängden. Men jag kan i alla fall skryta med att vi har varit skolkamrater!
18 december 2011
När jag skulle byta gasolflaska
Jag fick en gasolgrill när jag fyllde 50 (dvs. för många år sen nu...). Grillen var i byggsats och jag fick hjälp att montera den och samtidigt kopplades den medföljande gasolflaskan in. Men efter en säsong ebbade gasen ut och jag nödgades byta flaska.
Jag åkte till macken och köpte en fylld gasolflaska. Den var igenproppad med en röd plastplugg, som jag förgäves försökte skruva bort. Jag vred och vred med en skruvmejsel men fick inte bort den förbannade pluggen. Till slut var jag tvungen att inse min oförmåga och återvände till macken, som var full av biffiga, händiga och tekniskt kunniga medelålders män. Jag ställde mig i kön till kassan med min flaska.
Med pipig röst (jag hade fått en kyckling i halsen) förklarade jag mitt dilemma att plastpluggen i gasolflaskan inte gick att få bort. Det blev dödstyst i hela mackbutiken och alla stirrade på mig när kassören förklarade för mig att jag vridit pluggen åt fel håll. Pinsamt.
"Allt som har med gas att göra är gängat åt andra hållet" förklarade han förnumstigt för mig. Det visste förmodligen alla i butiken utom jag. Efteråt tänkte jag: Hur f-n lär man sig det eftersom alla utom jag tydligen kände till det? Med modersmjölken? I så fall måste det ha varit fel på min morsa.
Nä, alla känner inte till det. När jag senare på jobbet frågade runt visade det sig att det var flera praktiskt lagda män som inte heller kände till det.
Jag åkte till macken och köpte en fylld gasolflaska. Den var igenproppad med en röd plastplugg, som jag förgäves försökte skruva bort. Jag vred och vred med en skruvmejsel men fick inte bort den förbannade pluggen. Till slut var jag tvungen att inse min oförmåga och återvände till macken, som var full av biffiga, händiga och tekniskt kunniga medelålders män. Jag ställde mig i kön till kassan med min flaska.
Med pipig röst (jag hade fått en kyckling i halsen) förklarade jag mitt dilemma att plastpluggen i gasolflaskan inte gick att få bort. Det blev dödstyst i hela mackbutiken och alla stirrade på mig när kassören förklarade för mig att jag vridit pluggen åt fel håll. Pinsamt.
"Allt som har med gas att göra är gängat åt andra hållet" förklarade han förnumstigt för mig. Det visste förmodligen alla i butiken utom jag. Efteråt tänkte jag: Hur f-n lär man sig det eftersom alla utom jag tydligen kände till det? Med modersmjölken? I så fall måste det ha varit fel på min morsa.
Nä, alla känner inte till det. När jag senare på jobbet frågade runt visade det sig att det var flera praktiskt lagda män som inte heller kände till det.
15 december 2011
Enda ljuspunkten i myndighetsmörkret?
Rapporterna om hur dåligt ställt det är i den offentliga sektorn duggar tätt hela tiden. Är det inte skolan, där kunskapsnivån ständigt sjunker, är det sjukvården där patienter får ligga i överfulla korridorer och drabbas av sjukhussjukan eller åldringar som får ligga utan tillsyn i nerkissade blöjor; hemtjänst som kommer på eftermiddan och nattar åldringarna. Och riskkapitalister som skatteplanerar och tjänar grova pengar på alltihop.
Försvaret då? Det ska vi inte tala om. Det består nu av några hundra underbetalda stridspittar som riskerar sina liv i Långtbortistan och tusentals övergödda befäl på Högkvarteret.
Nu slår Riksrevisionen till och omyndigförklarar hela rättsväsendet - allt från polisen till åklagare, domstolar och kriminalvård. I dagens SvD skriver riksrevisor Landahl om hur illa ställt det är. Det är grov kritik mot regeringen Reinfeldt som under flera år pytsat in mångmiljard-belopp utan något synbart positivt resultat på verksamheten.
Sen har vi Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som under flera år toppat bottenligan bland statens myndigheter.
Det är tur vi har Skatteverket - landets modernaste myndighet! Det verkar vara den enda ljuspunkten i mörkret.
Försvaret då? Det ska vi inte tala om. Det består nu av några hundra underbetalda stridspittar som riskerar sina liv i Långtbortistan och tusentals övergödda befäl på Högkvarteret.
Nu slår Riksrevisionen till och omyndigförklarar hela rättsväsendet - allt från polisen till åklagare, domstolar och kriminalvård. I dagens SvD skriver riksrevisor Landahl om hur illa ställt det är. Det är grov kritik mot regeringen Reinfeldt som under flera år pytsat in mångmiljard-belopp utan något synbart positivt resultat på verksamheten.
Sen har vi Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som under flera år toppat bottenligan bland statens myndigheter.
Det är tur vi har Skatteverket - landets modernaste myndighet! Det verkar vara den enda ljuspunkten i mörkret.
7 december 2011
Rekordmånga veteraner på jullunch
Nästan var tredje RSV-Veteran deltog i den årliga jullunchen, vilken som vanligt ägde rum i Eriksbergs festvåning i Timmermansordens hus i centrala Stockholm. Som vanligt inleddes lunchen med glögg och mingel och sedan blev det ett välsmakande julbord med allt som hör till.
Inbjudna gäster var bl.a. de före detta cheferna Lennart Nilsson och Mats Sjöstrand samt de nuvarande cheferna för Skatteverket och KFM där alla var med utom rikskronofogden. Både gästerna och veteranerna verkade som vanligt trivas och njöt av maten, samtalet och umgänget.
Jullunchen är uppskattad och är den aktivitet som varje år lockar flest RSV-Veteraner.
Dystert 70-årsminne
Idag är det precis 70 år sedan Japan anföll den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii, vilket ledde till att USA gick med i Andra världskriget.
5 december 2011
Svenska soldater dåligt betalda
Jag läser just nu Johanne Hildebrandts reportagebok "Krigare" som handlar om våra soldater i Afghanistan. Mycket intressant bok. Hon var inbäddad journalist och levde med soldaterna där ett halvår. Av våra 500 män och kvinnor i Afghanistan är bara 150 "riktiga" soldater. Resten är stabs-, förråds- och underhållspersonal m.m.
Våra 150 soldater ser döden i vitögat varje dag och de har säkert tvingats döda hundratals talibaner. En handfull soldater har också dödats; många fler har sårats. Medierna rapporterar inte mycket om det som dagligen händer där. Det är lätt att tro att det bara handlar om fridfulla patrulleringsturer bland byarna för att dricka te med byäldsten. Det är faktiskt ett krig som pågår där.
En svensk soldat i Afghanistan har 21 600 kr i grundlön. Med alla tillägg blir det 36 300 kr. En norsk soldat tjänar 64 700 kr med alla tillägg, en dansk dito 52 700 och en finsk 47 100. Däremot kan en svensk överläkare tjäna 120 000 kr i månaden på att gå omkring i säkerhet inne på campen. En överstelöjtnant i staben, som också vistas i campens trygghet, tjänar 76 500 kr i månaden.
De svenskar som riskerar sitt liv har sämst betalt av alla.
PS. Men det räcker inte med det. Försvarsmakten kan inte ens betala ut deras löner i rätt tid.
Våra 150 soldater ser döden i vitögat varje dag och de har säkert tvingats döda hundratals talibaner. En handfull soldater har också dödats; många fler har sårats. Medierna rapporterar inte mycket om det som dagligen händer där. Det är lätt att tro att det bara handlar om fridfulla patrulleringsturer bland byarna för att dricka te med byäldsten. Det är faktiskt ett krig som pågår där.
En svensk soldat i Afghanistan har 21 600 kr i grundlön. Med alla tillägg blir det 36 300 kr. En norsk soldat tjänar 64 700 kr med alla tillägg, en dansk dito 52 700 och en finsk 47 100. Däremot kan en svensk överläkare tjäna 120 000 kr i månaden på att gå omkring i säkerhet inne på campen. En överstelöjtnant i staben, som också vistas i campens trygghet, tjänar 76 500 kr i månaden.
De svenskar som riskerar sitt liv har sämst betalt av alla.
PS. Men det räcker inte med det. Försvarsmakten kan inte ens betala ut deras löner i rätt tid.
4 december 2011
Blommande rosor andra advent
Ur led är årstiden. Nu borde det vara vinter och snö. I stället är vädret vårlikt med plusgrader och blommande blommor. I dag - andra advent - kunde vi plocka in färska rosor från rabatten vid kåken och tända det andra ljuset. Sannerligen annorlunda.
1 december 2011
Högt förtroende för Skatteverket
När svenska folket rangordnar olika samhällsinstitutioner, medier och företag efter hur högt förtroende man har för dem hamnar Skatteverket på sjunde plats. Hela 57 % av de tillfrågade har ganska/mycket stort förtroende för verket.
Toppen i listan ser ut så här: Sveriges Radio, Sveriges Television, Ikea, universitet/högskolor, sjukvården, Volvo, Skatteverket, Riksbanken, Regeringen, Dagens Nyheter osv.
Verkets kompismyndighet Försäkringskassan hamnar med 18 % på plats 33 och Arbetsförmedlingen på plats 39 med 14 %.
Bakom undersökningen står den ideella föreningen MedieAkademin där Göteborgsprofessorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull är frontfigurer. Undersökningen genomfördes 3-7 november 2011 då drygt tusen personer i åldern 16-74 år frågades ut i en Internetenkät, genomförd av TNS Sifo AB.
Skatteverket går från klarhet till klarhet. Grattis!
Toppen i listan ser ut så här: Sveriges Radio, Sveriges Television, Ikea, universitet/högskolor, sjukvården, Volvo, Skatteverket, Riksbanken, Regeringen, Dagens Nyheter osv.
Verkets kompismyndighet Försäkringskassan hamnar med 18 % på plats 33 och Arbetsförmedlingen på plats 39 med 14 %.
Bakom undersökningen står den ideella föreningen MedieAkademin där Göteborgsprofessorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull är frontfigurer. Undersökningen genomfördes 3-7 november 2011 då drygt tusen personer i åldern 16-74 år frågades ut i en Internetenkät, genomförd av TNS Sifo AB.
Skatteverket går från klarhet till klarhet. Grattis!
30 november 2011
Många hövdingar - få indianer
Den svenska försvarsmakten har nästan 3 000 högre officerare - från majorer och örlogskaptener till generaler och amiraler. Danmark har knappt 1 300 högre befäl trots att man har 84 000 soldater, nästan dubbelt så många som Sverige.
Finland har ca tusen högre officerare och 250 000 soldater. Finska försvarsbudgeten är dessutom bara hälften så stor som den svenska.
Nånstans verkar det vara fel...
Finland har ca tusen högre officerare och 250 000 soldater. Finska försvarsbudgeten är dessutom bara hälften så stor som den svenska.
Nånstans verkar det vara fel...
22 november 2011
Djurskyddet bättre än äldrevården
Om en bonde missköter sina kossor och låter dem vara inomhus, liggande i sin egen avföring slår djurskyddsinspektörerna till och djurhållaren kan bli åtalad för djurplågeri. En häst får inte gå ensam i hagen. Den måste ha sällskap av minst en hästkompis.
Reglerna och tillsynen när det gäller våra djur är bättre än för åldringsvården, där de gamla kan tvingas ligga i sina fullskitna blöjor utan att någon blir åtalad. Hundratusentals gamla är dessutom helt ensamma.
Snacka om prioritering.
Djuren har många militanta vänner, som - visserligen missriktat och kontraproduktivt - släpper ut minkar, eldar upp mjölkbilar och terroriserar körsnärer. Det kanske är dags att åldringarna får motsvarande militanta vänner som lika hårt driver deras sak för att det ska hända något rejält?
Reglerna och tillsynen när det gäller våra djur är bättre än för åldringsvården, där de gamla kan tvingas ligga i sina fullskitna blöjor utan att någon blir åtalad. Hundratusentals gamla är dessutom helt ensamma.
Snacka om prioritering.
Djuren har många militanta vänner, som - visserligen missriktat och kontraproduktivt - släpper ut minkar, eldar upp mjölkbilar och terroriserar körsnärer. Det kanske är dags att åldringarna får motsvarande militanta vänner som lika hårt driver deras sak för att det ska hända något rejält?
21 november 2011
Pant på lågenergilampor
EU har förbjudit vanliga glödlampor. Vi ska använda lågenergilampor i stället och skälet är att värna miljön. Nu visar det sig att uttjänta lågenergilampor, som innehåller kvicksilver, hamnar där de inte ska, bl.a. i glasåtervinningen; alltså där vi brukar slänga våra tomma vinpavor. Om detta skriver SvD i dag.
Enklaste sättet att få koll på begagnade lågenergilampor är att sätta en rejäl pant på dem. Varför inte en femma tillbaka på varje lampa?
Enklaste sättet att få koll på begagnade lågenergilampor är att sätta en rejäl pant på dem. Varför inte en femma tillbaka på varje lampa?
20 november 2011
Förolämpande franskt frukostbröd
I en roman jag nyss läst stod det: "De beställde en rejäl frukost: croissanter, förlorade ägg, apelsinjuice, kaffe".
Det här var i Paris. Rejäl frukost? Det som gjorde romanens frukost "rejäl" var väl det förlorade ägget. Franska hotellfrukostar är ju världens sämsta - en slät kopp kaffe och en croissant. Dessutom svindyrt. Är hotellet riktigt lyxigt kan du kanske även få en torr, rostad vitbrödsskiva och en klick marmelad. Det är allt. Tacka vet jag tyska eller danska - och för den delen även svenska - hotellfrukostar. Då kan man snacka om "rejält"!
Den mest "rejäla" frukost jag råkat ut för var i Tallinn. Där fanns även sill och snaps och en kock som stod i matsalen och lagade till din favoritomelett från ett brett utbud av ingredienser - allt från svamp till skinka. Men nu tillbaka till Frankrike...
Den franska croissanten - som alla tror är en urfransk nationalsymbol - kommer från Wien i Österrike. Det var nämligen så att turkarna belägrade Wien 1683 och försökte inta staden. Turkarna började gräva en tunnel under stadsmuren. Stadens bagare som var uppe tidigt för att elda upp sina ugnar hörde ljudet från grävningen och turkarnas tunnelbygge avslöjades.
För att chikanera de muslimska turkarna, vars symbol var halvmånen (halvmåne = croissant på franska) började bagarna i Wien baka croissanter, de fettdrypande (50-60 % är fett) frukostbröd som fransmännen fortfarande stoppar i sig. Men hur kom croissanten till Frankrike?
Den franska drottningen Marie Antoinette, som halshöggs under franska revolutionen, var från början österrikisk prinsessa. I Österrike var hon van vid att käka croissanter och tog med sig den (o)vanan till sitt nya hemland. Och det som franska hovet ägnade sig åt, bl.a. att mumsa croissanter, spred sig så småningom över hela landet.
Så när du stoppar i dig en croissant så vanhedrar du muslimerna. Förmodligen vet inte dagens fundamentalister om detta. Annars skulle väl risken vara stor att bagerier och hotellfrukostmatsalar - framför allt i Frankrike - skulle självmordsbombas. Men än är det inte för sent. Om det skedde skulle kanske även franska hotell ordna rejäla frukostar efter den standard som vi nordbor är vana vid.
Det här var i Paris. Rejäl frukost? Det som gjorde romanens frukost "rejäl" var väl det förlorade ägget. Franska hotellfrukostar är ju världens sämsta - en slät kopp kaffe och en croissant. Dessutom svindyrt. Är hotellet riktigt lyxigt kan du kanske även få en torr, rostad vitbrödsskiva och en klick marmelad. Det är allt. Tacka vet jag tyska eller danska - och för den delen även svenska - hotellfrukostar. Då kan man snacka om "rejält"!
Den mest "rejäla" frukost jag råkat ut för var i Tallinn. Där fanns även sill och snaps och en kock som stod i matsalen och lagade till din favoritomelett från ett brett utbud av ingredienser - allt från svamp till skinka. Men nu tillbaka till Frankrike...
Den franska croissanten - som alla tror är en urfransk nationalsymbol - kommer från Wien i Österrike. Det var nämligen så att turkarna belägrade Wien 1683 och försökte inta staden. Turkarna började gräva en tunnel under stadsmuren. Stadens bagare som var uppe tidigt för att elda upp sina ugnar hörde ljudet från grävningen och turkarnas tunnelbygge avslöjades.
För att chikanera de muslimska turkarna, vars symbol var halvmånen (halvmåne = croissant på franska) började bagarna i Wien baka croissanter, de fettdrypande (50-60 % är fett) frukostbröd som fransmännen fortfarande stoppar i sig. Men hur kom croissanten till Frankrike?
Den franska drottningen Marie Antoinette, som halshöggs under franska revolutionen, var från början österrikisk prinsessa. I Österrike var hon van vid att käka croissanter och tog med sig den (o)vanan till sitt nya hemland. Och det som franska hovet ägnade sig åt, bl.a. att mumsa croissanter, spred sig så småningom över hela landet.
Så när du stoppar i dig en croissant så vanhedrar du muslimerna. Förmodligen vet inte dagens fundamentalister om detta. Annars skulle väl risken vara stor att bagerier och hotellfrukostmatsalar - framför allt i Frankrike - skulle självmordsbombas. Men än är det inte för sent. Om det skedde skulle kanske även franska hotell ordna rejäla frukostar efter den standard som vi nordbor är vana vid.
17 november 2011
Veteraner hos Sveriges Television
I går (16.11) hade nästan ett 40-tal RSV-Veteraner tagit sig till TV-huset, där de togs väl emot och fick en intressant och trevlig rundtur under sakkunnig ledning. De besökte olika studior och kulissbyggen.
De delades in i två grupper. Den ena gruppen (bilderna) leddes av en guide som var mycket inspirerande och kunnig. Han var i princip barnfödd på Sveriges Radio och hade varit med från TV:s barndom.
Skatteveteranerna fick bl.a. se hur man höll på att bygga scenerier till ett kommande barnprogram, vilket säkert kommer få många av dem och kolla just det programmet när det sänds. Skavlan-studion besöktes liksom även Aktuellt- och Rapportstudion där några veteraner fick tillfälle att "visa" väder (se bilden).
Det var ett mycket uppskattat besök. Ett stort tack till SvT:s besöksservice!
16 november 2011
Modernast bland 370 andra myndigheter
Skatteverket har utsetts som landets modernaste myndighet 2011 - i konkurrens med Lantmäteriet och SMHI, som också var nominerade. Vägverket, som utsågs 2009, har alltså fått kliva ned från förstaplatsen.
Skatteverket skriver att det är ett 20-årigt utvecklingsarbete som ligger bakom. Jag skulle nog utvidga tidsbestämmelsen till 40 år. Det var nämligen 1971 som Riksskatteverket bildades och nydaningen av den svenska skatteförvaltningen började. Skatteorganisationen hade sett likadan ut sedan mitten av 1600-talet; deklarationsblanketten hade i princip sett likadan ut sedan den kom första gången i början av 1900-talet.
Mycket av det som gjorts kan verket tacka de eldsjälar för, som under årens lopp drivit utvecklingen, ibland även i motvind. Det är många som ska dela äran av att verket blivit Sveriges modernaste, både tidigare och nuvarande medarbetare (och de flesta chefer).
Jag kan bara gratulera! Fortsätt!
Skatteverket skriver att det är ett 20-årigt utvecklingsarbete som ligger bakom. Jag skulle nog utvidga tidsbestämmelsen till 40 år. Det var nämligen 1971 som Riksskatteverket bildades och nydaningen av den svenska skatteförvaltningen började. Skatteorganisationen hade sett likadan ut sedan mitten av 1600-talet; deklarationsblanketten hade i princip sett likadan ut sedan den kom första gången i början av 1900-talet.
Mycket av det som gjorts kan verket tacka de eldsjälar för, som under årens lopp drivit utvecklingen, ibland även i motvind. Det är många som ska dela äran av att verket blivit Sveriges modernaste, både tidigare och nuvarande medarbetare (och de flesta chefer).
Jag kan bara gratulera! Fortsätt!
Vårdplikt i stället för värnplikt
Den undermåliga äldreomsorgen är på tapeten. Till stor det tror jag mycket handlar om synen på våra äldre. Så snart man blivit pensionär blir man i stort sett värdelös. Så är det inte i andra kulturer. Där ser man upp till sina äldre.
Värre i äldrevården blir det när vi fyrtiotalister blir dementa blöjbärande sängliggare om sisådär 15-20 år. Få ungdomar söker sig till den basala vården och vill inte bli underbetalda undersköterskor. Politikerna har tio år på sig att göra något, sa SACO:s Gunnar Wetterberg i TV-soffan i morse. Frågan är om dom gör det? Jag tvivlar.
Jag har ett tips. Den allmänna värnplikten är försvunnen. Varför inte inför en allmän vårdplikt i stället? Alla 19-20-åringar skulle kunna jobba ett år i vården. Den "utbildning" som vårdplikten skulle innebära kunde vara en bra grund för att studera vidare inom vårdyrket.
Värnplikten gick ju ut på att lära ungdomar - framför allt män - att ta andras liv. Vårdplikten blir tvärtom - att lära ungdomar förlänga andras liv och kanske till och med rädda andras liv?
Värre i äldrevården blir det när vi fyrtiotalister blir dementa blöjbärande sängliggare om sisådär 15-20 år. Få ungdomar söker sig till den basala vården och vill inte bli underbetalda undersköterskor. Politikerna har tio år på sig att göra något, sa SACO:s Gunnar Wetterberg i TV-soffan i morse. Frågan är om dom gör det? Jag tvivlar.
Jag har ett tips. Den allmänna värnplikten är försvunnen. Varför inte inför en allmän vårdplikt i stället? Alla 19-20-åringar skulle kunna jobba ett år i vården. Den "utbildning" som vårdplikten skulle innebära kunde vara en bra grund för att studera vidare inom vårdyrket.
Värnplikten gick ju ut på att lära ungdomar - framför allt män - att ta andras liv. Vårdplikten blir tvärtom - att lära ungdomar förlänga andras liv och kanske till och med rädda andras liv?
14 november 2011
Herbert, Gary och jag
I dagens avisa (SvD Näringsliv) kan man läsa att Riksbanken har nyttjat en PR-konsult - i detta fall f.d. journalisten Willy Silberstein - för att bankens chefer ska bli duktigare på att umgås med medierna.
Varför skriver tidningen om det? Det har inget som helst nyhetsvärde. Alla företag, myndigheter, organisationer m.fl. medietränar sin chefer och nyckelpersoner med hjälp av konsulter, oftast f.d. kändisjournalister. (Riks)Skatteverket är inget undantag.
För verkets del började det när Nilsson och Grufberg ledde verket och jag fick ansvar för verkets informationsverksamhet. Först anlitades kändisjournalisterna Herbert Söderström, Gary Engman m.fl. som tränade verkets chefer. De avlöstes sedan av en lång rad andra mer eller mindre kända mediekonsulter. Massmediekurserna var mycket uppskattade av deltagarna ("den bästa kurs jag gått på") och pågick i flera decennier (och pågår än?). Sammantaget har de under åren kostat verket flera miljoner kronor. Men ingen tidning har nånsin skrivit om det.
Att SvD skriver om Silbersteins insats för Riksbanken kan kanske bero på att han som driven PR-konsult skickat ut ett pressmeddelande för att få reklam för sin firma? Eller att han tipsat SvD:s reportrar (sina gamla kollegor; Silberstein jobbade på SvD i tio år) som hjälpt honom i marknadsföringen?
För övrigt var jag på 1980-talet några gånger tillsammans med Herbert Söderström (1930-2002) och Gary Engman (1938-2000) och höll egna massmediekurser för olika företag. Mitt pass handlade om hur man bygger upp medierelationerna på en myndighet - ett praktikfall alltså. Lilla jag kände mig mycket stolt över att få jobba med så kända personer som Söderström och Engman (och passar därför på att skryta om det här på min blogg).
När jag för några år sedan berättade om mitt samarbete med Söderström & Co för mina vuxna barn tittade dom frågande på mig och undrade vem Herbert Söderström var. Då insåg jag att åren gått och att jag var tämligen antik.
10 november 2011
Verkets senaste film
Kolla in Skatteverkets senaste "reklamfilm" för spridning via sociala medier: http://vimeo.com/31786011
9 november 2011
Många kåkar och lådor saknar siffror
Frun och jag är med i SPF:s lokala pensionärsförening. Eftersom panschisar är fattiga har föreningen inte råd med frimärken. Det innebär att frun (och oftast även jag) ställer upp som "brevduvor" och manuellt delar ut en del av föreningens kuvert med infor-mation. Vi får samtidigt en stärkande promenad.
Många villor och radhus som ska ha brev är svåra att hitta. Ägaren har struntat i att sätta ut gatans/vägens nummer på huset eller brevlådan. Uppskattningsvis är var tionde adress utan siffror. Jag trodde inte att det var så dåligt med numreringen. En ny brevbärare eller en taxi utan GPS har inte lätt att hitta rätt.
Om du känner på dig att du har missat att sätta ut ditt nummer på kåken eller brevlådan - gör det!
Många villor och radhus som ska ha brev är svåra att hitta. Ägaren har struntat i att sätta ut gatans/vägens nummer på huset eller brevlådan. Uppskattningsvis är var tionde adress utan siffror. Jag trodde inte att det var så dåligt med numreringen. En ny brevbärare eller en taxi utan GPS har inte lätt att hitta rätt.
Om du känner på dig att du har missat att sätta ut ditt nummer på kåken eller brevlådan - gör det!
7 november 2011
Europas bästa flygbolag - blää!
Tänk dig följande: Du har för flera månader sedan köpt biljett för att se fotbollsmatchen mellan AIK och Djurgården på Råsunda. När du kommer dit är din plats redan upptagen. Arrangören har nämligen sålt fler biljetter än det finns platser. Du erbjuds biljett till en division 3-match i Hallstahammar i stället dan därpå, får bussbiljett dit och en korv med bröd gratis när du sett matchen. Både du och jag tycker nog att detta är helt vansinnigt!
Men detta tycker flygbolagen är helt i sin ordning. När du köper en flygbiljett accepterar du samtidigt bolagets villkor, nämligen att de kan överboka sina flighter och att du kan tvingas acceptera en annan flight vid senare tidpunkt. Ok, du får hotell och mat om du måste övernatta och viss annan ersättning, som kan variera väldigt mycket. Ersättningen är oftast "presentkort" från det aktuella flygbolaget men även rena kontanter.
För några dar sedan flög vi med "Europas bästa flygbolag" - Turkish Airlines - från Arlanda till Istanbul. När vi stod i kön till incheckningen erbjöds vi ca 2 000 kr om vi tog en annan flight med byte mitt i natten och med ankomst - i bästa fall - morgonen dan därpå vid fyratiden (i stället för samma kväll kl. 21 som planerat). Planet var nämligen överbokat. Vi tackade artigt nej. Planet vi for med var en skrotningsmogen Airbus där ena toan var ur funktion redan från start. Flygvärdinnorna pratade dessutom risig engelska och förstod ännu mindre.
När vi åkte hem från Istanbul var planet åter överbokat. Det fick vi reda på när vi checkade in två timmar före avgång. Ett par i vårt sällskap fick boardingkort men vi fyra andra motades till ett kontorsrum, erbjöds 150 euro + övernattning för att få komma hem någon gång dagen därpå. Vi fyra käftade emot och plötsligt fick jag och min fru möjlighet att åka! Under tiden kom två kvinnliga resenärer, som också drabbats av samma överbokning. Den ena grät och klagade och de fick åka med rätt flight medan vårt kompispar snällt fick stanna kvar. De fick taxi, hotell och en slätstruken middag med vatten och kom till Arlanda vid lunchtid dan därpå.
På planet som vi åkte hem med fanns det flera tomma stolar. Jag undrar hur Turkish Airlines har kunnat bli årets flygbolag i Europa? Utmärkelsen röstas fram av passagerarna. Jag skulle tro att bolagets 30 kg som bagagegräns och gratis mat och dryck även i boskapsklassen har varit avgörande. Flygbolagets affärsidé att regelmässigt överboka bryr sig ingen om. Det är ju alltid "nån annan" som drabbas.
Turkish Airlines tycker jag inte om. Däremot var Istanbul helt ok.
PS. Det finns regler om hur stor ersättning man har rätt till när man drabbas av överbokning. Vid flygresor inom EU eller från EU till annat land har man rätt till 250-600 euro beroende på resans längd och hur försenad man blir. Dessa regler gäller dock inte vid resa från annat land till EU (dvs. inte från Turkiet till Sverige, sic!). Hemförsäkringen kan också ge en slant.
Men detta tycker flygbolagen är helt i sin ordning. När du köper en flygbiljett accepterar du samtidigt bolagets villkor, nämligen att de kan överboka sina flighter och att du kan tvingas acceptera en annan flight vid senare tidpunkt. Ok, du får hotell och mat om du måste övernatta och viss annan ersättning, som kan variera väldigt mycket. Ersättningen är oftast "presentkort" från det aktuella flygbolaget men även rena kontanter.
För några dar sedan flög vi med "Europas bästa flygbolag" - Turkish Airlines - från Arlanda till Istanbul. När vi stod i kön till incheckningen erbjöds vi ca 2 000 kr om vi tog en annan flight med byte mitt i natten och med ankomst - i bästa fall - morgonen dan därpå vid fyratiden (i stället för samma kväll kl. 21 som planerat). Planet var nämligen överbokat. Vi tackade artigt nej. Planet vi for med var en skrotningsmogen Airbus där ena toan var ur funktion redan från start. Flygvärdinnorna pratade dessutom risig engelska och förstod ännu mindre.
När vi åkte hem från Istanbul var planet åter överbokat. Det fick vi reda på när vi checkade in två timmar före avgång. Ett par i vårt sällskap fick boardingkort men vi fyra andra motades till ett kontorsrum, erbjöds 150 euro + övernattning för att få komma hem någon gång dagen därpå. Vi fyra käftade emot och plötsligt fick jag och min fru möjlighet att åka! Under tiden kom två kvinnliga resenärer, som också drabbats av samma överbokning. Den ena grät och klagade och de fick åka med rätt flight medan vårt kompispar snällt fick stanna kvar. De fick taxi, hotell och en slätstruken middag med vatten och kom till Arlanda vid lunchtid dan därpå.
På planet som vi åkte hem med fanns det flera tomma stolar. Jag undrar hur Turkish Airlines har kunnat bli årets flygbolag i Europa? Utmärkelsen röstas fram av passagerarna. Jag skulle tro att bolagets 30 kg som bagagegräns och gratis mat och dryck även i boskapsklassen har varit avgörande. Flygbolagets affärsidé att regelmässigt överboka bryr sig ingen om. Det är ju alltid "nån annan" som drabbas.
Turkish Airlines tycker jag inte om. Däremot var Istanbul helt ok.
PS. Det finns regler om hur stor ersättning man har rätt till när man drabbas av överbokning. Vid flygresor inom EU eller från EU till annat land har man rätt till 250-600 euro beroende på resans längd och hur försenad man blir. Dessa regler gäller dock inte vid resa från annat land till EU (dvs. inte från Turkiet till Sverige, sic!). Hemförsäkringen kan också ge en slant.
Skattetjänsteman en skyddande ängel?
Författaren Vanja Persson höll föredrag på biblioteket i min hemkommun Sollentuna. Ämnet var hennes bok "Om själen dör" som handlar om vad hon tror på: reinkarnation, skyddsänglar och intuition. (Tack och lov blir var och en salig på sin tro.)
Författaren berättade om sin skyddsängel, som hon sett flera gånger när hon mediterat. Hon hade föreställt sig sin ängel som en figur i rosa klänning med vingar på ryggen - som bokmärkena. Men, men, så var det inte i hennes fall.
"Min skyddsängel ser ut som han jobbar på Skatteverket", sa hon. "Jag har gjort den här meditationen flera gånger och hoppats att det ska vara nån annan, men det är alltid samma prydliga man".
(Källa: Lokaltidningen "Vi i Sollentuna")
Författaren berättade om sin skyddsängel, som hon sett flera gånger när hon mediterat. Hon hade föreställt sig sin ängel som en figur i rosa klänning med vingar på ryggen - som bokmärkena. Men, men, så var det inte i hennes fall.
"Min skyddsängel ser ut som han jobbar på Skatteverket", sa hon. "Jag har gjort den här meditationen flera gånger och hoppats att det ska vara nån annan, men det är alltid samma prydliga man".
(Källa: Lokaltidningen "Vi i Sollentuna")
2 november 2011
RSV farligt för små barn
SvD skriver i dag (2.11) att "RSV är den vanligaste orsaken till infektion i de nedre luftvägarna hos barn yngre än ett år". Vad har gamla, numera bortsomnade Riksskattverket (RSV) gjort för ont nu då?
Nä, inget. Förkortningen RSV står för "Respiratory Syncytial Virus". Tidigare betydde RSV även "riktad sprängverkan" och när jag jobbade på Riksskatteverket (RSV) var det ett gäng militärer som vill ha några skyltar med verkets logga på; en logga som då bestod av bokstäverna RSV i vitt i en svart oval.
Numera är förkortningen RSV i stort sett utraderad från Skatteverket. Det finns väl bara kvar i namnet på RSV-Veteranerna. Kanske dags för namnbyte?
PS. För övrigt betyder "SKV" inte bara Skatteverket, utan även "Svenska Kvinnors Vänsterförbund".
Nä, inget. Förkortningen RSV står för "Respiratory Syncytial Virus". Tidigare betydde RSV även "riktad sprängverkan" och när jag jobbade på Riksskatteverket (RSV) var det ett gäng militärer som vill ha några skyltar med verkets logga på; en logga som då bestod av bokstäverna RSV i vitt i en svart oval.
Numera är förkortningen RSV i stort sett utraderad från Skatteverket. Det finns väl bara kvar i namnet på RSV-Veteranerna. Kanske dags för namnbyte?
PS. För övrigt betyder "SKV" inte bara Skatteverket, utan även "Svenska Kvinnors Vänsterförbund".
28 oktober 2011
Landstinget månar om oss panschisar
Från och med detta år är jag panschis på riktigt, dvs. jag har fyllt 65 år (och dessutom tagit ut all min pension). Det har medfört att jag i blivit privilegierad - av landstinget. Det tackar jag för.
Vad har då skett? Jo, man har erbjudit mig gratis influensavaccinering och jag tog min spruta häromdan. Samtidigt blev jag erbjuden en spruta till - också gratis - mot lunginflammation, som jag också tacksamt tog emot. Tidigare har jag - gratis - fått lämna skitprov för att kolla tillståndet i tarmen. En annan möjlighet som jag också utnyttjat (dock mot viss egen betalning) var att få min aorta kollad genom ultraljud för att se om jag hade bråck där (vilket jag inte hade).
Vad har då skett? Jo, man har erbjudit mig gratis influensavaccinering och jag tog min spruta häromdan. Samtidigt blev jag erbjuden en spruta till - också gratis - mot lunginflammation, som jag också tacksamt tog emot. Tidigare har jag - gratis - fått lämna skitprov för att kolla tillståndet i tarmen. En annan möjlighet som jag också utnyttjat (dock mot viss egen betalning) var att få min aorta kollad genom ultraljud för att se om jag hade bråck där (vilket jag inte hade).
27 oktober 2011
Ask vill utreda nätval
Justitieminister Ask vill utreda möjligheten att rösta elektroniskt via Internet. Andra länder har redan e-val så Sverige ligger efter (vi som annars brukar ligga främst i det mesta, eller...?)
Men redan för fyrtio år sedan var man i Sverige inne på att utnyttja den tidens it-teknik (som då hette ADB) för att rösta. Riksskatteverket var central valmyndighet och tog fram ett tekniskt system med hålkort - som var den tidens databärare - och valboxar, som skulle snabba upp rösträkningen. Valboxen var framtagen av företaget Facit, som gjorde skriv- och räknemaskiner och var formgiven av självaste Sigvard Bernadotte.
Valsedeln var ett hålkort som stoppades i en särskild kassett som fick fungera som valkuvert. Kassetten stoppades sedan i valboxen där hålkortet frigjordes från kassetten och hamnade i boxens innanmäte. Hålkorten räknades sedan maskinellt i dåtidens datamaskiner.
Först gången valboxen användes var 1971 då studenter i Umeå fick prova den nya tekniken. Året därpå genomfördes ett större test då 200 valboxar användes på över hundra platser vid värnpliktsvalet.
Men det bliv inget val till riksdagen 1973 med hålkort. Riksskatteverket konstaterade att systemet inte var säkert till 100 % och utredningen lades ned. Nu är det kanske alltså dags igen att nyttja modern teknik vid röstandet. Vi får se hur det går den här gången.
Men redan för fyrtio år sedan var man i Sverige inne på att utnyttja den tidens it-teknik (som då hette ADB) för att rösta. Riksskatteverket var central valmyndighet och tog fram ett tekniskt system med hålkort - som var den tidens databärare - och valboxar, som skulle snabba upp rösträkningen. Valboxen var framtagen av företaget Facit, som gjorde skriv- och räknemaskiner och var formgiven av självaste Sigvard Bernadotte.
Valsedeln var ett hålkort som stoppades i en särskild kassett som fick fungera som valkuvert. Kassetten stoppades sedan i valboxen där hålkortet frigjordes från kassetten och hamnade i boxens innanmäte. Hålkorten räknades sedan maskinellt i dåtidens datamaskiner.
Först gången valboxen användes var 1971 då studenter i Umeå fick prova den nya tekniken. Året därpå genomfördes ett större test då 200 valboxar användes på över hundra platser vid värnpliktsvalet.
Men det bliv inget val till riksdagen 1973 med hålkort. Riksskatteverket konstaterade att systemet inte var säkert till 100 % och utredningen lades ned. Nu är det kanske alltså dags igen att nyttja modern teknik vid röstandet. Vi får se hur det går den här gången.
24 oktober 2011
En skatteombudsman vore nog inte så dumt
Advokaten Börje Leidhammar - med ett flerårigt förflutet på Skatteverket - gör i dagens avisa (SvD) på debattsidan reklam för ett seminarium han ska hålla i början av november. Ämnet är "Taxpayers Charter" - något som han tycker att även svenska skatteverket ska skaffa sig.
Vad är då "Taxpayers Charter" som bl.a. USA, Storbritannien m.fl. länder har? Jo, det är en samling högstämda meningar (floskler?) som beskriver skattebetalarnas rättigheter, skyldigheter och hur de kan göra om de inte är nöjda med sitt skatteverk.
Verket har tagit fram många liknande dokument om service, kontroll och annat som kallats policyer, riktlinjer m.m. Så att göra ett till som Leidhammar vill torde inte vara särskilt svårt. Han är ute efter ökad rättssäkerhet, framför allt för företag som utsätts för skatterevision och för bl.a. fram behovet av en skatteombudsman.
Det var något som jag föreslog verket för ett antal år sedan, men intresset var lika med noll. I USA har man "Taxpayers Advocate Service - your voice at the IRS". Det är en självständig del av amerikanska skatteverket (IRS) dit allmänhet och företag kan vända sig när allt känns hopplöst i kontakterna med verket. En motsvarande funktion även hos oss vore nog inte så dumt.
Vad är då "Taxpayers Charter" som bl.a. USA, Storbritannien m.fl. länder har? Jo, det är en samling högstämda meningar (floskler?) som beskriver skattebetalarnas rättigheter, skyldigheter och hur de kan göra om de inte är nöjda med sitt skatteverk.
Verket har tagit fram många liknande dokument om service, kontroll och annat som kallats policyer, riktlinjer m.m. Så att göra ett till som Leidhammar vill torde inte vara särskilt svårt. Han är ute efter ökad rättssäkerhet, framför allt för företag som utsätts för skatterevision och för bl.a. fram behovet av en skatteombudsman.
Det var något som jag föreslog verket för ett antal år sedan, men intresset var lika med noll. I USA har man "Taxpayers Advocate Service - your voice at the IRS". Det är en självständig del av amerikanska skatteverket (IRS) dit allmänhet och företag kan vända sig när allt känns hopplöst i kontakterna med verket. En motsvarande funktion även hos oss vore nog inte så dumt.
19 oktober 2011
Jag har utnyttjat "Allmänhetens frågestund"
Min hemkommun Sollentuna har förbindelse med världshaven via Edsviken, som är en del av Östersjön. Edsviken är en återvändsgränd. Om man åker in där får man åka ut samma väg man kom in. Det är inte alla kommuner som har förbindelse med havet. Har man det bör det utnyttjas.
Därför har jag länge tyckt att kommunen borde anlägga en gästbrygga längst in i Edsviken. Där ligger bl.a. Edsbacka värdshus (f.d. Edsbacka krog som hade två Michelinstjärnor), Edsbergs slott, Edsviks konsthall (där just nu norske konstnären Odd Nerdrum har en uppmärksammad utställning) samt MC Collection - förmodligen Europas främsta motorcykelmuseum. Det finns alltså mycket "kulturellt" att kolla in där.
Sollentuna kommun säger att man ska rusta upp det här området och göra det mer känt. Därför tycker jag att kommunen ska fixa en gästbrygga för t.ex. tio båtar. Jag pratar då inte om en gästhamn med vatten, el, toa, dusch, tvätt och hela konkarongen utan bara en enkel flytbrygga med bojar där gästande båtar kan lägga till. Samtidigt ska förstås gästbryggan och Edsviksområdet med all kultur marknadsföras, bl.a. till båtklubbarna i Stockholmsområdet.
Mitt förslag om en gästbrygga diskuterade jag med kommunpolitiker i valstugorna inför senaste valet, jag har skrivit till kultur- och fritidsnämndens ordförande och i dag såg jag till att frågan togs upp i kommunfullmäktige.
Sollentuna kommunfullmäktige har nämligen något som heter "Allmänhetens frågestund". Medborgare kan ställa frågor men frågorna ska lämnas in skriftligt i förväg. Det gjorde jag med min gästbryggsfråga. Och i kväll var den uppe i fullmäktige innan ordinarie förhandlingar började.
Först frågade man om jag, frågeställaren, var närvarande. Jag reste mig upp och svarade ett tydligt "Ja", varpå ett 40-tal lokalpolitiker vände sig om och glodde på mig. Säkert undrade de vilken underlig figur det kunde vara som dristade sig till att störa dem men en sån här fråga.
En dam från Folkpartiet besteg talarstolen, tackade mig för frågan och sa att man skulle ta upp mitt förslag och titta på det. Det var ju både kostnader och miljö man måste ta hänsyn till m.m.
Jag fick tillfälle och göra min röst hörd och påpekade att det längst in i Edsviken redan finns en båtklubb med flera bryggor så om det blev en brygga till var nog försumbart från miljösynpunkt. Sen tackade jag för svaret och gick.
Men jag hade i alla fall utnyttjat min demokratiska rättighet. Min fråga var den enda från allmänheten.
PS. Se även kommunens webbplats:http://www.sollentuna.se/Nyheter/Nyheter/NYHET---Om-kommunen/Vattenvag-och-vattenvard-pa-fullmaktige/
Därför har jag länge tyckt att kommunen borde anlägga en gästbrygga längst in i Edsviken. Där ligger bl.a. Edsbacka värdshus (f.d. Edsbacka krog som hade två Michelinstjärnor), Edsbergs slott, Edsviks konsthall (där just nu norske konstnären Odd Nerdrum har en uppmärksammad utställning) samt MC Collection - förmodligen Europas främsta motorcykelmuseum. Det finns alltså mycket "kulturellt" att kolla in där.
Sollentuna kommun säger att man ska rusta upp det här området och göra det mer känt. Därför tycker jag att kommunen ska fixa en gästbrygga för t.ex. tio båtar. Jag pratar då inte om en gästhamn med vatten, el, toa, dusch, tvätt och hela konkarongen utan bara en enkel flytbrygga med bojar där gästande båtar kan lägga till. Samtidigt ska förstås gästbryggan och Edsviksområdet med all kultur marknadsföras, bl.a. till båtklubbarna i Stockholmsområdet.
Mitt förslag om en gästbrygga diskuterade jag med kommunpolitiker i valstugorna inför senaste valet, jag har skrivit till kultur- och fritidsnämndens ordförande och i dag såg jag till att frågan togs upp i kommunfullmäktige.
Sollentuna kommunfullmäktige har nämligen något som heter "Allmänhetens frågestund". Medborgare kan ställa frågor men frågorna ska lämnas in skriftligt i förväg. Det gjorde jag med min gästbryggsfråga. Och i kväll var den uppe i fullmäktige innan ordinarie förhandlingar började.
Först frågade man om jag, frågeställaren, var närvarande. Jag reste mig upp och svarade ett tydligt "Ja", varpå ett 40-tal lokalpolitiker vände sig om och glodde på mig. Säkert undrade de vilken underlig figur det kunde vara som dristade sig till att störa dem men en sån här fråga.
En dam från Folkpartiet besteg talarstolen, tackade mig för frågan och sa att man skulle ta upp mitt förslag och titta på det. Det var ju både kostnader och miljö man måste ta hänsyn till m.m.
Jag fick tillfälle och göra min röst hörd och påpekade att det längst in i Edsviken redan finns en båtklubb med flera bryggor så om det blev en brygga till var nog försumbart från miljösynpunkt. Sen tackade jag för svaret och gick.
Men jag hade i alla fall utnyttjat min demokratiska rättighet. Min fråga var den enda från allmänheten.
PS. Se även kommunens webbplats:http://www.sollentuna.se/Nyheter/Nyheter/NYHET---Om-kommunen/Vattenvag-och-vattenvard-pa-fullmaktige/
18 oktober 2011
"Du ska dö!"
För en tid sedan såg jag en stor annons i tidningen. Rubriken löd "Du ska dö!" Under stod med mycken liten stil "Står du i kö?". Annonsen var från Hörselskadades Riksförbund. Den var mycket talande.
Tänk dig en 95- årig tant som står och väntar på bussen. Så kommer det fram en yngling i övre tonåren, men konstigt hår, hängande byxbak, nitar i skinnjackan och frågar tanten "Står du i kö?" Men det är inte så hon uppfattar hans fråga eftersom hon hör dåligt.
För några år sedan trodde jag att jag hade en vaxpropp i högerörat. Försökte med Revaxör, men det hjälpte inte utan jag gick till farbrorn doktorn som inte hittade någon vaxpropp. Jag gick då till en audiolog som konstaterade att jag hade försämrad hörsel på örat.
Jag skaffade en hörapparat så nu behöver jag inte skruva upp ljudet på teven lika mycket som förut. Och jag missuppfattar inte min frus tillrättavisningar utan förstår dom på direkten. Livet har blivit mycket bättre - både för frun och mig.
Men det är många, framför allt män, som upplever det skämmigt att ha hörapparat, trots att dom skulle behöva det. Det har sagts mig att man ska inte vänta för länge med att skaffa hörapparat när man hör dåligt. Risken med dålig hörsel är att man blir utanför, t.ex. i sällskap med andra männskor för att man inte hör vad som sägs och inte kan delta fullt ut i umgänget.
Tänk dig en 95- årig tant som står och väntar på bussen. Så kommer det fram en yngling i övre tonåren, men konstigt hår, hängande byxbak, nitar i skinnjackan och frågar tanten "Står du i kö?" Men det är inte så hon uppfattar hans fråga eftersom hon hör dåligt.
För några år sedan trodde jag att jag hade en vaxpropp i högerörat. Försökte med Revaxör, men det hjälpte inte utan jag gick till farbrorn doktorn som inte hittade någon vaxpropp. Jag gick då till en audiolog som konstaterade att jag hade försämrad hörsel på örat.
Jag skaffade en hörapparat så nu behöver jag inte skruva upp ljudet på teven lika mycket som förut. Och jag missuppfattar inte min frus tillrättavisningar utan förstår dom på direkten. Livet har blivit mycket bättre - både för frun och mig.
Men det är många, framför allt män, som upplever det skämmigt att ha hörapparat, trots att dom skulle behöva det. Det har sagts mig att man ska inte vänta för länge med att skaffa hörapparat när man hör dåligt. Risken med dålig hörsel är att man blir utanför, t.ex. i sällskap med andra männskor för att man inte hör vad som sägs och inte kan delta fullt ut i umgänget.
17 oktober 2011
Fler kan ju få betala?
Det diskuteras och utreds huruvida polisen ska ha rätt att ta betalt av t.ex. en fotbollsklubb för polisbevakningen vid en match?
Då kan man även diskutera om politiska partier och dito organisationer ska betala polisen för bevakningen av deras demonstrationer? Och om statsöverhuvuden som kommer hit på statsbesök ska få betala för sin poliseskort? Och om hovet ska få betala för bevakningen vid prinsessbröllop?
Nä, jag tycker inte det. Det är nåt fel med polisen som trots ökade resurser inte verkar klara sina uppgifter.
PS. Nu har jag lärt mig att det inte är polisen som bestämt detta på egen hand, utan det är regeringen. Och det gäller bara klubbar som är ombildade till bolag. Men jag tycker i alla fall det är fel. Och om nu det där med "bolag med vinstintresse" är så viktigt så borde ju gästande popstjärnor också få betala för polisbevakning och skydd. Men i slutänden blir det du och jag som går på matchen eller popkonserten som får betala polisens bevakning via ett högre biljettpris. Det räcker med de miljarder polisen får via skatten!
PSS. Pengarna går inte till polisen utan direkt in i statskassan, på samma sätt som böter m.m.
Då kan man även diskutera om politiska partier och dito organisationer ska betala polisen för bevakningen av deras demonstrationer? Och om statsöverhuvuden som kommer hit på statsbesök ska få betala för sin poliseskort? Och om hovet ska få betala för bevakningen vid prinsessbröllop?
Nä, jag tycker inte det. Det är nåt fel med polisen som trots ökade resurser inte verkar klara sina uppgifter.
PS. Nu har jag lärt mig att det inte är polisen som bestämt detta på egen hand, utan det är regeringen. Och det gäller bara klubbar som är ombildade till bolag. Men jag tycker i alla fall det är fel. Och om nu det där med "bolag med vinstintresse" är så viktigt så borde ju gästande popstjärnor också få betala för polisbevakning och skydd. Men i slutänden blir det du och jag som går på matchen eller popkonserten som får betala polisens bevakning via ett högre biljettpris. Det räcker med de miljarder polisen får via skatten!
PSS. Pengarna går inte till polisen utan direkt in i statskassan, på samma sätt som böter m.m.
15 oktober 2011
Ovanligt med guld i mun
I dagens avisa (SvD) skriver man om Juholts försvarsadvokat Hans Strandberg; en advokat som normalt företräder riktiga ekonomiska brottslingar. Han hade tidigare en framtand i guld, men inte nu längre. Han fick sin gyllene tand i ungdomen när den riktiga tanden försvann under en hockeymatch. Hans guldtand föll inte i god jord och nu är den borta.
Det är ovanligt med en framtand i guld. Förutom Strandberg så känner jag bara till Peppe Eng - och så jag själv förstås! Det är numera ovanligt även med andra tänder i guld. Folk föredrar vitt i munnen i stället för guld. Allt enligt min tandläkare.
Jag fick också min guldtand i ungdomen. Det var dock ingen idrott i mitt fall utan ett vått trägolv vid handfatet i folkskolan som gjorde att jag halkade och slog av en halv framtand. Jag fick en guldhätta på tandstumpen med order att byta ut den mot något vitt i vuxen ålder.
När jag en gång i vuxen ålder besökte min tandläkare hade jag min lilla dotter med mig. Tandläkaren hittade ett hål i tandstumpen och tog bort min guldhätta. "Ska inte din pappa ha en vit tand?" frågade tandläkaren min dotter. Hon nickade jakande och tandläkaren beställde en vit hätta till min halva framtand.
När jag vid återbesöket fick den vita tanden tittade tandläkaren eftertänksamt och tyst en lång stund på mig. "Nä", sa han. "Det går inte. Det är inte du". Han hade rätt. Det var inte jag längre. Min guldtand var en så markant del av min synliga personlighet att jag såg helt annorlunda ut. Mer färglös på något sätt.
Tandläkaren gjorde om allt - utan extrakostnad - och satte dit en guldhätta. Och den har jag fortfarande kvar.
13 oktober 2011
Många i blåsväder
Juholt är ute i blåsväder. På sätt och vis känner jag med honom. Han är snabb i besluten och pratar fortare än han hinner tänka. Jag ser en själsfrände i honom, när det gäller detta. Varje dag kommer nya uppgifter om honom och frågan är när han avgår?
Men även andra personer är också i blåsigt väder, bl.a. två numera avgångna tjänstemän vid Skatteverket.
För en vecka sedan berättade verket i ett pressmeddelande att en hög chef som jobbat mycket utomlands för verket polisanmälts för sexuellt ofredande och brott mot sexköpslagen. Gissningsvis har någon som har ett horn i sidan till honom tjallat. En annan medarbetare som jobbat för verket i Botswana har anmälts för trolöshet mot huvudman. De brott de anklagas har förmodligen även verkets tidigare ledning känt till, men tydligen inte gjort något åt?
Av detta blev det nu inte särskilt mycket medial uppmärksamhet - förutom ett uppslag i Expressen i helgen som var. Det var tur för verket att Juholtaffären kom och tog det mediala utrymmet. Annars hade det nog blivit mer skriverier. Skatteverkets varumärke, som är starkt, har (hittills) klarat den här affären bra.
Jag kan tänka mig att det har spekulerats inom verket vilka de här personerna är. Det är tydligen ingen hemlighet längre. Jag tycker det är synd att den höge chefen, som jobbat för verket hela sitt liv, avslutar sin framgångsrika karriär på detta snöpliga sätt.
Men även andra personer är också i blåsigt väder, bl.a. två numera avgångna tjänstemän vid Skatteverket.
För en vecka sedan berättade verket i ett pressmeddelande att en hög chef som jobbat mycket utomlands för verket polisanmälts för sexuellt ofredande och brott mot sexköpslagen. Gissningsvis har någon som har ett horn i sidan till honom tjallat. En annan medarbetare som jobbat för verket i Botswana har anmälts för trolöshet mot huvudman. De brott de anklagas har förmodligen även verkets tidigare ledning känt till, men tydligen inte gjort något åt?
Av detta blev det nu inte särskilt mycket medial uppmärksamhet - förutom ett uppslag i Expressen i helgen som var. Det var tur för verket att Juholtaffären kom och tog det mediala utrymmet. Annars hade det nog blivit mer skriverier. Skatteverkets varumärke, som är starkt, har (hittills) klarat den här affären bra.
Jag kan tänka mig att det har spekulerats inom verket vilka de här personerna är. Det är tydligen ingen hemlighet längre. Jag tycker det är synd att den höge chefen, som jobbat för verket hela sitt liv, avslutar sin framgångsrika karriär på detta snöpliga sätt.
8 oktober 2011
Det finns mer som kan göras
Integrationsminister Ullenhag ska lagstifta (på order från EU) att försäkringsbolagen inte får diskriminera sina kunder på grund av kön. Det framgår av hans debattartikel i dagens SvD (8 okt.).
Det är bra.
När min svägerska blev änka höjdes hennes bilförsäkringspremie. Anledningen var att hennes tonårspojkar antogs kunna använda bilen. Nu hör det till saken att min svägerska har inga barn, varken tonårspojkar eller dito flickor. Men så var försäkringsbolagets regler.
Men om nu all könsdiskriminering ska bort så måste väl vi gubbar kunna gå och se "Ladies Night"? Och hur blir det med dam- och herrtoaletterna? Och sporten - med sina dam- och herrlag?
Det är bra.
När min svägerska blev änka höjdes hennes bilförsäkringspremie. Anledningen var att hennes tonårspojkar antogs kunna använda bilen. Nu hör det till saken att min svägerska har inga barn, varken tonårspojkar eller dito flickor. Men så var försäkringsbolagets regler.
Men om nu all könsdiskriminering ska bort så måste väl vi gubbar kunna gå och se "Ladies Night"? Och hur blir det med dam- och herrtoaletterna? Och sporten - med sina dam- och herrlag?
7 oktober 2011
Människor med en mani
Häromdagen besökte jag Hallwylska palatset i Stockholm. Där samlade grevinnan Wilhelmina von Hallwyl (1844-1930) under sina trettio sista år konst, konsthantverk m.m. men även massor med vardagliga prylar, bl.a. mängder av köksredskap.
Men hon gick ännu längre i sitt maniska samlande: Hon beskrev varenda grej och förtecknade dem i 78 tjocka bokband. Prylarna numrerades och de som inte kunde numreras fick en liten fastknuten etikett, typ prislapp, med numret. Till och med de gångkläder hon bar var försedda med en numrerad etikett! Hon var i sanning en märklig person. Jag tänkte att hon måste nog haft någon slags bokstavskombination och undrade samtidigt om det finns sådana personer även i vår tid?
Jag behövde inte fundera särskilt länge. Min farsa (1912-77), en vanlig arbetare med bara folkskoleutbildning, var också manisk, fast på ett annat sätt. Han var fanatiskt religiös och bibeltrogen. För att verkligen sätta sig in bibeltexten läste han bibeln från pärm till pärm åtta gånger! Jag undrar hur många vanliga religiösa det är som har läst hela bibeln?
Men farsan nöjde sig inte med att läsa. I januari 1964 började han i en svart anteckningsbok och med en vanlig kulspetspenna att skriva av bibeln för hand. Det ni! Snacka om att vara manisk. Han blev klar tio år senare, i februari 1974. Det blev många anteckningsböcker, som jag efter hans död lät binda in i en serie röda bokband. Se bilden.
Det har funnits fler som skrivit av bibeln. I en kyrka i norra Uppland finns en handskriven bibel. I en tidning läste jag för flera år sedan om en person som också skrivit av bibeln, men han tog femton år på sig. Så jag undrar om inte farsan innehar världsrekordet - tio år?
PS. År 2008 startade ett bibelutgivningsföretag i USA en projekt som gick ut på att ta fram en handskriven bibel. Men det var inte en person, som gjorde det. Det var 31 000 personer i 90 olika städer i USA som engagerades att skriva några verser var.
6 oktober 2011
En skön kommentar
För några år sedan lyssnade jag på ett föredrag om prostata-cancer. Det var några läkare som pratade. Publiken var till åren kommen och jag var nog bland de yngsta. Det var inte bara män där, utan många hade sin kvinna med sig.
Efter föredragen blev det frågestund. Längst fram satt ett par i 80-årsåldern, tätt intill varandra. Kvinnan räckte upp handen och frågade försynt: "Hrmm... är det farligt att ha samlag med en man som har prostatacancer?" Läkaren log och svarade: "Nä, inte alls. Snarare tvärtom." Då kom en djup lättnadens suck och kommen-taren: "Åh, så´skönt då!".
Efter föredragen blev det frågestund. Längst fram satt ett par i 80-årsåldern, tätt intill varandra. Kvinnan räckte upp handen och frågade försynt: "Hrmm... är det farligt att ha samlag med en man som har prostatacancer?" Läkaren log och svarade: "Nä, inte alls. Snarare tvärtom." Då kom en djup lättnadens suck och kommen-taren: "Åh, så´skönt då!".
5 oktober 2011
Inte lätt att göra sin röst hörd
Ni som följt min blogg en längre tid har sett att jag engagerat mig i frågan om asylmottagningen i bergslagsbyn Stråssa. I ett försök att lyfta frågan till en högre politisk nivå skrev jag en debattartikel, som varken DN, SvD, Expr eller AB ville ta in. (Artikeln i sin helhet publicerade jag på min blogg den 2 oktober med rubriken "Asylmottagningen kan bli bättre".)
Men jag gav inte upp. I stället kortade jag artikeln till en insändare på 1 800 tecken som jag skickade till SvD. I dag tog man in den (se sid 29), fast ytterligare förkortad.
Att som vanlig privatperson få in en debattartikel i en storstadstidning är i stort sett omöjligt. Debattsidorna är till för kändisar som t.ex. politiker, proffstyckare och akademiker som utrett eller forskat i något. Vi vanliga dödliga får hålla oss till våra bloggar...
PS. Om du högerklickar på bilden får du upp den i storlek så den blir läsbar. SvD slarvade med redigeringen. Ordet "hos" ska in före Erik Ullenhag.
4 oktober 2011
Annorlunda regler i USA och Iran
I USA:s olika delstater har man egna lagar, som ibland kan tyckas märkliga. Här är några exempel:
Den mest kände av alla ayatollor, nämligen Ruhollah Khomeini (1902-89) som styrde Iran under tio år (1979-89) har skrivit en tjock bok där han bl.a. ger detaljerade regler för hur ett toalettbesök ska gå till:
Du ska gå in med höger fot först, du måste ha huvudbonad på dig, du måste använda ca 2 cm av ett visst finger för att torka dig (i baken), du måste sitta ned m.m. Han har även regler för hur en man ska bete sig när han har samlag med sin kvinna. Men de går jag inte på här...
- I Dyersburg i Tennesse är det förbjudet att fånga fisk med lasso.
- I Breton i Alaska är det olagligt att färdas i motorbåt på stadens gator.
- I Kentucky är det olagligt att gifta om sig med samma person fler än tre gånger.
- I Minnesota är det olagligt för kvinnor att klä ut sig till jultomte.
- I Asheville (inte Atjoville) i North Carolina är det olagligt att nysa på staden gator.
Den mest kände av alla ayatollor, nämligen Ruhollah Khomeini (1902-89) som styrde Iran under tio år (1979-89) har skrivit en tjock bok där han bl.a. ger detaljerade regler för hur ett toalettbesök ska gå till:
Du ska gå in med höger fot först, du måste ha huvudbonad på dig, du måste använda ca 2 cm av ett visst finger för att torka dig (i baken), du måste sitta ned m.m. Han har även regler för hur en man ska bete sig när han har samlag med sin kvinna. Men de går jag inte på här...
2 oktober 2011
Bussade veteraner såg Hjalmar i Örebro
Hjalmar Berglund från Viby på Närkesslätten, dvs. underhållaren Peter Flack, fick besök av en busslast RSV-Veteraner den 1 oktober. Busslast förresten... det var bara en halv busslast. De hade åkt från Stockholm till Parkteatern i Örebro för att se Hjalmars Burleska Show. Vädret var egentligen för fint för att sitta inne, först på bussen, sedan på teatern.
Innan föreställningen avnjöts en lunchmiddag på teatern. Publiken var nog mest 65+ så veteranerna kände sig hemmastadda. Hjalmar och hans duktiga sångare och dansare underhöll i ca 2,5 timmar och lockade till både många applåder och skratt. Och Flacken levererade bl.a. parodier på Juholt och Leif G W Persson. Tempot var högt hela tiden.
Peter Flack brukar som urnärkingen Hjalmar alltid komma med några oförglömliga fraser. Förra årets föreställning bjöd på denna: "Örrrebrrro.... det är känt för sex och kor...Nää, jag menar KEX och SKOR!" I årets föreställning kom den här repliken (ungefärligt återgiven): "Han ser ut som en bag-in-box... och med en liten kran inunder!".
Asylmottagningen kan bli bättre
Den lilla gruvbyn Stråssa i Bergslagen med 300 vuxna invånare har fått ta emot över 100 asylsökande ensamstående afrikaner. Kulturkrocken skapar problem och främlingsrädsla. Det gynnar varken de asylsökande, de bofasta eller samhället i stort. Däremot gynnas organisationer eller partier med uttalade främlingsfientliga ideologier.
Ett av problemen med den svenska invandrings- och integrationspolitiken är att det är svårt att prata öppet om den. Har man den allra minsta synpunkt som kan tolkas som kritik mot den rådande ordningen klassas man direkt som rasist eller främlingsfientlig och får stämpeln ”sverigedemokrat” eller något ännu värre i pannan. Trots det ska jag försöka formulera mig i frågan; jag tar risken.
I det vackra Bergslagen ligger den lilla bortglömda gruvbyn Stråssa, som en gång var ett blomstrande samhälle med Konsum och ICA, post, bank, elaffär, frisör, skola, kyrka m.m. samt både hyreshus, radhus och villor. Allt var frid och fröjd och byn blomstrade.
När gruvan lades ned i början av 1980-talet började byns utförsbacke. Affärerna försvann, en efter en och i dagsläget finns ingen kvar. En hyreshuslänga revs p.g.a. att villor står tomma och skolan lades ned.. Kyrkan är avkristnad, såld och ska bli destilleri. Den enda ”service” som finns är en gul brevlåda, en anslagstavla och en busshållplats.
I byn finns ungefär 300 bofasta vuxna invånare kvar. Dessutom finns ca 100-120 asylsökande – nästan alla ensamma unga män från Afrika, vilka dumpats där av Migrationsverket. Jag väljer verbet dumpa – för det är vad det handlar om.
Att placera många personer från en annan världsdel i en liten by skapar problem. Det är två vitt skilda kulturer som möts. Det skapar konflikter och grogrund för främlingsrädsla eftersom det skett småstölder, hemfridsbrott och olika former av trakasserier. Även grova stölder har förekommit, dessa har framför allt drabbat ortens företag.
Att lämna sin släkt, vänner och sitt hemland, ett land kanske präglat av svält, naturkatastrofer, krig och annat elände och ta sig till ett helt annat land, hundratals mil bort, kan inte vara lätt. Ofta har det dessutom kostat pengar, som gått till människosmugglare.
Att ovanpå det hamna i främmande bygd - visserligen försedd med det nödvändigaste, dvs. mat och tak över huvudet - där du inte kan språket eller vet hur det mesta fungerar eller vilka koder som gäller underlättar inte. Till detta kan läggas sysslolösheten och att inte veta om du får stanna i landet eller inte.
Sverige är det industriland som tar emot flest asylsökande per capita. Det har vi råd med. Vi har ett stort, glesbefolkat land med en åldrande befolkning och behöver ett inflöde, främst av unga. Vi kommer alla på ålderns höst i vården att mötas av nya svenskar med annan bakgrund än vår. Vi ursprungssvenskar räcker nämligen inte till.
Under åren 1984-2007 tog vi emot 560 100 asylsökande. År 2007 kom 36 207 asylsökande. Antalet har minskat och förra året var det 24 194 och av dessa fick så småningom 8 983 uppehållstillstånd här. Under januari-augusti i år avgjorde Migrationsverket 18 852 asylärenden, varav 28 % bifölls. Handläggningstiden är lång. Ca hälften får besked inom ett halvår och 80-90 % överklagar sitt beslut, vilket medför att handläggningen kan ta 1-2 år - i sämsta fall. Allt enligt Migrationsverkets webbplats.
I Stråssa har de bofasta på egen hand tvingats ta tag i sin situation när gruvan lades ned. I byn finns nu en föräldraförening och en byförening, som bildades när skolan skulle läggas ned. Deras kamp hjälpte inte, skolan försvann. För att få en sådan enkel sak som en lekplats har man stångats med kommunen i flera år. Nu tvingas de dessutom försöka få en fungerande by med alla asylsökande in på knutarna, vilket inte är lätt. Det är övermäktigt.
På eget initiativ har man till slut lyckats få en dialog med en representant för det lokala Migrationsverket i Lindesberg, den kommun där Stråssa ligger. Men det satt hårt åt. Att medverka vid ett stormöte med byns invånare vägrade Migrationsverket. Byföreningens träffar med Migrationsverket sker ungefär halvårsvis och då deltar även representanter för polisen och kommunen. När byborna påtalar de problem man har slår Migrationsverket oftast ifrån sig och hänvisar till polisen.
Dessutom betalar Migrationsverket en högre hyra än den gängse till de värdar som upplåter tomma lägenheter till asylsökande. Värdarna ser därför gärna att bofasta svenskar flyttar ut, vilket leder till ännu fler asylsökande på orten.
Migrationsverket skriver på sin webbplats att de asylsökande får sitt boende i en ”medelstor eller mindre stad”. Det är inte sant. Stråssa är inte en stad utan en mycket liten ort.
Migrationsverket har det inte lätt. Att placera tusentals asylsökande är en stor uppgift, där det krävs medverkan av landets kommuner. Alla ställer inte upp. Eftersom det är bostadsbrist i storstäderna blir det orter med tomma bostäder som får ta emot de asylsökande. Stråssa är inte ensamt, det finns fler orter i samma situation.
Regeringen Reinfeldt har inte egen majoritet i Riksdagen. Orsaken är att Sverigedemokraterna (SD) fick en vågmästarroll med 5,7 % av rösterna i senaste valet. I den valkrets där Stråssa ingår blev SD tredje största parti med 13,23 %. Kan det vara så att det extremt höga röstetalet har samband med antalet asylsökande?
I maj utsåg integrationsminister Erik Ullenhag förre folkpartiledaren Bengt Westerberg till särskild utredare. Hans uppdrag är bl.a. att ”kartlägga den kunskap och forskning som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället, undersöka vad det är som gör att de uppstår (min fetmarkering) och inte minst komma med förslag som motverkar att de sprids.” Nästa höst ska han vara klar.
Mitt tips till Westerberg är att besöka Stråssa och träffa inblandade parter. Han kan också kolla hur valresultaten för SD ser ut i andra orter, som fått ta emot extremt många asylsökande. Finns det måhända ett samband?
Situationen i Stråssa har uppmärksammats av den mångkulturella TV-kanalen Kanal Global som sänder via ComHem och Boxer. Kanalen har gjort två program, där bl.a. en företrädare för centrala Migrationsverket deltog. Hon hade ingen direkt kännedom om Stråssa utan svarade bara i allmänna ordalag och hävdade bl.a. att de asylsökande får sex timmars utbildning om hur asylprocessen fungerar.
Men hur mycket av de timmarna handlar om hur man umgås med lokalbefolkningen och vilka informella regler som gäller? Livsviktiga självklarheter berättar man tydligen inte heller om, som på vilken sida av en landsväg man ska gå och att man ska ha reflex när det är mörkt. Byföreningen i Stråssa har vid sina möten med Migrationsverket tagit upp den banala reflexfrågan, men utan resultat. Det är nämligen en halvmil landsväg – utan belysning – till närmaste affär.
I det senaste programmet i Kanal Global intervjuades, per telefon, kommunalrådet i Lindesberg, som är väl medveten om problemen i Stråssa. Motvilligt lovade Migrationsverkets representant att ta kontakt med kommunalrådet för att diskutera frågan vidare. Inför Kanal Globals senaste program inbjöds bl.a. även utredaren Bengt Westerberg. Han var på resande fot och hänvisade i stället till integrationsminister Erik Ullenhags statssekreterare Jasenko Selimovic, som via sin sekreterare tackade nej till att delta i programmet.
Sverigedemokraterna har däremot slagit mynt av programmen och situationen i Stråssa och gjort egna reportage därifrån samt delat ut sin tidning med ett följebrev i bybornas brevlådor. Övriga partier tiger. Migrationsverket kan inte göra något mer; verkets budskap till byborna är att acceptera och gilla läget.
Sverige kommer att ta emot asylsökande – och måste göra det av solidaritet med dem som har det sämre än vi – och Migrationsverket måste även i fortsättningen placera dem där det finns lediga bostäder. Men man måste satsa mer för att underlätta för dem som kommer och för den lokalbefolkning som har att ta emot dem.
Jag har följande förslag:
PLACERING. Placera inte för många asylsökande på en liten ort. Placera inte bara ensamma män på en liten ort, utan även familjer. Sätt en gräns för hur många asylsökande det får vara på en ort i förhållande till ortens befolkning.
LOKAL HANDLÄGGARE. Placera en handläggare från Migrationsverket lokalt på en liten ort som får ta emot många asylsökande – på heltid eller deltid – som har i uppdrag att vara länk mellan de bofasta och de asylsökande och reda ut de praktiska problem som uppstår.
INFORMATION. Utöka informationen från Migrationsverket till de asylsökande – även om hur man umgås med de fastboende. Informera på eget initiativ de boende och svara för en löpande dialog om asylmottagningen, de asylsökande och vad som i övrigt är på gång.
SYSSELSÄTTNING. Det måste vara förödande för en asylsökande att gå sysslolös halvårsvis i en främmande avkrok. Förändra regelverket så att de asylsökande som vill kan sysselsättas. I Stråssa hade byn städdag för några veckor sedan och man har även fått byn röjd från sly. Inte en enda asylsökande deltog. Det finns massor med enkla men meningsfulla uppgifter som mycket väl kan utföras av frivilliga asylsökande. Men man kan inte kräva att de fastboende själva ska tag i detta.
De här förslagen är riktade till Migrationsverket och till våra politiker på riksnivå: Börja med att ge mer resurser till Migrationsverket samt ge verket detaljerade instruktioner via regleringsbreven. Allt går bara viljan finns. Lycka till!
Björn Thärnström, Sollentuna/Stråssa
Det går utför med Svenska kyrkan
I dagens SvD skriver kyrkoherden H B Hammar (brorsa till förre ärkebiskopen) att kyrkor bör kunna rivas. Anledningen är att de står tomma därför att antalet besökare har minskat. Jag håller med honom. Ett annat sätt att bli av med de kostsamma byggnaderna, menar han, är att sälja dem eller hyra ut dem till andra ändamål, som t.ex. bostäder, kaféer eller pizzerior.
I bergslagsbyn Stråssa har kyrkan, som byggdes i början av 1970-talet, nyligen sålts för 300 000 kr till en entreprenör från Norrland som ska använda byggnaden i sin spritfabrikation. Det är nog bara början på en trend. Många kyrkor är dessutom fula, byggda på 1800-talet och framåt och har därför inte samma kulturhistoriska värde som en stenkyrka från 1200-talet.
Antalet medlemmar i svenska kyrkan har sjunkit. De flesta är nog kvar på grund av ren slöhet. De går aldrig i kyrkan, tror inte på varken Fadern, Sonen eller Den Helige Andersson (jämför: Oden, Tor och Frej - allt går igen) men fortsätter varje år att betala flera tusenlappar i onödig avgift till kyrkan. "Jag vill bidra till att de gamla fina kyrkorna finns kvar", är deras ihåliga ursäkt för att kvarstå som medlemmar. Fast jag tror att man ser det man betalar som en slags "försäkringsavgift". Tänk om Gud finns...? Men det vågar man inte erkänna.
Nä, jag är inte med i svenska kyrkan. Jag kan ju tro på Gud i alla fall, om jag vill. Det har hänt vid några tillfällen i mitt 65-åriga liv att jag bett till honom när jag känt mig ångestfull och helt ensam och utlämnad. Jag ber dock inte varje dag. Han har ju så mycket att göra med allt annat elände att jag inte vill störa honom med mina futtiga problem. Han för en ojämn kamp med djävulen, när man ser hur det ser ut i världen...
Jag gick ur kyrkan i mitten av 1950-talet när det blev möjligt att göra det. Innan var alla tvångsanslutna till kyrkan. Det var farsan som gick ur då och jag följde med automatiskt. Sen dess har jag inte sett någon anledning att gå med igen.
Det där argumentet att man inte bidrar till underhållet av gamla kyrkor om man gått ur kyrkan är inte sant. Via den statliga skatten bidrar jag till de 460 miljoner kr varje år som kyrkan får av staten för att underhålla sina fastigheter. Det är en 50-lapp per år och invånare... Det får räcka för min del. Dessutom brukar jag ofta lägga en slant när jag besöker en kyrka. Som en slags frivillig entréavgift.
Du som fortfarande är medlem i kyrkan: Gå in på www.kyrkoavgiftningen.se. Där kan du enkelt räkna ut vad du betalar i onödan varje år. Tjänar du runt 30 000 kr i månaden är det ca 3 500 kr om året.
I bergslagsbyn Stråssa har kyrkan, som byggdes i början av 1970-talet, nyligen sålts för 300 000 kr till en entreprenör från Norrland som ska använda byggnaden i sin spritfabrikation. Det är nog bara början på en trend. Många kyrkor är dessutom fula, byggda på 1800-talet och framåt och har därför inte samma kulturhistoriska värde som en stenkyrka från 1200-talet.
Antalet medlemmar i svenska kyrkan har sjunkit. De flesta är nog kvar på grund av ren slöhet. De går aldrig i kyrkan, tror inte på varken Fadern, Sonen eller Den Helige Andersson (jämför: Oden, Tor och Frej - allt går igen) men fortsätter varje år att betala flera tusenlappar i onödig avgift till kyrkan. "Jag vill bidra till att de gamla fina kyrkorna finns kvar", är deras ihåliga ursäkt för att kvarstå som medlemmar. Fast jag tror att man ser det man betalar som en slags "försäkringsavgift". Tänk om Gud finns...? Men det vågar man inte erkänna.
Nä, jag är inte med i svenska kyrkan. Jag kan ju tro på Gud i alla fall, om jag vill. Det har hänt vid några tillfällen i mitt 65-åriga liv att jag bett till honom när jag känt mig ångestfull och helt ensam och utlämnad. Jag ber dock inte varje dag. Han har ju så mycket att göra med allt annat elände att jag inte vill störa honom med mina futtiga problem. Han för en ojämn kamp med djävulen, när man ser hur det ser ut i världen...
Jag gick ur kyrkan i mitten av 1950-talet när det blev möjligt att göra det. Innan var alla tvångsanslutna till kyrkan. Det var farsan som gick ur då och jag följde med automatiskt. Sen dess har jag inte sett någon anledning att gå med igen.
Det där argumentet att man inte bidrar till underhållet av gamla kyrkor om man gått ur kyrkan är inte sant. Via den statliga skatten bidrar jag till de 460 miljoner kr varje år som kyrkan får av staten för att underhålla sina fastigheter. Det är en 50-lapp per år och invånare... Det får räcka för min del. Dessutom brukar jag ofta lägga en slant när jag besöker en kyrka. Som en slags frivillig entréavgift.
Du som fortfarande är medlem i kyrkan: Gå in på www.kyrkoavgiftningen.se. Där kan du enkelt räkna ut vad du betalar i onödan varje år. Tjänar du runt 30 000 kr i månaden är det ca 3 500 kr om året.
28 september 2011
Flera verkschefer med skatteverksförflutet
Att jobba i chefsposition på Skatteverket är en bra grund för att bli chef för någon annan myndighet. Här är några generaldirektörer med bakgrund från Skatteverket:
PS. Har ni tänkt på att alla kvinnorna ovan har dubbelnamn. Det kanske är just det som krävs för att göra karriär om man är kvinna?
- Claes Ljung, Kammarkollegiet
- Katrin Westling Palm, Pensionsmyndigheten
- Göran Gräslund, Datainspektionen
- Eva Liedström Adler, Kronofogdemyndigheten
- Eva Håkansson Fröjelin, Ekobrottsmyndigheten
- Christina Gellerbrant Hagberg, Centrala studiestödsnämnden.
PS. Har ni tänkt på att alla kvinnorna ovan har dubbelnamn. Det kanske är just det som krävs för att göra karriär om man är kvinna?
20 september 2011
Svårlästa rubriker i nya DN
Dagens Nyheter har förnyats: ny innehållsdisposition, ny layout, nytt typsnitt. Grattis! Men tyvärr har man misslyckats när det gäller rubrikstilen, tycker jag. Den är givetvis inte oläslig, men den är svårläst, framför allt när den sätts i fet stil. Den blir inte heller mer lättläst när man återger rubriken i gråton i stället för helsvart - se nedre exemplet ovan. Eller när man lägger en randig grå matta bakom rubriken - se övre exemplet ovan. "Vafför" gör man det på detta viset?
Jag kan bara gissa. En orsak är att de grafiska formgivarna har fått fria händer. Så är det ofta när det gäller så kallad professionell formgivning, bl.a. av reklam. Snygg layout - som ofta är snygg på dataskärmen - blir tyvärr alltför ofta svårläst när den hamnar i läsarens hand. Det som glöms bort är läsbarheten.
DN borde ha testat typsnitten på vanliga läsare, framför allt äldre läsare. För jag gissar att många yngre väljer bort DN som hemburen papperstidning och i stället hämtar sina nyheter via datorn, mobilen, teven eller gratistidningen.
Jag har under mitt yrkesliv varit kund hos många olika reklambyråer och hela tiden har jag fått kämpa för att deras alster ska vara lättlästa. Jag har tvingats bli oförskämd och osams med byråerna och deras grafiska formgivare för att få de alster vi köpt av dem mer lättlästa.
Att testa sina alster på målgruppen är inte så dumt. När Skatteverket tog fram den första förenklade deklarationen 1987 hade byråkraterna tagit fram sitt förslag. Vi informatörer tog fram ett eget förslag, som vi tyckte var mycket bättre. Här handlade det inte om typsnitt utan om konstruktionen av blanketten med alla rutor m.m.
Jag kontaktade ett testföretag som plockade fram helt vanliga skattebetalare som fick provdeklarera med de olika blankettförslagen. Resultatet visade att byråkraternas variant var den som upplevdes som enklast. Och det blev den varianten som hamnade hos landets deklaranter.
Vi informatörer borde ju vara bäst på att få fram enkla blanketter, men det visade sig att vi hade fel. Detta visar bara hur viktigt det är att låta målgruppen för en produkt få testa den och säga vad man tycker. Det borde DN också ha gjort när det gällt typsnitten.
Men det är ju inte helt säkert att man tyckt som jag?
PS. Men jag är inte helt ute och cyklar när det gäller DN:s svårlästa rubriker. Expressens chefredaktör tycker också att rubrikerna är svårlästa. Det kan man läsa i dagens DN.
19 september 2011
Reinfeldt gynnades bildmässigt
En arbetskamrat till mig (när jag jobbade på Skatteverket) - Lotta Wadenbrant - och en kompis till henne har i en magisteruppsats kollat mediernas bildbehandling av partierna och deras företrädare inför senaste riksdagvalet. Resultatet visar att Alliansen och Reinfeldt gynnades.
Läs deras debattartikel på SvD:s debattsida på nätet: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/journalisterna-gav-reinfeldt-fordel-i-valet_6477978.svd.
Du kan läsa mera om deras projekt och resultatet av det på www.bilderavvalet.se.
Läs deras debattartikel på SvD:s debattsida på nätet: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/journalisterna-gav-reinfeldt-fordel-i-valet_6477978.svd.
Du kan läsa mera om deras projekt och resultatet av det på www.bilderavvalet.se.
Polisen i skottgluggen igen
DN tar idag i en stor artikel upp polisens oförmåga att utreda anmälda brott. Trots tusentals fler poliser och många extra miljarder i anslag så lyckas man inte. Orsaken är resursbrist. Hur mycket mer folk och pengar måste polisen ha för att kunna utföra det mest basala av sina uppgifter: att åka ut på larm! Jag häpnar.
Även dagens SvD tar upp polisen och berättar att nu ska man storsatsa på seriebrott. Sverige har idag över tjugo olika polismyndigheter, som inte kan samarbeta. Det ska man bli bättre på, lovar man och sätter till en myndighetsgemensam nationell rörlig resurs för att jaga ligor som lurar pensionärer m.m. Gärningsmännen bryr sig nämligen inte om länsgränser, har man upptäckt. Fantastiskt!
En orsak - skriver SvD - till att polisen inte hunnit göra något åt ligor som bedriver seriebrott över landet "har varit uppdelningen i 21 polismyndigheter och den tröghet och oförmåga till samordning det medfört." Sic!
När ska vi få en enda polismyndighet i hela landet?
Även dagens SvD tar upp polisen och berättar att nu ska man storsatsa på seriebrott. Sverige har idag över tjugo olika polismyndigheter, som inte kan samarbeta. Det ska man bli bättre på, lovar man och sätter till en myndighetsgemensam nationell rörlig resurs för att jaga ligor som lurar pensionärer m.m. Gärningsmännen bryr sig nämligen inte om länsgränser, har man upptäckt. Fantastiskt!
En orsak - skriver SvD - till att polisen inte hunnit göra något åt ligor som bedriver seriebrott över landet "har varit uppdelningen i 21 polismyndigheter och den tröghet och oförmåga till samordning det medfört." Sic!
När ska vi få en enda polismyndighet i hela landet?
15 september 2011
Vem avslöjar namnen?
I dagens DN kan man läsa på debattsidan att den östtyska hemliga polisen Stasi hade över 120 agenter i Sverige, varav ett drygt 30-tal var bofasta svenskar. Författaren - en professor vid Södertörns högskola - har fått ok att ta del av arkiven även från Säpo men inte att publicera namnen på de journalister, lärare, präster, jurister, forskare, företagare m.fl. som svek sitt land under kalla kriget.
Nu kommer det att bli många spekulationer: Vilka är de? Grävande journalister vid kvällspressen kommer säkert att ta tag i detta och det ska bli intressant att se vem som kommer att avslöja namnen?
PS den 16 september: I dagens SvD på ledarsidan kräver man att namnen offentliggörs och att de utpekade ska få förklara sig.
Nu kommer det att bli många spekulationer: Vilka är de? Grävande journalister vid kvällspressen kommer säkert att ta tag i detta och det ska bli intressant att se vem som kommer att avslöja namnen?
PS den 16 september: I dagens SvD på ledarsidan kräver man att namnen offentliggörs och att de utpekade ska få förklara sig.
14 september 2011
Nytt slottsbesök för veteraner
I dag var en liten men tapper skara veteraner med ett förflutet på Skatteverkets huvudkontor på slottsvisit. Målet för utflykten var Tyresö slott med anor från 1600-talet där markis Claes Lagergren (1853-1930) bott. Vid hans död donerades slottet till Nordiska museet, som nu tar hand om det.
Claes Lagergren var son till en bokhållare vid Hammars bruk i Närke, studerade på Schartau i Stockholm, kom till Paris och arbetade på en vinfirma som han sedan fick överta. Han konverterade till katolicismen, blev kabinettskammarherre hos fyra påvar och gjordes 1889 av påven Leo XIII till markis - en ärftlig titel han var ensam om i Sverige. Han gifte sig rikt två gånger - båda fruarna var amerikanskor: Caroline Russel och Mary Moore. Tyresö slott köpte han 1892.
Veteranerna vandrade runt i markisens slottsvåning som i princip varit orörd sedan 1930-talet. Visningen leddes av den humoristiske och pensionerade intendenten Peter Blom från Nordiska museet som sakkunnigt berättade om markisen och hans slott. Besöket avslutades med fika i en av flyglarna, där det bl.a. finns ett kafé.
VD:n som tog rollspelet på allvar
I dagens avisa kan man läsa att läkarstudenter får öva sig i patientkontakt genom rollspel. Det får mig att minnas ett rollspel jag var med om på 1980-talet. På den tiden fanns Allmänna förlaget, som svarade för all statlig upphandling av blanketter, broschyrer, böcker och allt annat tryck. Dåvarande Riksskatteverket var en av förlagets största kunder.
VD:n för Allmänna förlaget hade kommenderat sina konsulter/säljare till en kursgård för träning i säljkunskap. För att få utbildningen realistisk hade han bjudit in mig och min chef Nisse. Vi skulle agera kunder i rollspelet.
Deltagarna visste bara att de skulle delta i ett rollspel. Skräcken i deras ögon lyste stor när de blev varse att "kunden" - som de trodde skulle vara fejkad - visade sig vara deras största och mest besvärliga. Nisse och jag kunde nämligen i de dagliga kontakterna med förlaget vara ganska råa och besvärliga.
Nisse och jag spelade med i rollspelet och lovade bl.a. att lägga ut en stor order på förlaget. Från vår sida var detta bara en fejkad del i rollspelet, vilket också deltagaren i fråga förstod. Men inte förlagets VD.
Han trodde det var en riktig order och hans ögon lyste av glädje vid avslutningen på kursen där han tackade för storordern förlaget fått. Nisse och jag trodde inte våra öron och tänkte: Hur 17 ska vi komma ut det här utan att chikanera förlagschefen inför sina anställda? Vi var helt enkelt förtvivlade.
Men det slutade bra i alla fall. På något sätt lyckades vi annullera ordern och skyllde på en rad orsaker som vi inte rådde över. Puh!
VD:n för Allmänna förlaget hade kommenderat sina konsulter/säljare till en kursgård för träning i säljkunskap. För att få utbildningen realistisk hade han bjudit in mig och min chef Nisse. Vi skulle agera kunder i rollspelet.
Deltagarna visste bara att de skulle delta i ett rollspel. Skräcken i deras ögon lyste stor när de blev varse att "kunden" - som de trodde skulle vara fejkad - visade sig vara deras största och mest besvärliga. Nisse och jag kunde nämligen i de dagliga kontakterna med förlaget vara ganska råa och besvärliga.
Nisse och jag spelade med i rollspelet och lovade bl.a. att lägga ut en stor order på förlaget. Från vår sida var detta bara en fejkad del i rollspelet, vilket också deltagaren i fråga förstod. Men inte förlagets VD.
Han trodde det var en riktig order och hans ögon lyste av glädje vid avslutningen på kursen där han tackade för storordern förlaget fått. Nisse och jag trodde inte våra öron och tänkte: Hur 17 ska vi komma ut det här utan att chikanera förlagschefen inför sina anställda? Vi var helt enkelt förtvivlade.
Men det slutade bra i alla fall. På något sätt lyckades vi annullera ordern och skyllde på en rad orsaker som vi inte rådde över. Puh!
12 september 2011
Jag är inte ensam
Jag har i tidigare blogginlägg varit kritisk till den så kallade genusvetenskapen - en slags pseudovetenskap som gillas av feminister (se den 26 mars 2011). Jag har också varit kritisk till så kallade jämställdhetsplaner (se den 1 september 2010). I dagens SvD har jag hittat en som tycker likadant.
Det är filosofen och författaren Roland Poirier Martinsson som tar upp ämnet feminism i sin kolumn på tidningens ledarsida.
Så här skriver han: "Det är 2011 och vi kan med största sannolikhet sortera in feminismen med frenologin och freudianismen, i kapitlet över historiska trender vars lockelse efterhand blir allt svårare att begripa."
Han fortsätter så här: "...under den korta period då feminismen faktiskt drev fram beslut, infördes en mängd --- krav i alla möjliga sammanhang, jämställdhetsplaner, genuskurser, unisexundervisning, inga volanger på gympan - you name it."
Nu har jag fått min bekräftelse. Det är skönt att veta att jag inte är ensam.
Det är filosofen och författaren Roland Poirier Martinsson som tar upp ämnet feminism i sin kolumn på tidningens ledarsida.
Så här skriver han: "Det är 2011 och vi kan med största sannolikhet sortera in feminismen med frenologin och freudianismen, i kapitlet över historiska trender vars lockelse efterhand blir allt svårare att begripa."
Han fortsätter så här: "...under den korta period då feminismen faktiskt drev fram beslut, infördes en mängd --- krav i alla möjliga sammanhang, jämställdhetsplaner, genuskurser, unisexundervisning, inga volanger på gympan - you name it."
Nu har jag fått min bekräftelse. Det är skönt att veta att jag inte är ensam.
Skatteverket ligger hyfsat till
Studenter har rankat olika företag, myndigheter etc. Frågan löd: Vilken är din favoritarbetsgivare?
De som studerar ekonomi har rankat Ikea högst. Bäst placerade statliga verksamhet är Utrikesdepartementet som hamnar på elfte plats med Riksbanken på plats 13 och Exportrådet på plats 15.
Skatteverket ligger hyfsat till och hamnar på plats 21 - före sådana storheter som TV4, Coca-Cola, SAS och Ericson.
När juridikstudenterna fick samma fråga visar det sig att tre statliga verksamheter tar medaljplatserna: Utrikesdepartementet, Domstolsväsendets notarietjänstgöring samt Åklagarmyndig-heten. Polisen - märkligt nog - ligger på femte plats.
Skatteverket ligger även här hyfsat till och går in på plats 22, tätt följt av Ekobrottsmyndigheten och Migrationsverket.
Källa: Universum Top 30, Ideal Employer 2011 Student Survey
De som studerar ekonomi har rankat Ikea högst. Bäst placerade statliga verksamhet är Utrikesdepartementet som hamnar på elfte plats med Riksbanken på plats 13 och Exportrådet på plats 15.
Skatteverket ligger hyfsat till och hamnar på plats 21 - före sådana storheter som TV4, Coca-Cola, SAS och Ericson.
När juridikstudenterna fick samma fråga visar det sig att tre statliga verksamheter tar medaljplatserna: Utrikesdepartementet, Domstolsväsendets notarietjänstgöring samt Åklagarmyndig-heten. Polisen - märkligt nog - ligger på femte plats.
Skatteverket ligger även här hyfsat till och går in på plats 22, tätt följt av Ekobrottsmyndigheten och Migrationsverket.
Källa: Universum Top 30, Ideal Employer 2011 Student Survey
10 september 2011
Nytt TV-program om asylsökande
Jag har tidigare på min blogg berättat om den lilla bergslagsbyn Stråssa - med 300 vuxna invånare - där Migrationsverket dumpat mer än hundra asylsökande afrikaner. Den mångkulturella TV-kanalen Kanal Global gjorde ett program om detta i somras (se mitt blogginlägg den 16 juli).
Efter att programmet sändes besökte en reporter från Sverigedemokraterna (SD) Stråssa och gjorde ett reportage från byn, som publicerades på Internet och i deras papperstidning. Man har även delat ut sin tidning i byns brevlådor med ett följebrev där man gör reklam för sig och sina åsikter. SD såg sin chans och slog tyvärr mynt av det som skett.
Nu har Kanal Global gjort ytterligare ett program där en chef från Migrationsverket och en journalist medverkar. Kommunalrådet Bengt Ceder från den ansvariga kommunen Lindesberg medverkar också. (Du kan se programmet på www.youtube.com - skriv sökorden "stråssa miniatyr" så hittar du programmet.)
Redaktionen försökte även få med en representant från SD i programmet, men ingen ställde upp. Likadant var det när man kontaktade Bengt Westerberg (FP) - som utreder främlingsfientligheten - och integrationsminister Ullenhag (FP). Ingen av dem - eller någon representant för dem - ställde upp.
Är det inte märkligt att det ska vara så svårt att diskutera frågor om integration?
PS. Se även mitt inlägg den 27 januari 2012. Det var inte Sverigedemokraterna som delade ut sin tidning i byns brevlådor. Det var Nationaldemokraterna.
Efter att programmet sändes besökte en reporter från Sverigedemokraterna (SD) Stråssa och gjorde ett reportage från byn, som publicerades på Internet och i deras papperstidning. Man har även delat ut sin tidning i byns brevlådor med ett följebrev där man gör reklam för sig och sina åsikter. SD såg sin chans och slog tyvärr mynt av det som skett.
Nu har Kanal Global gjort ytterligare ett program där en chef från Migrationsverket och en journalist medverkar. Kommunalrådet Bengt Ceder från den ansvariga kommunen Lindesberg medverkar också. (Du kan se programmet på www.youtube.com - skriv sökorden "stråssa miniatyr" så hittar du programmet.)
Redaktionen försökte även få med en representant från SD i programmet, men ingen ställde upp. Likadant var det när man kontaktade Bengt Westerberg (FP) - som utreder främlingsfientligheten - och integrationsminister Ullenhag (FP). Ingen av dem - eller någon representant för dem - ställde upp.
Är det inte märkligt att det ska vara så svårt att diskutera frågor om integration?
PS. Se även mitt inlägg den 27 januari 2012. Det var inte Sverigedemokraterna som delade ut sin tidning i byns brevlådor. Det var Nationaldemokraterna.
9 september 2011
Sveriges riktiga framsida
Om man tänker sig det avlånga landet Sverige som en människa - med huvudet högst upp i Norrbotten och fötterna i Skåne och ansiktet vänt mot vår f.d. östra rikshalva (dvs. Finland) så hamnar Stockholms län nånstans i magtrakten. Och var hamnar Göteborg? Jo, det blir Sveriges baksida - inte framsida.
Stockholms län har nu 2 o74 000 invånare! Ökningen har varit 40 000 på ett halvår. Så jag tycker 031-orna och alla andra Stockholmshatare ska inta en mer blygsam attityd gentemot landets motor och huvudstad.
Stockholms län har nu 2 o74 000 invånare! Ökningen har varit 40 000 på ett halvår. Så jag tycker 031-orna och alla andra Stockholmshatare ska inta en mer blygsam attityd gentemot landets motor och huvudstad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
