Visar inlägg med etikett Skatter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skatter. Visa alla inlägg

17 september 2022

Plastpåseskatten - en meningslös symbolåtgärd

I en av partiledarutfrågningarna för en vecka sedan framkom att  Bolund (MP) och Andersson (S) vill ha kvar skatten på bärkassar av plast. Syftet, enligt Bolund, var att skatten skulle minska nedskräpningen, framför allt i haven. 

Det är nog inte många plastkassar från ICA som har påverkat miljön i Indiska oceanen och Stilla havet där plasten finns. Man har konstaterat att det är plast från Indien, Kina, Japan och andra länder långt från oss samt fisknät och andra fångstredskap som byggt upp dessa flytande "öar". 

Nä, skatten på bärkassar i plast infördes som en ren symbolåtgärd och för att staten skulle få in mer pengar. 

Samtidigt fick det miljömedvetna kunder hos ICA, Coopet och andra butiker att känna att de gjorde en insats för klimatet och mot klimatförändringen.

För mig personligen har den inte haft någon effekt då jag sedan många år alltid haft egna stora tygväskor, typ militärbagar inköpta för en spottstyver hos det gamla Överskottsbolaget, när jag storhandlat.  

När vi (innan plastpåseskatten var införd) rensade vägdiket utanför vår gård i  Bergslagen hittade vi inga plastkassar men däremot aluminiumburkar, plastmuggar, frigolit plus en del annat, bl.a. en madrass och ett par kängor. Men också rester av olika andra plastförpackningar.

Det är otroligt hur mycket plast det blir i min återvinningslåda. Det beror på att varenda pryl du köper är inkapslad i hårdplast. Det är ett h-lv-te att öppna dessa förpackningar. 

Varje gång jag köpt nåt plastinkapslat svär jag och lovar mig själv att nästa gång ska jag be kassörskan att öppna det jag köpt. Butiken får då ta hand om emballaget och jag slipper bli förbannad.

Varför måste t.ex. ett hänglås  med  kodlås vara så djävulskt förpackat? Det hade varit bättre om det legat i en pappförpackning. Eller haft en liten bricka i plast (?) hängande vid låset med beskrivningen hur man ändrar koden.

För att avsluta med det jag började med: plastkassar; så kan jag berätta att det som Systembolaget hade störst avans på var deras plastpåsar. Och det var innan skatten infördes.




                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               positiva till

2 september 2019

Värnskatt i stället för bankskatt

Partierna till vänster vill alltid höja skatterna för att få in mer pengar till statskassan och - som man alltid framhåller med emfas - välfärdens finansiering. Innerst inne vet man att en skattehöjning inte  alltid leder till ökade skatteintäkter. Det kan vara tvärtom. En skattesänkning kan ge ökade skatteintäkter. En sänkt skatt ökar viljan att jobba mer vilket ger mer skatteintäkter. Men för vänstern är det inte fråga om verklighet och vetenskap utan om ideologi. 

Den så kallade "Värnskatten" som infördes  1995 ska tas bort nästa år. Vänstern gillar det inte. "Varför ta bort en skatt för dom som tjänar mest när pengarna behövs till skola, vård och omsorg", säger kommunister och vänstersossar. Det var ju Liberalerna som drev igenom detta i JÖKen, dvs. "Januariöverenskommelsen" som gjorde att Löfven kunde bli statsminister.

Statsvetare och nationalekonomer som har fakta har hävdat att slopandet av "Värnskatten" är självfinansierad då skatteintäkterna sannolikt kommer att öka lika mycket som skatten ger, dvs. knappt 4,5 miljarder kr.

Ordet "Värnskatt" har missbrukats

Jag har alltid tyckt att "Värnskatt" varit ett helt felaktigt namn på den extra statliga inkomstskatt som  tas ut på årsinkomster högre än knappt 690 000 kr (2019). Ordet användes i Sverige första gången under första världskriget. Då införde man 1915 en tillfällig inkomstskatt för att få pengar till försvaret.

Historiskt sett var den i andra länder under 1800-talet en skatt som betalades av den som på grund av medicinska problem eller befrielse inte behövde göra krigstjänst.

Att sossarna i Sverige använde det namnet på den extra inkomstskatten man införde var alltså helt uppåt väggarna. Det gjordes enbart för att slå blå dunster i ögonen på "Svenne & Irma", dvs. deras lättlurade kärnväljare.

Skatt för tillfälligt behov

Historiskt sett har man i Sverige i alla tider tagit ut extra skatter för att finansiera vissa specifika ändamål. Nästan varje gång Sverige varit i krig har man plågat undersåtarna med olika nya, oftast tillfälliga, skatter med fantasifulla namn.

När vi förlorade Älvsborgs fästning till dansken vid två tillfällen tog man ut extra skatter, kallade "Älvsborgs lösen", för att kunna köpa tillbaka fästningen.

När slottet "Tre Kronor" brann ned 1697 och man måste bygga upp ett nytt införde man en särskild skatt kallad "Slottsbyggnadshjälpen". Den skulle var högst tillfällig, bara fyra år, men den tiden tänjdes ut till över 80 år!

Det brukar nästan alltid vara så att "tillfälligt" blir "permanent" när det handlar om uttag av skatt.

Pengar till försvaret

Häromdan fick finansminister Andersson ge sig och gå med på successivt ökade anslag till försvaret, en av statens viktigaste kärnuppgifter vid sidan av polis och rättsväsende. Målet är att anslaget ska nå 1,5 % av BNP en bit in på 20-talet.

För att få pengar så kommer man att beskatta bankerna. Den skatten har redan namnsatts och kallas "Bankskatten" efter de som får betala den. Men det är en sanning med modifikation. Okej, det blir bankerna som får betala in skatten, dvs. redovisa den till Skatteverket.

Men det blir som vanligt vi undersåtar och skattebetalare som får betala den genom höjda avgifter och ökade kostnader för att ha med bankerna att göra.

Ärligare med annat namn

Tidigare har extra skatter oftast fått namn efter vart pengarna ska gå. "Älvsborgs lösen" gick till att lösa ut, dvs. köpa tillbaka, fästningen. "Slottsbyggnadshjälpen" gick till bygget av det slott som fortfarande finns kvar. "Värnskatten" gick till att "värna" landet om vi skulle dras in i första världskriget.

Den extra skatt som fru Andersson nu ska ta ut för att landets försvar behöver rustas ytterligare är ju till för att åter "värna" landet så att Putin & Co håller tassarna borta.

Eftersom namnet "Värnskatt" blir ledig nästa år så borde hon använt det.






..


18 juli 2019

Solcellerna har sparat in 1,6 ton koldioxid på tre månader


Intresset för att montera solceller på sitt hustak är stort och har ökat de senaste åren. Staten lockar med ett bidrag på 20 %, men alla kan inte dock få det. Men man får i alla fall ROT-avdrag på arbetskostnaden. Våra solceller på torpet i Bergslagen har varit i drift utan problem i tre månader och sparat in 1,6 ton koldioxid.

Våra 34 solceller på taket till vårt torp Kalkåsen togs i drift den 17 april och har alltså levererats elektrisk ström i tre månader. De ligger mot söder och skuggas inte av några träd, vilket är ett plus.

Dessutom var det så turligt att de fyller i stort sett ut hela taket som på håll ser helt svart ut. De röda takpannorna syns knappast alls. Se bilden ovan.

På de här tre (mest soliga) månaderna har de levererat 4 120 kWh, varav vi har sålt 2 671 kWh. Produktionen har inneburit att utsläppet av koldioxid minskat med drygt 1,6 ton, vilket motsvarar 5,4 träd.

Vår nät- och elleverantör EON köper överskottselen till rådande spotpris som nu senast var drygt 26 öre. Månaden tidigare var det tio öre högre. Spotpriset varierar över året beroende på efterfrågan på el. 

Även tillbaka på skatten

Utöver den betalningen får vi tillbaka 60 öre per kWh på energiskatten som en skattereduktion i inkomstdeklarationen. Så i princip får vi ca en krona för varje såld kilowattimme.

Junifakturan (mest nätavgifter m.m.) från ELON var i år på 124 kr. Förra årets junifaktura var på 678 kr. Alltså tämligen påtagligt att kostnaderna minskat.

Installationen kostade utan bidrag 146 000 kr och kommer att vara betald om 10-12 år. Livslängden är trettio år. En investering för framtiden. Får vi bidrag får vi betala tillbaka ROT-avdraget och då slutar installationskostnaden på 130 000 kr. Ungefär som en halvbra begagnad bil.

12 januari 2017

Slopa procentmålen i budgeten

Regering och riksdag har bestämt att landets skattebetalare ska betala en summa som motsvarar en procent av bruttonationalprodukten (BNP) i form av bistånd till andra länder. När det gäller pengar till försvaret så pratar politikerna också om en procentsats i förhållande till BNP. Jag tycker det är fel att sätta pengaramar i förhållande till BNP. Vi bör i stället betala vad som behövs.

Sverige är världsmästare i bistånd och europamästare i flykting-mottagning (per capita). Vi är en stormakt på dessa områden och vår feministiska rödgröna regeringen slår sig för bröstet över detta. Men det kostar massor av pengar. Skattebetalarnas pengar.

Sveriges totala biståndsram för 2017 är satt till 46,1 miljarder kr. Då ingår även kostnader för asylsökande med knappt 10 miljarder. Totalsumman är nästan en procent av BNP. Sida får 33,5 miljarder av dessa pengar att sprida ut över världen.

Korrupta vänsterdiktaturer

De många hundratals miljarder i bistånd som Sveriges invånare via sina politiker under decennier gett bort har i första hand gått till en rad mer eller mindre korrupta vänsterdiktaturer i Afrika - t.ex. Mugabes Zimbabwe - och Latinamerika. Många av dessa miljarder har gått direkt in i ländernas statsbudget. Hur mycket som försvunnit i mutor vet ingen. Bara att det har skett.

Flera av dessa mottagarländer är fortfarande fattiga diktaturer. I en del fall har biståndet även varit kontraproduktivt och försämrat landets läge. Andra länder som en gång var fattiga är nu ganska välmående utan att ha fått pengar från svenska skattebetalare, t.ex. Singapore och Malaysia. Hur sjutton har det gått till? Utan svenskt bistånd?

Allt bistånd har dock inte varit bortkastat. Det finns länder där det ibland haft positiv effekt och gett bestående resultat, det ska erkännas. Men många miljarder har förspillts till ingen nytta och risken är att det fortgår. Med ett procentmål gäller det att göra sig av med pengarna. Annars nås inte målet. Pengar är ett medel, inte ett mål.

En stor biståndsindustri

Biståndet är även en storindustri med många intressenter; allt från Sida till tiotals stora organisationer med tusentals medarbetare och inhyrda konsulter. I många fall tjänar man stora pengar på verksamheten.

Häromdan skrev företrädare för biståndsindustrin en debattartikel i SvD och klagade över att en del av biståndet stannar kvar i landet för att bidra till de kostnader som den enorma invandringen för med sig. De vill att hela enprocenten ska gå till utlandsbiståndet. Hur invandringens kostnader ska finansieras undviker de att tala om. Organisationerna det handlar om här är Diakonia, Forum Syd, Svenska kyrkan, Afghanistankommittén m.fl.

Visst bistånd är helt ok

Det är mycket här hemma som fungerar dåligt eller inte alls. Polisen, sjukvården, skolan, försvaret m.m. behöver pengar. Höjda löner till poliser, sjuksköterskor, lärare och soldater är viktigare än att ge pengar till afrikanska diktatorer.

Självklart tycker jag att Sverige ska hjälpa andra länder, men det finns gränser för hur mycket. Katastrofbistånd borde vara prioriterat i stället för budgetbidrag. Något år kanske vi skulle bidra med mer än en procent av BNP? Att ha en procentsats, oavsett behoven, tycker jag är fel. Vi kan inte hjälpa alla fattiga i världen.

Vissa sätter procent för försvaret

När det gäller försvaret så betalade vi under 1970-talet drygt tre procent av BNP dit. Men då hade vi ett försvar. Men dessa tre procent var inget uppsatt mål. Försvaret fick det som krävdes. I dag får försvaret ungefär en procent av BNP, trots att vi inte har något försvar värt namnet. (Finland har ett större försvar med fler kanoner och soldater som bara kostar hälften av det Sverige har idag. Märkligt.)

Nu försöker borgarna överträffa varandra med olika beloppshöjningar till försvaret. I topp ligger Björklund och Liberalerna. En del pratar om två procent av BNP vilket är det som Nato kräver av sina medlemsländer (vilket dock inte alla av dem lever upp till).

Bestäm vad som krävs i stället

Det är lika fel här att prata om si och så många extra miljarder eller procent av BNP. Visst, vi kan köpa fler flygplan och ubåtar men vi behöver också utbildat folk som kan flyga och köra dem. Mer miljarder behöver alltså inte betyda ett starkare försvar. Att stärka försvaret tar tid.

I stället bör Sverige bestämma vad som krävs i form av kanoner, bomber, flyg, båtar och personal för att få ett försvar som har en så hög tröskeleffekt att en angripare avstår, eller i alla fall tänker sig för ordentligt innan ett angrepp. Det ska vara jävligt dyrt att slå till mot oss och t.ex. ta Gotland.

När vi vet vad som krävs ska försvaret få de pengarna och i den takt som uppbyggnaden av det kräver. Oavsett hur många procent av BNP det råkar bli. Och pengarna får gärna tas från biståndet. Statens viktigaste uppgift är inte att hålla andra länder under armarna utan att värna landets frihet och dess medborgare.

Jag är beredd att betala mer i skatt för detta.

Tillägg den 17 februari 2017: Idag skrev man så här i en ledare i SvD som handlade om Nato: "Det är förstås en bakvänd tanke att utgå från en procentsats och sedan bara hålla på tills gapet är fullt. Enprocentsmålet inom biståndet är galet, och ett tvåprocentsdito i försvaret vore inte heller något självändamål. Man måste utgå från behoven."  Jag kan ju undra om SvD läser min blogg?

11 januari 2017

Slopa begravningsavgiften - betala vad det kostar

Begravningsavgiften som alla måste betala blir nu lika hög i hela landet. En höjning för många. Det är bättre att den slopas och att dödsbona får betala vad det kostar att bli begravd och välja bland olika alternativ och dito kostnader. Under en livstid kan avgiften nu uppgå till mer än 50 000 kr även för den som inte vill ha varken begravnings-ceremoni eller gravplats.

Begravningsavgiften betalas i förhållande till inkomsten. Den varierar mellan olika församlingar och den genomsnittliga begravnings-avgiften förra året var 0,22 procent. På varje intjänad hundralapp gick alltså 22 öre i snitt till kyrkans begravningsväsende, även om man inte var medlem. I min hemkommun Sollentuna var avgiften 12 öre per hundralapp.
 
Svenska kyrkans församlingar är huvudmän för begravnings-verksamheten, utom i Stockholm och Tranås, där kommunen är huvudman. Begravningsavgiften ska täcka kostnader för den löpande begravningsverksamheten, d.v.s. för att hålla och sköta begravningsplatser m.m.

Samma avgift för alla
 
Avgiften ska också täcka kostnader för vissa tjänster i samband med begravningar, exempelvis för att ordna lokaler i samband med begravningsceremonier. Avgiften är däremot inte kopplad till enskilda personers begravningar.

Nu har riksdagen bestämt att alla i hela landet ska betala samma avgift och den ska vara 24,6 öre på varje intjänad hundring. För mig innebär det mer än fördubblad avgift. Ingen stor kostnad, en femtiolapp mer i månaden. Stockholm och Tranås berörs inte, där är avgiften idag 7,5 respektive 24 öre.                                 
                                                                                                                                                               
Nu tycker en del att "begravningsavgift" är fel namn på den. "Gravskatt" vore ett mer rättvisande namn. Det kan jag hålla med om. Dessutom tycker jag att avgiften är helt fel, totalt sett!

Slopa "gravskatten"
 
Jag tycker att den som vill bli begravd på en gravplats ska få betala för det. Men den som inte vill det utan vill ha sin aska spridd ska slippa avgiften, eller bara betala en liten del. Det är fel att ta ut skatt varje år för detta. Och den som vill ha en begravningsceremoni i kyrkans lokal ska få betala för det. Det som inte vill det ska inte behöva betala för det varje år via skattsedeln. 
 
Ta ett exempel. Utgå från dagens läge när avgiften är nästan en 25-öring på varje intjänad 100-lapp. Du jobbar i 40 år och tjänar 40 000 kr i månaden. Det blir totalt 19,2 miljoner kronor. Av dessa går ca 25 öre i "gravskatt" på varje 100-lapp. Det blir 48 000 kr. Sen är du pensionär i ytterligare 20 år med en pension på 25 000 kr. Det blir 6 miljoner till i inkomst som kostar dig ytterligare 15 000 kr i "gravskatt".

Mer än 50 000 kr under en livstid
 
Under din livstid kommer du att få betala sammanlagt 63 000 kr i "gravskatt". Det är vad du har betalt till Svenska kyrkan bara för att dina efterlevande ska kunna få askan efter dig m.m. utslängd i en skogsdunge på närmaste kyrkogård! Det är absurt.
 
Nä, slopa begravningsavgiften och låt dödsboet betala "gravskatten" vars storlek då beror på vilken typ av gravsättning liket vill ha. Ska du ha en kistbegravningsplats med plats för gravsten kostar det si, ska du ha en urna nedgrävd och plats en gravsten kostar det så. Sen kan du välja om du vill ha graven och stenen kvar i 25 eller 50 år eller längre och betala efter hur länge graven ska vara kvar. Ska du ha askan spridd på kyrkogården kan det vara gratis.

Kostnaden för kremering kan vara en kostnad för hemkommunen och betalas via den ordinarie kommunalskatten. Begravningsavgiften behövs inte.

Gräsklippningen kostar

Min far (1912-77) har en enkel gravplats på Norra kyrkogården i Örebro, med en sten som dödsboet betalat. Man kunde tro att han skulle få vila där i frid utan extra kostnader då han betalat sin årliga begravningsavgift via skattsedeln.

Men så är det inte. Om vi efterlevande vill ha gräset klippt framför hans sten så måste vi betala 200 kr varje år. Gör vi inte det får kyrkogårdsarbetaren göra en sväng med sin åkgräsklippare och lämna en oklippt fläck framför farsans sten. Det är ju krångligare än bara köra rakt förbi med klipparen.

Så trots att kyrkan fått begravningsavgiften alla år ska man i alla fall ha mer betalt för det som borde omfattas av avgiften.

-/-
 
 
 
                                                                                                                                                                                                 

8 juli 2016

Allt är inte bara elände

Följer man nyheterna verkar allt vara dåligt i Sverige. Skolresultaten sjunker och fler ungar  går ut skolan utan behörighet till gymnasiet eller högskolan. Sjukvården saknar sängplatser och operationer skjuts upp. Patienter skickas hem för tidigt.

Polisen hinner inte utreda brott eller kan inte komma när de larmas. De har gett upp helt i utanförskapsområden som är ett drygt femtiotal i landet. Kriminella gäng har tagit över. Bostadsbristen är enorm.

Försvaret kan inte längre försvara landet mer än max några dagar och då bara på ett ställe. Åldringar ligger ensamma och dör då äldrevården inte fungerar. Järnvägsspåren är dåligt underhållna och tågen kommer inte i tid. Vårt herrlandslag i fotboll kommer sist i EM.

Ja, listan över allt elände kan göras hur lång som helst. Det är märkligt att det står så illa till när vi har ett av världens högsta skattetryck?

PS. Allt är vi inte sämst på: vi är per capita bäst i EU på att ta emot asylsökande och vi är bäst i världen på bistånd till andra länder, företrädesvis afrikanska vänsterdiktaturer. Vi är världsledande när det gäller jämställdhet och jämlikhet.  Och vi har fått plats i FN:s säkerhetsråd.

Alltid något att glädjas åt.

26 maj 2016

Forskare: Invandrare kostar i många år

Många politiker med S-ledaren i spetsen hävdar att vi behöver invandrare i arbetsför ålder för att klara välfärden framöver. Man använder ekonomiska skäl för att motivera invandringen. Det är fel, menar två forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö. Den ene är professor och den andra docent, båda i nationalekonomi. De har på uppdrag av Finanspolitiska rådet gett ut en rapport som talar ett helt annat språk. (Källa: SvD Debatt 2016.05.16.)

De konstaterar att för de invandrare som klarat asylprocessen, fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda här så tar det i snitt sju år innan hälften av dem fått sysselsättning. Då först börjar de betala skatt. Till detta ska läggas att de flesta av dem dessutom har låga löner.

Det medför att en flykting under många år lever på bidrag och får etableringsstöd, försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag samt får sjukvård m.m. - transfereringar som alla andra skattebetalare är med och betalar. Värdet på detta överstiger med råge värdet av de skatter och avgifter som invandrarna själva genererar.

Det blir en nettokostnad som första året efter folkbokföring uppgår till ca 195 000 kr per individ. Sju år senare är motsvarande nettokostnad ca 95 000 kr. I dessa belopp är inte asylkostnaden inräknad, dvs. den kostnad Migrationsverket står för från ankomsten till beviljat uppehållstillstånd. Forskarna har kommit fram till att det tar tio till femton år efter invandring innan en flykting ger ett ekonomiskt tillskott till den offentliga sektorn.

Att hävda att flyktingar är ett måste för att vi ska klara välfärden framöver är ett felaktigt argument. Att flyktingar tas emot av humanitära skäl är däremot korrekt. Men, som sagt, det kostar. Massor. För att minska dessa kostnader är det viktigt att få dem i arbete så fort det bara går. Detta borde debatten i stället handla om, menar forskarna.

Om det är korrekta fakta som de redovisar så är det mycket intressant och borde få ordentlig uppmärksamhet. Men som vanligt kanske man måste ta även detta med en nypa salt. Har de rätt? Vilken partifärg har de? Vad säger andra nationalekonomer? (Jag har dock inte sett någon replik på deras debattartikel från andra experter.)

Tja, vad är sant, vad är mindre sant och vad är falskt i debatten om invandringen?

1 mars 2016

Skatteverket borde kunna informera

Från början kunde man utan begränsning göra avdrag i deklarationen för sitt privata pensionssparande. Men senare år har avdraget begränsats stegvis och för inkomståret 2014 var det bara 1 800 kr.

Privat pensionssparande fungerade så här: Du betalade in till ett försäkringsbolag eller en bank och drog av beloppet från din inkomst som du hade 50 % i marginalskatt på. När du som pensionär tog ut beloppet fick du betala inkomstskatt på det. Då kanske din marginalskatt bara var 30 %. Du gjorde då en skattevinst.

Förra året var alltså det avdragsgilla beloppet bara 1 800 kr men 400 000 skattebetalare hade pensionssparat ett högre belopp - i snitt drygt 4 000 kr. När de sedan tar ut beloppet får de betala skatt på beloppet, alltså även den del de inte fått avdrag för. Det blir dubbelbeskattat. En klar förlustaffär alltså.

Skatteverket ville i höstas att finansministern skulle ordna så att de som sparat mer än 1 800 kr skulle kunna få tillbaka belopp över 1 800 kr. Men hon var inte intresserad och ville inte göra något.

Både banker, försäkringsbolag och Skatteverket har berättat om de ändrade reglerna men trots det är det alltså 400 000 som missat att minska sitt sparande. Skatten på det för mycket betalda är 300-450 miljoner kr.

I år är avdragsrätten helt slopad för privat pensionssparande. Sannolikt kommer många av de 400 000 att fortsätta sitt sparande på grund av okunskap, ointresse, slentrian eller lathet.

Även om finansministern saknar empati och inte vill göra något så borde Skatteverket kunna göra en insats. Att skicka ut ett direktadresserat meddelande till de 400 000 skattebetalarna är en enkel sak att ordna.

Det skulle kosta ett par miljoner kronor och det är som en piss i Mississippi när man jämför med de hundratals miljoner i extra skatteintäkter som flyter in. Jag skäms om inte verket gör något. Att skriva en enkel och lättbegriplig text kan jag bidra med. Men det är nog inte det som är problemet.



15 september 2015

När jag hjälpte finska panschisar i Sverige

För en tid sedan fick jag ett mejl från en kvinna som jobbar på Nordiska rådet. Här är ett utdrag ur hennes mejl:
 
"--- jag arbetar för Nordiska rådets medborgar- och konsumentutskott. Nordiska rådet har under en längre period engagerat sig i frågan kring den bristfälliga information om den senaste revideringen av det nordiska skatteavtalet, som bland annat innebar att pension inte enbart beskattas från det nordiska land som utbetalar den utan även bosättningslandet.
Detta faktum undgick flera svenska skattekontor att förmedla till en stor grupp norska pensionärer som bosatt sig i Sverige och därmed har många av dessa fått en stor skattesmäll när de svenska skattemyndigheterna i efterhand kräver in skatt på de norska pensionerna.
Jag fick - - - det bifogade utdraget från din blog från en av de drabbade och skulle gärna höra lite mer om det du skriver om i din blog."
 
Det är ett inlägg på min blogg som jag skrev den 5 december 2010. Här är utdraget som man har hänvisat till:
 
"När jag var informationschef på Riksskatteverket (nuvarande Skatteverkets huvudkontor) var det viktigt att få ut information om de svenska skatteregler som gällde för personer som fick pension från Finland. Det visade sig omöjligt att nå dem med ett direktutskick från Sverige. Vi hade inte uppgift om vilka de var. Inget att göra åt, ansåg mina chefer.

Men jag gav mig inte. Jag kontaktade på eget bevåg indirekt det statsråd som i regeringen hade ansvar för de nordiska frågorna och förklarade problemet. Jag ville att man från Finland skulle skicka ut vår information till de finska pensionärerna i Sverige. Vi kunde skicka över informationsmaterialet och låta finska pensionsmyndigheten posta det åt oss.

Statsrådet kontaktade finska ambassadören i Stockholm och skrev ett handbrev, direkt till honom. Jag såg en kopia på det och det var personligt och innehöll även en hälsning till ambassadörens fru. Det funkade och pensionärerna i Sverige fick sin information om de skatteregler som gällde här för deras pension."
 

Kvinnan på Nordiska rådet fortsätter så här i sitt brev till mig:
 
"Det är imponerande vilken insats du gjorde för att få tag i de finska pensionärerna.
Var det revideringen av det nordiska skatteavtalet som var grunden till att du försökte få tag på de finska pensionärerna i Sverige? Om det var så, varför var det enbart fokus på Finland? ---"

Jag tog kontakt med henne, men hade tyvärr inte mycket mer information att ge. Att det bara blev de finländska pensionärerna i Sverige som vi informerade berodde nog på att finländare då var (och är?) den största invandrargruppen i vårt land. Dessutom var jag inte expert på det nordiska skatteavtalet och visste inte att även andra  var drabbade av dubbelbeskattningen. Varför det är så fortfarande även idag har jag ingen koll på.

Men det var i alla fall kul att man uppmärksammat min insats för många, många år sedan.

PS. Ministern som jag kontaktade hette Jan O. Karlsson (S). Han var biträdande utrikesminister 2002-03 med ansvar för bl.a. bistånd och integration. Tidigare hade han varit statssekreterare med ansvar för bl.a. det nordiska samarbetet.
 

23 april 2015

Låt värnskatten gå till försvaret

Svenska folkets intresse för försvaret har ökat. Andelen som vill ha minskade förslagsanslag har sjunkit från 32 till 18 %. (Dessa arton procent motsvarar väl ungefär andelen som sympatiserar med Miljöpartiet och kommunisterna?) Andelen som är mycket oroade över situationen i Ryssland har ökat från 13 till 39 % mellan åren 2013-14 - allt detta enligt senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet.

Samtidigt ökar Sveriges engagemang i Nato. I år ska en stor flygövning genomföras i övre Norrland i Natos regi, viket retat Putin och hans sympatisörer, nu senast ett gäng vänstervridna kulturarbetare i Sverige som skrev en debattartikel och fördömde övningen.

Om ett år ska regeringen lägga en så kallad värdlandsproposition som ger Nato möjlighet - om Sverige först säger ok - att ha egna baser med egen personal i vårt land.  Det var Allliansen som tog det initiativet. Hur det blir med den saken återstår dock att se. Ett samförståndsavtal med Nato om detta skrevs dock under i höstas.

Vi närmar oss Nato steg för steg. Frågan är väl inte om vi går med - utan snarare när vi går med. Alliansfriheten är de facto borta sedan länge. Den finns bara kvar i den politiska retoriken.

Jag förstår inte sossarnas rabiata motstånd mot ett medlemskap. Det var likadant en gång i tiden när det gällde vårt medlemskap i EU, men plötsligt svängde man helt. Det kanske blir likadant med Nato?

Vi har historiskt sett aldrig varit "alliansfria" eller helt neutrala. Under andra världskriget lät vi först tyskarna nyttja vårt territorium för truppförflyttningar både till lands och sjöss. När krigslyckan för tyskarna vände fick de allierade tillgång till vårt land, bl.a. i Norrland. Under kalla kriget samarbetade vi i hemlighet mycket nära med båda USA, England och Nato, vilket Sovjetunionen mycket väl kände till.

Oavsett Nato så behöver vårt nuvarande lilla försvar mer pengar. Det som redan beslutats när det gäller vår försvarsförmåga - en vecka på en plats i Sverige - saknar halva finansieringen. Det tillskott som man nyligen kommit överens om med borgarna räcker inte på långa vägar. En stor del av tillskottet äts dessutom upp av höjda arbetsgivaravgifter och hyror.

Försvaret av vårt lands självständighet, frihet och demokrati är statens viktigaste uppgift. Den sköter man dåligt.

Jag tycker att värnskatten, som tas ut med fem procent på inkomster över ca 630 000 kr och ger ca 4 miljarder per år, borde gå direkt till försvaret. Då skulle namnet på extraskatten stämma bättre. Men det räcker nog inte för att få försvaret på fler fötter och med bättre utrustning. Höj dessutom momsen med en procent rakt av. Det ger ytterligare ca 4 miljarder.

Och så ett medlemskap i Nato. Då skulle jag sova bättre om natten. Sen får Putin tycka vad han vill.

28 september 2014

Språkliga innovationer

Våra politiker - oavsett färg - är bra på att hitta på nya ord samt att i en del fall missbruka gamla ord. Allt för att ge en liten annan innebörd åt sina politiska innovationer. Syftet är - mer eller mindre medvetet - att lura eller i alla fall försöka missleda väljarna.

Ett sådan ord är jobbskatteavdrag. Avdrag låter positivt: man får avdrag på inkomstskatten om man jobbar. Det är inte så tokigt utan säger ungefär vad det handlar om.

Pensionärsskatt är ett annat ord, som dock är helt fel. Det är ingen skatt på pensionärer utan skillnaden i inkomstskatt mellan den som jobbar och den inte gör det (t.ex. en pensionär).

Värnskatt är en extra statlig inkomstskatt som tas ut på inkomster över 46 600 kr i månaden. Värnskatt fanns under första världskriget för att få in pengar till försvaret. Att idag kalla den extra inkomstskatten för värnskatt är ett missbruk av ordet. Statlig extraskatt vore ett bättre namn.

Den skatt vi betalar för att ha en TV kallades först TV-licens men är numera omdöpt till TV-avgift. (Ordet licens stämde inte riktigt, därför blev skatten i stället en avgift. Licens är ett avtal om att bedriva en viss verksamhet eller att nyttja en rättighet, t.ex. vapenlicens, jaktlicens.) Ordet avgift är många gånger synonymt med skatt. Ett exempel är fastighetsskatten som gjordes om till en fastighetsavgift.

Ordet skattskyldig används i vår skattelagstiftning. Det ordet försökte jag för många år sedan få utbytt mot skattebetalare - ett ord som lät mer positivt. Det var när vår nuvarande inkomstskattelag och skattebetalningslag togs fram som ersättning för bl.a. kommunalskattelagen. Men det gick inte. "Möjligen i skattebetalningslagen", medgav Skatteverkets rättsliga expert. Men inte ens där gick det.

Det finns även andra ord som känns felaktiga, t.ex. vinstvarning. Varnar man för att företaget går med vinst? Nä, tvärtom. Det betyder att den väntade vinsten blir mindre. Jämför med ordet stormvarning, som innebär en negativ väderleksförändring.

Sedan har vi den politiska innovationen husläkare. Vi har ögonläkare som lagar ögon, hjärtläkare som fixar hjärtfelen osv. Ordet husläkare skulle passa bättre på en byggmästare som gör ROT-jobb. Familjeläkare hade varit ett bättre ord. Men de som inte håller med mig brukar säga att vi har även distriktsläkare och allmänläkare. Alltså får jag ge mig.

Det vanligaste ordmissbruket är nog i alla fall att kalla skatt för avgift. Det är uppenbart enbart för att lura oss som betalar skatt. När kungen och drottningen besökte min arbetsplats Skatteverket för många år sedan undrade kungen hur många olika skatter vi har.

Frågan skapade oreda i församlingen. Flera skattebyråkrater försvann ut ur rummet för att återkomma med helt olika svar. Då log kungen. Jag kan gissa vad han tänkte: F-n, dom vet inte ens hur många skatter vi har, ha-ha!

18 januari 2014

Pensionen har minskat

Jag är pensionär. Den s.k. bromsen har slagit till i år, vilket medfört att min allmänna pension och min tjänstepension har minskat med 1,5 % - netto (dvs. det jag får ut efter skatteavdraget).

Om jag i stället hade fått ut min pension som "lön" hade min nettoinkomst ökat med 1 %, tack vare det senaste jobbskatteavdraget.

Tja, vad ska man säga om det? Är det rättvist? Pension kan ju betraktas som uppskjuten lön, menar många, och då borde den beskattas som lön.

Nu har jag en hyfsad pension så jag klagar inte. Bara konstaterar fakta.

PS. Jobbskatteavdragen innebär att en person som jobbar och tjänar i lön lika mycket som jag har i sammanlagd pension får ut 2 500 kr mer per månad efter skatt. Denna skillnad kommer säkert att bestå för ingen politiker vill nog ändra på det. På tio år blir det 300 000 kr.

13 november 2013

Uppmuntra utflyttning från Stockholm?

Oavsett vad folk i andra landsdelar (bl.a. Göteborgarna) tycker om Stockholmsområdet och de nollåttor som bor där så är Stockholm den motor som håller i gång landet. Rikets största stad växer med nästan 100 personer varje dag - året om! Men den överfulla kollektivtrafiken och bristen på bostäder är en hämsko.

Nu har politikerna lovat fixa fler tunnelbanelinjer och 78 000 nya bostäder, vilka kan härbärgera en befolkning som motsvarar Uppsala, rikets fjärde största stad befolkningsmässigt. Men det kommer att ta tid och många menar att det är en för liten satsning som kommer för sent. Bostadsbristen kostar Stockholm stora summor, fler miljarder varje år.

Eftersom bostadsbristen är ett stort hinder för Stockholms fortsatta utveckling borde man 1) kolla hur många tomma bostäder det finns och 2) uppmuntra utflyttning så fler bostäder blir lediga. Hur ska då det gå till?

Jo, eftersom vi numera har folkbokföring på lägenhet borde det vara lätt som en plätt att ta reda på vilka lägenheter som saknar boende. De fastighetsägare som har obebodda lägenheter borde kontaktas och tvingas redovisa orsaken. Har man inget godtagbart skäl borde lägenheten lämnas över till bostadsförmedlingen eller till försäljning.

Det är många pensionärer som bor i Storstockholm, minst ett par hundra tusen. Måste de bo kvar? De skulle lika gärna kunna lämna stan och sin lägenhet/villa och flytta till en mindre ort i landsorten eller på glesbygden. Då skulle nytillkomna yngre invånare med jobb i Stockholm i stället kunna flytta in i de lediga bostäderna.

Jag är ju själv "arbetslös" pensionär. Min koppling till Storstockholm är nu barn och barnbarn samt kompisar. Men det är ju många andra far- och morföräldrar som har sina ungar på annat håll så varför skulle inte jag också kunna leva med det?

Ett hinder för att sälja sin lägenhet/villa i Stockholm och köpa något billigare ute i landet är reavinsten och skatten på den. Därför borde de pensionärer som lämnar Stockholm få rabatt på flyttskatten. Det kommer att kosta men samtidigt skulle Stockholm tjäna på att fler som jobbar flyttar in i stället. Sannolikt skulle det samhällsekonomiskt bli en win-winsituation för alla.

Som morfar och farfar med någon extra miljon i fickan och bosatt två timmar från Stockholm skulle pengarna mycket väl räcka till ett antal extra resor och övernattningar för att hälsa på barn, barnbarn och kompisar. Dessutom skulle livet på en mindre ort utan buller och luftföroreningar även befrämja min hälsa vilket också skulle bespara samhället kostnader.

25 september 2013

Falska kontrolluppgifter även förr i tiden

På SvT:s nyheter idag rapporteras att Skatteverket ska ta i med hårdhandskarna mot dem som skickar in fejkade kontrolluppgifter i syfte att tillskansa sig diverse fördelar och förmåner.

Men detta är inget nytt fenomen. Jag hade en gång en kollega vars svärfar hade avlidit. När dödsboet gick igenom den avlidnes papper upptäckte man att han under många år redovisat inkomster han inte haft och därför dragit på sig stora skatteskulder. Varför gjorde han då detta?

Jo, svärfadern bodde i en liten norrlandsstad där han var en lokal kändis; känd som en av stadens mer välbärgade stöttepelare. Men det stämde inte. Han var på ruinens brant men ville inte att det skulle bli känt i staden bland Rotaryvänner och andra. Därför deklarerade han större inkomster och på det sättet kom han med i taxeringskalendern (en privatutgiven bok där man kunde se vad andra tjänade och hade i förmögenhet).

Min kollega och hennes man var med och betalade av svärfaderns skatteskulder, allt för att hålla skenet uppe i den lilla staden.

13 februari 2013

Vissa centeridéer är väl okej

Centerpartiet har senaste tiden fått på på pälsen för sina framåtsyftande radikala förslag om fri invandring, månggifte, slopad arvsrätt, platt skatt m.m. Två förslag kan jag faktiskt hålla med om.

Det ena är slopad arvsrätt. Nu ärver barnen hälften av föräldrarnas kvarlåtenskap. Centern vill att föräldrarna via ett testamente ska kunna ta ifrån ungarna laglotten. Det tycker jag är bra. Tänk föräldrar som har en knarkande son som bara skulle knarka mer om han fick ärva. Eller en dotter som är helt på kant med sin förälder (som t.ex. den kända författarinan och hennes dotter). Om föräldrarna väljer att inte skriva testamente gäller nuvarande regler om laglott.

Det andra är platt skatt. Sverige har platt skatt med 30 % på inkomst av kapital men inte på löneinkomster. I stort sett hela gamla Östblocket - inklusive Balststaterna - har infört platt skatt. I Ryssland är den 13 % och där ökade skatteinkomsterna när plattskatten infördes. Island hade platt skatt före finanskrisen.

Om inkomstskatten sattes till 30 % skulle det kosta ca 45 miljarder per år, jämfört med i dag, vilket bara är ca 3 % av  skatteintäkerna. Om den sattes till 25 % kan den finansieras med en enhetlig momssats på 25 % samt slopat jobbskatteavdrag. Då skulle kvarvarande kostnad bli ca 50 miljarder. (Vattenfalls köp av Nuon  kostade betydligt mer. Och Telias äventyr i öst har inte heller varit gratis. Sic!)

Däremot är jag mer tveksam till fri invandring och månggifte. Det första skulle knäcka kommunernas ekonomi och det sista skulle nog bara nyttjas av muslimer och mormoner.

16 december 2012

Det saknas tre museer i vårt land

1) Ett som handlar om upptäcktsresanden och författaren Sven Hedin (1865-1942). Visserligen blev han belönad med adelskap och en stol i Svenska akademin men fick dåligt rykte på grund av sin sympati för Hitlertyskland. Men det går inte att komma ifrån att han är en av de mest berömda svenskar vi haft. Ett Sven Hedin-museum kan med fördel ligga i direkt anslutning till Etnografiska museet i Stockholm. http://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Hedin

2) Ett annat museum behövs för Raoul Wallenberg (1912-19??) som i Budapest räddade tiotusentals judar undan förintelsen i slutskedet av andra världskriget. Han fängslades av Sovjet och dog i fångenskap där. Sverige var undfallande och borde ha kunnat rädda honom. Visserligen har han på senare år fått viss upprättelse i Sverige, men ett museum vore på sin plats, framför allt med tanke på hur stor han är utomlands, inte minst i USA.  http://sv.wikipedia.org/wiki/Raoul_Wallenberg

3) Ett tredje museum jag saknar är ett om de svenska skatterna - från allra första början under tidig medeltid fram till idag. Andra länder, bl.a. Danmark, Israel, Holland och USA, har skattemuseer eller museer som tar upp skatternas historia. Skattemuseet kunde vara en del av Myntkabinettet/Sveriges historiska museum, som ligger vid Slottsbacken i Stockholm.

4 december 2012

När börjar julen?

Inför årets jul får offentliga arbetsgivare ge en julgåva till sina anställda som får kosta max 440 kr (såvida man inte internt har regler om lägre belopp). För privata arbetsgivare finns ingen fast gräns.

På min tid på Skatteverket fick vi ett år en finsktillverkad glasvas, gjord för ett fång tulpaner. Då var gränsen runt 200 kr, vill jag minnas. I handeln kostade en liknande vas ca 600 kr och det blev snack om verkets julgåva i medierna. Det visade sig att verkets inköpta vas inte fanns i handeln, var specialtillverkad för offentliga julgåvor och bara kunde köpas i bulk av arbetsgivare.

Det var inte första gången en tillverkare anpassade sin produkt till gällande skatteregler. För många år sedan gjorde Volvo en slimmad biltyp, som ingen köpte utan att hänga på en massa tillbehör. Anledningen var att förmånsvärdet sattes efter den slimmade varianten och på den tiden fick man inte höjt förmånsvärde för tillbehören. Nu är det inte så längre.

Men när får en arbetstgivare börja att dela ut julgåvorna till personalen utan att det betraktas som "lön"? När kan man skattetekniskt anse att julen börjar? Den frågan tog jag upp för många år sedan när jag satt med i verkets ledningsgrupp. Alla vände sig mot verkets dåvarande rättschef Bodil Hulgaard, som tänkte till i två sekunder och sedan svarade. "Första advent".

Det stämmer ju rätt bra med vad folk i allmänhet anser som den dag då julen börjar. Det var ju i söndags som hundratusentals julstakar och julslingor med ledbelysning tändes runt om i landets alla fönster och trädgårdar.

Rättelse den 2 januari 2013: Nu har jag kollat mina noteringar. Det var inte den första advent utan den 1 december, som Bodil Hulgaard angav som datum för julens början. Men historien blir ju inte sämre för det. Men en fråga kvarstår: När slutar julen? När är sista dag då en arbetsgivare kan ge julgåvan till sin personal? Förslagsvis trettondedagjul, eller....?

11 juni 2012

Ö-skatten är mumma för banken

Resultatet av årets taxering för min del blev ett överskott på skattekontot. Jag var inte ensam om att få pengar tillbaka. Årets midsommarsumma var rekordstor - 27 miljarder!

Mitt skattekonto länsades redan den 2 juni och då gick mitt överskott till den bank som Skatteverket anförtrott uppdraget att ta hand om den överskjutande skatten. Men banken satte in stålarna på mitt eget bankkonto först den 8 juni. En skillnad på sex dagar. Sic!

Jag förmodar att samma datum gällde även för alla andra med överskjutande skatt. Banken i fråga var nog jätteglad över att att kunna disponera 27 miljarder nästan en vecka.

24 januari 2012

Ytterligre ett skattejubileum i år.

Jag har trakasserat ni som läser min blogg med en massa skattejubileer. Nu är det slut med det. Men ett jubileum till ska ni få.

I år 2012 är det nämligen 110 år sedan man beslutade att införa en progressiv inkomstskatt i Sverige, grundad på en allmän självdeklaration - den deklaration som vi fortfarande har kvar, även om den är förändrad i grunden vid flera tillfällen.

Trots alla skatteförändringar som fyller jämt i år så har Skatteverket bara valt att lyfta fram e-deklarationen, som fyller tio år i år. Tidsperspektivet hos myndigheten är inte särskilt långt. Det tycker jag är både synd och skam.

19 januari 2012

Förenklade deklarationen fyller 25 år


Detta år - 2012 - är ett riktigt jubileumsår. Raoul Wallenberg föddes för 100 år sedan (liksom även min far och min svärmor) och det är 100 år sedan August Strindberg gick bort och det är 100 år sedan Titanic gick på ett isberg och sjönk. Källskatten och personnumret fyller 65 år - se mina tidigare blogginlägg.

Men det är fler företeelser på skatteområdet som kan firas. För 110 år (1902) sedan tog man beslut om att införa en progressiv inkomstskatt, grundad på en allmän självdeklaration. "Århundradets skattereform" sjösattes för 20 år sedan (1992). Den första förenklade deklarationen kom 1987 och fyller 25 år i år.

Jag var med och petade i blanketten och är pappa till det berömda krysset i den. De som tog fram den förenklade blanketten menade att det räckte med en underskrift för att intyga att lämnade kontrolluppgifter var korrekta. Men jag menade att det inte räckte.

Min åsikt var att deklaranterna även måste göra något mer aktivt, t.ex att få sätta ett kryss, som intygar att kontrolluppgifterna är korrekta. Krysset var egentligen helt onödigt, eftersom det var underskriften som gällde. Men blankettens upphovsmän köpte min idé om krysset och så blev det - se bilden ovan.

Det där krysset blev en symbol för den enkla blanketten. "Tänk så enkelt. Bara att sätta ett kryss så har man deklarerat" lät det bland folk. Krysset levde kvar i folks medvetande i många år efter att blanketten gjorts om och krysset försvunnit.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...