Värnskatt i stället för bankskatt

Partierna till vänster vill alltid höja skatterna för att få in mer pengar till statskassan och - som man alltid framhåller med emfas - välfärdens finansiering. Innerst inne vet man att en skattehöjning inte  alltid leder till ökade skatteintäkter. Det kan vara tvärtom. En skattesänkning kan ge ökade skatteintäkter. En sänkt skatt ökar viljan att jobba mer vilket ger mer skatteintäkter. Men för vänstern är det inte fråga om verklighet och vetenskap utan om ideologi. 

Den så kallade "Värnskatten" som infördes  1995 ska tas bort nästa år. Vänstern gillar det inte. "Varför ta bort en skatt för dom som tjänar mest när pengarna behövs till skola, vård och omsorg", säger kommunister och vänstersossar. Det var ju Liberalerna som drev igenom detta i JÖKen, dvs. "Januariöverenskommelsen" som gjorde att Löfven kunde bli statsminister.

Statsvetare och nationalekonomer som har fakta har hävdat att slopandet av "Värnskatten" är självfinansierad då skatteintäkterna sannolikt kommer att öka lika mycket som skatten ger, dvs. knappt 4,5 miljarder kr.

Ordet "Värnskatt" har missbrukats

Jag har alltid tyckt att "Värnskatt" varit ett helt felaktigt namn på den extra statliga inkomstskatt som  tas ut på årsinkomster högre än knappt 690 000 kr (2019). Ordet användes i Sverige första gången under första världskriget. Då införde man 1915 en tillfällig inkomstskatt för att få pengar till försvaret.

Historiskt sett var den i andra länder under 1800-talet en skatt som betalades av den som på grund av medicinska problem eller befrielse inte behövde göra krigstjänst.

Att sossarna i Sverige använde det namnet på den extra inkomstskatten man införde var alltså helt uppåt väggarna. Det gjordes enbart för att slå blå dunster i ögonen på "Svenne & Irma", dvs. deras lättlurade kärnväljare.

Skatt för tillfälligt behov

Historiskt sett har man i Sverige i alla tider tagit ut extra skatter för att finansiera vissa specifika ändamål. Nästan varje gång Sverige varit i krig har man plågat undersåtarna med olika nya, oftast tillfälliga, skatter med fantasifulla namn.

När vi förlorade Älvsborgs fästning till dansken vid två tillfällen tog man ut extra skatter, kallade "Älvsborgs lösen", för att kunna köpa tillbaka fästningen.

När slottet "Tre Kronor" brann ned 1697 och man måste bygga upp ett nytt införde man en särskild skatt kallad "Slottsbyggnadshjälpen". Den skulle var högst tillfällig, bara fyra år, men den tiden tänjdes ut till över 80 år!

Det brukar nästan alltid vara så att "tillfälligt" blir "permanent" när det handlar om uttag av skatt.

Pengar till försvaret

Häromdan fick finansminister Andersson ge sig och gå med på successivt ökade anslag till försvaret, en av statens viktigaste kärnuppgifter vid sidan av polis och rättsväsende. Målet är att anslaget ska nå 1,5 % av BNP en bit in på 20-talet.

För att få pengar så kommer man att beskatta bankerna. Den skatten har redan namnsatts och kallas "Bankskatten" efter de som får betala den. Men det är en sanning med modifikation. Okej, det blir bankerna som får betala in skatten, dvs. redovisa den till Skatteverket.

Men det blir som vanligt vi undersåtar och skattebetalare som får betala den genom höjda avgifter och ökade kostnader för att ha med bankerna att göra.

Ärligare med annat namn

Tidigare har extra skatter oftast fått namn efter vart pengarna ska gå. "Älvsborgs lösen" gick till att lösa ut, dvs. köpa tillbaka, fästningen. "Slottsbyggnadshjälpen" gick till bygget av det slott som fortfarande finns kvar. "Värnskatten" gick till att "värna" landet om vi skulle dras in i första världskriget.

Den extra skatt som fru Andersson nu ska ta ut för att landets försvar behöver rustas ytterligare är ju till för att åter "värna" landet så att Putin & Co håller tassarna borta.

Eftersom namnet "Värnskatt" blir ledig nästa år så borde hon använt det.






..