Ursviksområdet togs på 1920-talet - tillsammans med Järvafältet - över av militären. Många gårdar, som gett namn åt flera av dagens förorter, övertogs genom expropriation av staten.
Decenniet efter började man bygga upp de hemliga anläggningarna, såväl ovan som under jord. Man drog in en "hemlig" järnväg från Ulriksdals station; en järnväg som SJ inte hade något med att göra. Den kallades "Krutbanan" och trafikerades främst nattetid. Den gick rakt i det hemliga berget.
År 1937 byggdes laboratorier för Försvarsväsendet kemiska anstalt (FKA) som 1945 blev Försvarets forskningsanstalt (FOA) och sedan 2001 FOI. Även Tygförvaltningen i Östra Militärområdet låg här (tyg=kulor och krut m.m.). Som mest jobbade 2 000 personer i området som omgärdades av dubbla staket, varav det inre var elektrifierat.
Ett jättehemligt område
Området var bevakat av militärer i kulsprutenästen och stora delar var dessutom täckta av kamoflagenät i jätteformat. Kartbilder var manipulerade och även satellitfoton. Det gällde att dölja allt för ryssen, som inte lyckades lista ut vad det var slags område. Inte ens Wennerström kände till det.
När Berlinmuren föll, Sovjet kollapsade och Östeuropa befriades från det kommunistiska oket lades vårt svenska försvar ned, så även verksamheten i Ursvik. Det skulle ju bli evig fred.
Det mesta som Försvarsmakten hade är nedlagt och marken köptes för 8 mkr av kommunen, som tänkte bygga hus här. Men det stötte på patrull då marken är förorenad, i vissa fall ned till tre meters djurp.
Det försvaret har kvar är ett antal våningar under jord i det stora bergrummet. Hur många de är och vad de används till är fortfarande hemligt. Varje våning är ca 1 700 kvm.
Förutom forskning bedrevs här tillverkning av granater och minor samt reparation av stridsvagnar.
Sverige ville också ha atombomber
Ett av de stora forskningsprojekten var det svenska atombomsprogrammet. När USA fällt sina över Japan ville både dåvarande ÖB och politikerna att även Sverige skulle ha sådana bomber. Så blev det också.
En svensk åkte över till Alamo i Nevada och lärde sig hur det gick till och tog med sig lite plutonium hem i fickan. Det svenska kärnvapenprogrammet byggde nämligen på plutonium och pågick från 1945 till 1972 och var fram till 1958 inriktad på att framställa egna kärnvapen. Därefter handlade det mest om skydd mot sådana vapen.
Sverige och FOA tog fram 8-9 egna kärnvapen. Det har varit hemligt i alla år och kommer förmodligen aldrig att bekräftas. Utöver detta så sprängdes två av dem vid Vidsel i Norrland.
Detta häpnadsväckande fakta berättade vår guide och ciceron. Han hade hört uppgiften om kärndetonationerna från personer som arbetat med projektet. En renägande same som hört smällarna och sett de svampformade molnen hade han personligen träffat och intervjuat. Smällarna förklarades av myndigheterna med att man provsprängde dynamit.
Planer på en svensk atomdriven u-båt
Svenska försvaret hade i samarbete med FOA, Asea Atom och Kockums i Malmö börjat ta fram en atomdriven ubåt. Guiden visade oss ritningarna (som finns på Krigsarkivet) för oss. Hos FOA i Ursvik tog man fram en mindre prototyp.
Men projektet fullföljdes aldrig. Behovet av att ha ubåtar i Östersjön och Västerhavet som kunde stanna i u-läge i långa tider var inte särskilt stort. Dessutom skulle båtens maskinister när de förflyttade sig från fören till aktern tvingas åla sig över reaktorn. Då skulle de få hela sin årliga tillåtana dos radioaktivitet på några sekunder och inte på ett år kunna tjänstgöra på u-båten.
Ja, det var i sanning en mycket lärorik och intressant vandring.
Hade varit hemlig agent
Guide var en yrkesskolelärare som tidigare (med en anställning på Ericson som täckmantel ) jobbat i flera decennier som hemlig agent, framför allt utomlands, åt den svenska Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) och dess föregångare.
Han har evig tystnadsplikt om vad han varit med om. Uppgifter om honom och hans verksamhet kan bli offentligt först efter att han varit död i femtio år. Och även då krävs särskilt tillstånd för att se dem.
----------------------------------
Tillägg den 19 mars 2020: Nu i mars har det kommit ut en roman som heter "Krutbanan i Ursvik". Den är skriven av Henric Stenmark och handlar om utvecklingen av det svenska atomvapnet i bl.a. Ursvik. Boken utgiven av Bokförlaget Axplock finns på Adlibris och kostar inbunden 229 kr och som ljudbok 108 kr. https://www.adlibris.com/se/bok/krutbanan-i-ursvik-9789188523419
-----------------------------------
Tog med sig i fickan. Att folk inte fattar att kärnvapen är en myt och det har ju bekräftats av ledande personer. De fick ju aldrig bomben att fungera.
SvaraRaderaSkrattade gott åt det jag läste som bygger på myter och total okunskap.
Nu ska jag åka och hämta lite plutonium och stoppa i fickan.
Haha lite som dom som ryssarna mördade i England då där de fick sanera och stänga ner staden.
Radera denna dumhet du postat.
Hej å tack för kommentaren! Jag kan också tycka det märkligt och mytiskt att Sverige verkligen tillverkade kärnvapen men det var vad guiden sa. Sant eller falskt? Jag vet inte. Annat han sa var korrekt. Nu hade han som åkte till USA och kom tillbaka med plutonium i fickan det sannolikt inkapslat i nån blylåda eller nåt annat som gjorde det ofarligt att transportera.
Radera