Fazers "Rund & God" är mitt favoritfrukostbröd

Får man en vara som har fel ska man alltid klaga. Det är självklart när man köpt en pryl som inte funkat men det gäller i lika hög grad det vi äter. Tre gånger har jag fått mat med "fel". Nu senast med mitt frukostbröd. Jag är en vanemänniska och käkar likadan frukost i stort sett varje dag och i den ingår det mjuka brödet "Rund &God".                                                      

Två gånger har det varit fel med min "Rund & God". Båda gångerna har jag hört av mig brevledes till Fazer och klagat. 

Men det har inte varit enda gången jag klagat på livsmedel med defekter.

Första gången var nån gång i mitten av 1960-talet när jag hittade glasbitar i en grillkorv från Lithells.

Då gick jag tillbaka till affären där jag köpt korven och fick en lam ursäkt och ett nytt paket korv.

Om jag hade kontaktat Lithells korvfabrik så hade säkert kompensationen blivit annorlunda. Speciellt om jag hade hotat med att även kontakta hälsovårdsnämnden.

Nu åter till mina runda och goda brödskivor från Fazer. För några år sedan föll mina brödskivor sönder i småbitar. Även redan i det oöppnade paketet var skivorna trasiga.

Jag klagade brevledes till Fazer och fick en förklaring. Man hade misslyckats med några bak, vilket ledde till att brödet föll sönder. Som kompensation fick jag en pengacheck, som jag kunde lösa in i närmaste matbutik. Samtidigt tackade man mig för att jag hade hört av mig.

För några veckor sedan hittade jag en liten hård "sten" i den brödskiva jag just höll på att sätta i mig. Jag skickade "stenen" och påsen brödet legat i till Fazer i Lidköping med ett vänligt men korrekt skrivet följebrev.

Sedan hände inget. Men för nån dag sedan fick jag ett mejl där man tackade mig och berättade att man analyserat "stenen" och funnit att det förmodligen var en benbit. Men hur den kommit in i bageriet och i brödet visste man inte. Man antog att den kommit med råvaran, dvs. mjölet men var inte säker.

Som kompensation fick jag som ett SMS en värdecheck på 70 kr som jag kunde använda - men bara i vissa butiker - för att köpa Fazerprodukter. Den gick inte att nyttja hos ICA men däremot hos Coop, som jag besökte igår.

Jag har kompisar som tycker jag är löjlig som håller på och trakasserar företag och myndigheter med struntsaker, som det här med Fazers brödskivor.

Men man ska inte dra sig för att "klaga" på varor med fel och brister. Min uppfattning är att tillverkaren ser positivt på den information man får vilket kan leda till förbättringar och ändrade rutiner.

Det gagnar i förlängningen alla deras kunder och alltså även mina kritiska kompisar.

När får vi tillbaka det riktiga herrmodet?

Dagens herrmode är anorektiskt. Det passar magra 25-åringar och inte en fullvuxen lönnfet panschis. Jag undrar hur länge det ska hålla på. Kavajer som knappt når midjan, korta ärmar och smala byxor som är för korta och ser urvuxna ut. Nä, jag gillar det inte.

Jag har - och har haft - flera kavajer som jag inte kan använda. Det beror på att det är på tok för långa och slutar ned på låret.

Nu ska ju herrkläderna - kavaj och byxor - se urvuxna ut. Men de passar inte oss karlar som  fått lite pondus tack vare våra årsringar runt midjan.

Jag har därför tvingats investera i ett par moderna kavajer, men de är så trånga. En går knappast att knäppa då min mage tyvärr blivit lite för stor.

Mina byxor har inte de korta ben som dagens mode föreskriver för herrar. De ska helst sluta ett par centimeter ovan skon och får absolut inte vecka sig nedtill.

På bilden ser du mig i en gul kavaj som nästan ser ut som en kort överrock. Så skulle jag se ut när seklet var ungt. Mina byxor veckar sig över skon för så skulle det också se ut förr. Den svältfödde anorektiske killen till höger är modern i sin trånga lilla kavaj och sina korta brallor.

Det här urvuxna herrmodet har hållit på länge och jag undrar när det försvinner?

Sen går det mesta i svart nu för tiden, i alla fall när det gäller ytterplagg. Så har det varit i många år. Jag gillar det inte då jag är förtjust i färger. Förr växlande modet när det gällde färg och ytterplagg ofta. Sannolikt för att man då måste förnya sin garderob oftare för att hänga med.

Jag undrar också när vi får tillbaka andra färger än svart på våra ytterplagg?

En svårläst dagspressannons - från Volvo

Ni som följer med i mina blogginlägg vet ju att jag är miljöskadad sedan mitt jobb som informatör. Jag har ofta synpunkter på annonser och slår ned på de som är dåliga. Med dålig menar jag en som är svårläst på grund av för liten text och/eller dålig grafisk form. Nu är det dags igen. Denna gång en annons för Volvo Cars.

Här har den svenskkinesiska bilfabrikens marknadsavdelning släppt fram en helsidesannons som fanns i dagens svenska dagblad. Jag tycker den är dålig då den är svårläst.

Det jag vänder mig mot i första hand är att man lagt vit text på grå botten. Det är dubbelfel. Sen kunde texten varit större, Det finns ju utrymme till det.

Den mindre texten längst ned är  faktiskt lättare att läsa, trots att den är vit. Men den ligger på en mörkare bakgrund.

Du som tycker jag är grinig i överkant säger förmodligen: "Men texten går ju i alla fall att läsa!" Jo, det är sant. Den går att läsa. Men den är svårläst. Det räcker för mig att ge underbetyg.

Jag skulle aldrig ha godkänt en sån här annons som marknadschef på Volvo. Reklambyrån skulle fått bakläxa. Men det är inte lätt att kämpa för lättläshet med en ung AD på en glassig reklambyrå.

Om jag ska vara cynisk så har de bara två intressen. 1) Att kunna fakturera och 2) att få utlopp för sin egen kreativitet.

Det som ser bra ut på en datorskärm blir inte alltid bra i en dagstidning med trähaltigt papper.

Han som flydde i taxi från Italien

Världen, Europa och Sverige är snart helt lamslaget på grund av Coronaviruset. I USA har Trump stängt flyget dit och den mexikanska ölen Corona har tappat i försäljning. Här hemma får statens epidemiolog och folkhälsans egen myndighet kritik för senfärdighet. Man vill undvika panik. 

Enligt sagan ska man inte ropa att vargen kommer när den inte gör det. Men jag tycker nog att man ska vara extra försiktig när man har att göra med ett riktigt vargavirus som det här pilsnerviruset, vad det nu hette? Var det Budweiser eller Corona? (Man kanske inte ska skämta om det som är allvarligt?)

Trots allt det är bättre att vara för försiktig och ta till extraordinära åtgärder och få kritik för det i efterhand än tvärtom.

Hela Italien är i karantän och avstängt. En svensk chefsperson som varit på skidsemester i Alperna blev fast där när gränserna stängdes. Men han kom på råd.

Han mutade en taxichaufför att köra honom över gränsen och in i Schweiz. Där tog han sig vidare med buss till en flygplats och kunde flyga hem till Sverige.

Vad gör han här? Jo, han åker till jobbet direkt och i ett lönesamtal med en medarbetare sitter han och skryter över sin flykt från det virusdrabbade Italien.

Det är inte säkert att han är smittosam, men han borde ha stannat hemma i bostaden i ett par veckor för att få besked. Dåligt omdöme till 100 %.

Affärer i tredje världen kräver mutor

Den svenska biståndsmyndigheten Sida har fått kritik för att ha använt det svenska konsultbolaget Hifab International, som svartlistats av Världsbanken. Anledning var att Hifab gett bort en bil som muta till en minister i Laos i samband med ett vägprojekt. Men Världsbanken är inte främmande för att använda mutor och borde alltså svartlista sig själv.

Att göra affärer med länder i tredje världen – oavsett om det är myndigheter, företag eller biståndsorganisationer som gör det – är svårt utan att använda mutor. Det vet alla som är insatta. Jag behöver bara nämna Bofors, Telia och Ericsson så vet alla att vi är lika goda kålsupare som alla andra. 

Men vi i Sverige ska alltid hålla vår fana fläckfri. ”Vi använder inga mutor” lyder mantrat. Och upptäcks mutandet förnekas det.

Sida och de övriga svenska myndigheter som upphandlat Hifab International som konsult har följt de svenska upphandlingsreglerna. Man behöver inte kolla om företaget man ska använda finns på Världsbankens svarta lista; en lista som innehåller flera tusen företag världen över. 

Jag är god vän sedan många år med en svensk, som jobbat utomlands som konsult och haft att göra med Världsbanken och andra internationella organ. När jag frågade honom om mutor, skrattade han och började berätta om sina erfarenheter.

Möte på Världsbanken

Hans företag hade goda kontakter i Indonesien och skulle lämna offert på ett projekt som finansierades av Världsbanken. 

För att presentera företaget besöktes Världsbanken och den berörde tjänstemannen sa då (ungefär) så här: ”Bra med era kontakter med ministeriet i Indonesien, men ni ska ha klart för er att 25 % av kontraktsbeloppet måste ni ge till den minister som skriver under kontraktet”. 

Min gode vän tackade för information och avstod från att lämna offert.

Guvernörens egna blev konsulter

Världsbanken stöttade under en period Argentina med mångmiljonbelopp för att utveckla administrationen i landets provinser. Världsbanken var positiv till att internationella konsulter skulle delta i upphandlingar av deras projekt, vilket min gode vän nappade på.

Min konsultbekant träffade då en provinsguvernör för att berätta att han ville vara med i upphandlingen. Guvernören var dock inte intresserad av externa konsulter utan sa: ”Det har vi löst på följande sätt: Vi ger alla tjänstemän tjänstledigt och så hyr vi in dem som konsulter. Var det något med du ville veta?”

Min vän tackade för informationen och gav sig därifrån.

Representantens standardfråga

När min konsultbekant hade möte med sitt företags lokala representant  i Argentina fick han följande fråga: ”Hur mycket får jag ge den som skriver under kontraktet?” Svaret blev ”Ingenting”. Representanten kontrade med: ”Det är helt OK för min del, men det är den första fråga jag kommer att få.”

Det blev inget kontrakt med hans hjälp.

Det stora bolagen fick uppdragen

Tillsammans med ett lokalt företag i Argentina skulle min bekant lämna offert på ett projekt som finansierades av Interamerikanska Utvecklingsbanken (IADB). Han avstod eftersom det var klart att muta var nödvändigt.

Ett av de stora revisionsföretagen fick i stället kontraktet. Senare  upptäcktes att muta var lämnad och projektet avbröts.

Inför ett liknande projekt i Ecuador som samma utvecklingsbank finansierade fick min konsultvän frågan om han tänkt på ”kommersiella kostnader” i sin offert, dvs. mutor. Då det inte var aktuellt med sådana utlägg lämnade han ingen offert. Uppdraget gick även den här gången till ett internationellt revisionsföretag. Även detta projekt avbröts då man upptäckte att mutor varit inblandat.

Trämaskiner till Bolivia

Sida betalade med svenska biståndspengar ett projekt där man hos ett universitet i Bolivia bedrev utbildning i träteknik. Svenska konsulter från Linköpings universitet medverkade.

För att kunna genomföra projektet hade Sida köpt två datorstyrda fräsmaskiner från Italien, som kostade ca 12-18 miljoner kronor.

Tulltjänstemännen i Bolivia krävde normalt mutor på ett par tre procent av värdet på gods som skulle in i landet. Det kostade så mycket för att man skulle stämpla pappren så godset kunde föras in. Det gällde även Sidas italienska fräsmaskiner.

Så går det alltså till.  Och detta trots att Sida med emfas hävdar att allt svenskt bistånd ska vara fritt från tullar, skatter och andra avgifter i mottagarländerna.

”Sverige – en humanitär stormakt”

Sverige slår sig ofta för bröstet och vill visa sig bäst i klassen när det gäller att ta emot flyktingar och ge bort svenska skattepengar i bistånd till korrupta länder i tredje världen.

Sverige har ett årligt mål: en procent av vår BNP måste – oavsett om det finns ett behov eller inte – skänkas som ”bistånd” till andra länder. 

Det har medfört att vänsterdiktaturer i Afrika och Asien fått tusentals miljarder, ofta rakt in i landets budget. Har det blivit bättre för befolkningen i dessa länder? Knappast.

Se bara på Zimbabwe där diktatorn Mugabe med svenskt sossestöd och biståndspengar hade makten i nästan fyra decennier.

En mycket bra dagspressannons!

Den här helsidesannonsen i dagens svenska dagblad är mycket bra. Kort, koncis, lättläst och relevant. Den ger även en förklaring till varför vi ska tvätta händerna. Bättre kan inte en samhällsinformativ annons vara!

Det är inte ofta jag ser en så här bra annons, därför måste jag skriva detta inlägg och ge beröm.

Som född närking är jag i allmänhet betraktad som en negativ gnällspik. Därför är det viktigt att visa att jag inte är det. Inte för jämnan, i alla fall.

Utöver texten (eller "copyn", som det heter på reklambyråsvenska) så är den även politiskt korrekt. Med tanke på att vi har två miljoner invånare med utländsk bakgrund är den även mångkulturellt anpassad.

Hur då, undrar du säkert? Jo, kolla händerna. De är visserligen blåa båda två, men  den ena är lite mörkare än den andra. Man har alltså tänkt på alla våra gamla och nya svenskar som har mörkare hudfärg än normalsvensken.

Däremot hittar jag inget som har med "gender" att göra, dvs. kön. Man kanske skulle ha haft längre naglar på ena handen för att även ha fått med jämställdhetsperspektivet?

Långt eller kortklippt skägg, s.k. skäggstubb?

Jag lade ut dessa bilder på mig själv på fejsbok och ställde frågan: Vilket ska jag ha, stubb eller skägg? Det var nästan femtio som kommenterade och svarade på min fråga. Av dessa var det en klar majoritet som föredrog stubb. De som föredrog skägget var nästan alla skäggiga män själva.

Sedan 1972 har jag haft skägg. Det har varit praktiskt då jag sluppit raka mig varje morgon och kunnat ligga kvar i sängen några minuter ytterligare. I alla fall då jag jobbade. Nu som panschis kvittar det.

Det senaste halvåret har jag låtit stråna på kinder och haka växa fritt och då fick jag ett halvståtligt grått helskägg. Det var mjukt och lent och inte alls stickigt som när jag hade stubb.

Det gick så långt att jag har besökt barberare för att få skägget klippt och ansat. Första gången var det hos barberaren i Sollentuna centrum. Han tog 250 kr för de tio minuter det tog att ansa skägget. Sen sålde han på mig en förpackning med skäggbalsam, som kostade  lika mycket. 

Nästa gång jag skulle fixa skägget gick jag till en annan "barber shop" (det heter tydligen så på svenska) i närheten av Malmvägen. Det var bara mångkulturella svartskäggiga kunder där, som tittade nyfiket men lite misstänksamt på mig.Det kändes som att vara utomlands nånstans.  Barberaren som tog hand om mitt skägg pratade inte svenska, men han gjorde ett bra jobb. 

Det kostade bara 100 kr. Jag har varit där ett par gånger till. Senast klippte barberaren, som verkade ny i yrket, sönder min hörapparat som jag hade i kvar i örat. Tidigare gånger jag varit där har man klarat skägget utan att skada hörapparaten. Den stackars barberaren var helt förtvivlad.

Jag gick till min audiolog som fixade en ny reservdel till hörapparaten. "Du har ju serviceavtal på din apparat" sa hon och tillade "Landstinget betalar". (Alltså Region Stockholm, menade hon.)

Men häromdan lät jag skägget falla och återinförde skäggstubben i mitt anlete och ställde frågan på fejsbok. Mina kvinnliga fejsbokkontakter tycker att stubb är att föredra. Dessutom ser jag tydligen yngre ut med stubb.

Alltså är jag nu en gubbe med stubb. Och så får det bli ett bra tag framöver. 

Han kan stoppa kriget i Syrien - men vill inte

Den arabiska våren hoppades många skulle medföra positiva förändringar i flera länder. Men det blev inte så positivt - i alla fall inte i Syrien med miljoner flyktingar, tiotusentals döda, förstörda städer och allt annat elände som krig för med sig. President Assad sitter kvar vid makten enbart tack vare Valdemar Putin.

Vladimir (dvs. Valdemar på svenska) Putin stöttar Assad av flera skäl. Putinland har en flottbas i Syrien och finns alltså med sin flotta i Medelhavet. Man har tack vare kriget fått möjlighet att testa olika vapensystem i skarpt läge och tusentals ryska militärer har fått träning.

Det ryska flygvapnet har också fått massor med flygtimmar och kunnat testa sina bomber m.m.

Kriget i Syrien har skapat stora flyktingströmmar som stressat framför allt länderna i Västeuropa med Sverige och Tyskland i spetsen. Inrikes har det skapat grogrund för rysslandsvänliga nationalistpartier med bruna rötter, som t.ex. Sverigedemokaterna hos oss.

Den stora flyktingströmmen har sått split mellan länderna i EU och indirekt även lett till att Storbritannien lämnat gemenskapen.

Allt detta gynnar Ryssland och Putin vill därför att kriget i Syrien ska fortsätta och skapa nya stora flyktingströmmar till länderna i väst. På sikt vill han att både EU och Nato ska falla sönder. Erdogans hot att öppna gränsen och låta 3-4 miljoner syriska flyktingar lämna Turkiet gynnar enbart Putin.

Därför är det meningslöst för EU att erbjuda Erdogan i Turkiet ännu mer pengar för att hålls sin gräns stängd för att slippa fler flyktingar. EU borde i stället satsa allt på att helt och hållet isolera Ryssland för att knäcka landets ekonomi och få Putin att ge upp stödet till Assad-regimen.

Då skulle det kunna bli slut på kriget i Syrien och de miljontals flyktingarna skulle kunna återvända. Men samtidigt uppstår följdfrågan: vad kommer då i stället för Assad i Syrien? EU skulle nog tvingas gå in med militär för att upprätthålla nån slags fred där

Men det är inte möjligt då stora delar av EU, inte minst Tyskland, är helt beroende av gas- och olja från Ryssland. Även vårt land får en stor del av sin råolja från ryssen. Putin har helt tagit tabbe på Västeuropa med sina gasledningar och leveranser av olja.

Men USA och Trump då? Han struntar i Europa och EU. Han sätter ju sitt land i första rummet och har ansiktet vänt mot Kina - inte mot oss i Europa.

Risken är stor att vi kommer tvingas ta emot fler flyktingar. Putin fortsätter att le, bekvämt tillbakalutad och se på hur EU:s fogar börjar knaka mer och mer. Orsaken är missämja länderna emellan på grund av flyktingfrågan.

Ok, det finns partier i Sverige - främst kommunisterna och miljömupparna samt även delar av centern och sossarna som fortfarande tycker det är ok att vi "ska öppna våra hjärtan".

Om vi nu ska öppna våra hjärtan och gränser så måste vi även öppna våra plånböcker. Det nämns inte i debatten.

Det går att förbättra 1177.se

Jag är nyfiken. Därför går jag in på 1177.se och kollar vad tant eller farbror Doktor har skrivit när jag besökt nån av dom. Jag förnyar mina recept m.m. den vägen också. Den här indternätjänsten är riktigt bra men det hindrar inte att den kan bli bättre. Jag har några förslag.

Att lägga till en mottagning

Nuläge. När jag ska lägga till en ny mottagning måste jag skriva namnet exakt på det sätt som systemet vill ha det. När jag idag skulle lägga till Hörsel- och balansmottagningen på Karolinska gick det inte, trots att mottagningen själv skrivit så i den kallelse jag fått. Jag försökte med olika stavningar, men ingen funkade. Till sist lyckades jag att få rätt när jag skrev Mottagning Hörsel- och Balans, Solna. Jag har tidigare haft samma problem när jag skulle lägga in Neurologmottagningen på Danderyd.

Förslag. När jag skriver t.ex. "Hörselmottagningen" eller "Balansmottagningen" eller "Hörsel- och balansmottagningen" eller "Balans- och hörselsmottagning" (obestämd form)  + Karolinska i Solna så borde det komma upp ett val, typ "Menar du Mottagning Hörsel- och balans, Solna". Då kan jag klicka och få rätt.

Jag kontaktade 1177 och  fick följande svar: "Ett tips när man söker efter en mottagning är att hålla sig så kort som möjligt. Sida söker nämligen ordagrant på det man skriver. I detta fall hade det räckt med at enbart skriva Balans eller Hörsel i namnrutan och sedan specificera vilken stad det gäller."

Då skrev jag så här: "Tack för tipset. Men hur 17 ska man veta det? Lägg till en rubrik "Hittar du inte den mottagning du söker?" Där kan ni skriva hur man ska göra och ge exempel. Som det nu är, är det inte bra."

Då kom detta svar: "Tack för att du har tagit dig tid att skriva och dela med dig av dina åsikter.
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra tjänsten och kommer att ta hänsyn till dina synpunkter vid vidare utveckling."

Att förnya recept

Nuläge. Jag får själv ha koll på när mina recept går ut. Det är inte lätt att komma ihåg. Därför kan det bli en obehaglig överraskning att upptäcka det när jag behöver en ny pillerburk. Det kan nämligen dröja flera dagar, ibland veckor, att få förnyelse eftersom ufärdande läkaren har slutat eller är ledig. 

Förslag. Bygg systemet för 1177.se så att receptens utgångstid matas in och gör så att en förvarning går ut två veckor innan som mejl eller SMS till den som är berörd.

Jag kontaktade E-hälsomyndigheten och fick detta svar: "Det vi kan ta med oss dock är dina bra förslag angående avisering när ett recept håller på att bli ogiltigt. Då vi ansvarar för Läkemedelskollen som är den e-tjänst man slussas över till när man går in på läkemedelstjänsterna på 1177.se. Vi håller på att planera och genomföra ett arbete med att bygga om Läkemedelskollen och där är det precis dessa typer av funktioner som vi skulle vilja lägga till." 

Jaha, svaren på mina förslag låter ju bra. Sen återstår att se om det blir någon förändring. Ska bli intressant att se.