Det går att förbättra 1177.se

Jag är nyfiken. Därför går jag in på 1177.se och kollar vad tant eller farbror Doktor har skrivit när jag besökt nån av dom. Jag förnyar mina recept m.m. den vägen också. Den här indternätjänsten är riktigt bra men det hindrar inte att den kan bli bättre. Jag har några förslag.

Att lägga till en mottagning

Nuläge. När jag ska lägga till en ny mottagning måste jag skriva namnet exakt på det sätt som systemet vill ha det. När jag idag skulle lägga till Hörsel- och balansmottagningen på Karolinska gick det inte, trots att mottagningen själv skrivit så i den kallelse jag fått. Jag försökte med olika stavningar, men ingen funkade. Till sist lyckades jag att få rätt när jag skrev Mottagning Hörsel- och Balans, Solna. Jag har tidigare haft samma problem när jag skulle lägga in Neurologmottagningen på Danderyd.

Förslag. När jag skriver t.ex. "Hörselmottagningen" eller "Balansmottagningen" eller "Hörsel- och balansmottagningen" eller "Balans- och hörselsmottagning" (obestämd form)  + Karolinska i Solna så borde det komma upp ett val, typ "Menar du Mottagning Hörsel- och balans, Solna". Då kan jag klicka och få rätt.

Jag kontaktade 1177 och  fick följande svar: "Ett tips när man söker efter en mottagning är att hålla sig så kort som möjligt. Sida söker nämligen ordagrant på det man skriver. I detta fall hade det räckt med at enbart skriva Balans eller Hörsel i namnrutan och sedan specificera vilken stad det gäller."

Då skrev jag så här: "Tack för tipset. Men hur 17 ska man veta det? Lägg till en rubrik "Hittar du inte den mottagning du söker?" Där kan ni skriva hur man ska göra och ge exempel. Som det nu är, är det inte bra."

Då kom detta svar: "Tack för att du har tagit dig tid att skriva och dela med dig av dina åsikter.
Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra tjänsten och kommer att ta hänsyn till dina synpunkter vid vidare utveckling."

Att förnya recept

Nuläge. Jag får själv ha koll på när mina recept går ut. Det är inte lätt att komma ihåg. Därför kan det bli en obehaglig överraskning att upptäcka det när jag behöver en ny pillerburk. Det kan nämligen dröja flera dagar, ibland veckor, att få förnyelse eftersom ufärdande läkaren har slutat eller är ledig. 

Förslag. Bygg systemet för 1177.se så att receptens utgångstid matas in och gör så att en förvarning går ut två veckor innan som mejl eller SMS till den som är berörd.

Jag kontaktade E-hälsomyndigheten och fick detta svar: "Det vi kan ta med oss dock är dina bra förslag angående avisering när ett recept håller på att bli ogiltigt. Då vi ansvarar för Läkemedelskollen som är den e-tjänst man slussas över till när man går in på läkemedelstjänsterna på 1177.se. Vi håller på att planera och genomföra ett arbete med att bygga om Läkemedelskollen och där är det precis dessa typer av funktioner som vi skulle vilja lägga till." 

Jaha, svaren på mina förslag låter ju bra. Sen återstår att se om det blir någon förändring. Ska bli intressant att se.

Nya metoder för självstudier kommer ständigt

I dagens tidning läser jag att man snart kan skräddarsy utbildning och anpassa den för varje individ med hjälp av artificiell intelligens. I dag är bara tre procent av all utbildning i världen digital men man räknar med att den kommer att öka. Med individanpassad digital utbildning kan man täcka till de kunskapsgap som individen har.

Vi som gick i folkskolan på 1950-talet hade bara katederunder-visning. Läraren mässade, man hade hemläxor som förhördes dan därpå och skriftliga prov. De sistnämnda var i stort sett den enda grunden för betygen, som var skriftliga från första klass.

Varje lördag skulle man kunna en psalmvers utantill (Ja, man gick i skolan även på lördagen, som även var arbetsdag, men bara halv). Man fick stryk om man var vänsterhänt, man fick anmärkningar om man var busig (och kanske hade ADH?), man fick sitta still, vara tyst och räcka upp handen om man ville något, t.ex. svara på lärarens fråga.

Mössan/kepsen hängde man på en krok i korridoren. Mobiltelefon fanns inte ens i sinnevärlden. I stället bytte man bokmärken eller bilder på filmskåde- eller fotbollsspelare. Man spelade kula och fotboll som man organiserade på egen hand. Och mamma var alltid hemma.

Ja, det var andra tider då det. Nu är allt helt annorlunda.

För att återgå till sättet att undervisa så har det hänt mycket sedan dess. Nu verkar läraren bara vare en resurs som delar ut obegripliga uppgifter och som man kan fråga till råds. Nu arbetar man i grupp och letar själv fram fakta och kunskaper. (Min uppfattning om dagens grundskola - rätt eller fel?)

Sånt som betyg, disciplin och läxor är inte längre prio ett. Men så ligger Sverige dåligt till vid internationella jämförelser. Finlands resultat är bättre. Där har läraren kvar sin status med kunskapsöverföring, läxor, disciplin m.m.

Det kanske inte var sämre förr?

Att låta elever lära sig allt möjligt utan hjälp av lärare är inget nytt. Det är bara metoderna som har ändrats i takt med den tekniska utvecklingen.

Självstudier via Hermods kursböcker, språkinlärning vid Linguaphones grammofonrullar/skivor fanns redan i början av 1900-talet, alltså för snart 120 år sedan.

När jag gjorde lumpen som malaj 1966 vid I 3 i Örebro blev jag (efter frivillig ansökan) förflyttad till K 1 i Stockholm. Där skulle jag utbildas i något som hette "programmerade utbildning". Det var helt nytt och okänt för de flesta.

Vi var en grupp malajer med höga studentbetyg från hela landet som först skulle testas under några veckor, en slags tävling oss emellan, för att se om vi passade. Jag hoppade av och återvände till Örebro och min blivande fru.

Den programmerade utbildningen gick ut på att göra häften som steg för steg förklarade hur man skulle utföra t.ex. isärtagning, rengöring och hopsättning av en k-pist. Det var ett helt lärarlöst material för självstudier.

Vi gjorde även ett häfte där man lärde sig korrekturtecken. Det tog jag med mig och använde under flera år på Skatteverket och lärde ut hur man korrekturläser en text och markerar ändringar.

Jag kan intyga att den programmerade undervisningen fungerade. Nu används den metoden inte alls.

När jag jobbade på Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden 1969 så var min uppgift bl.a. att ta fram original till de utbildningshäften, som användes tillsammans med intalade tonband. Den utbildningsmetoden kallades "tonbandskurs".

Eleven fick med häftet framför sig via bandspelare och hörlurar lyssna till en inpratad och pedagogiskt utformad text och samtidigt läsa och följa med i ett tryckt häfte. På det sättet utbildades personal i konsten att registrera data på magnetband, föra olika kyrkoböcker eller att sköta en kuverteringsmaskin m.m.

Även den metoden fungerade men används inte heller längre.

När Skatteverket utbildade tusentals personer i taxeringsnämnderna i konsten att granska deklarationer eller att förrätta allmänna val användes också självstudiematerial.

De blivande skattetjänstemännen fick en stor bunt med övningsdeklarationer som de med hjälp av befintlig skattelitteratur fick granska och rätta för egen maskin. Att det lärt sig något kollades med skriftligt prov.

Även den här metoden fungerade, men används inte heller längre.

Att lära sig nytt med hjälp av dator och artificiell intelligens kommer säkert också att fungera och sedan ersättas av något helt annat.

Vanskligt att handla på nätet

Jag har handlat en del på "nätet". Det har dels varit varor som inte finns i Sverige och dels sådant som verkar intressant och billigt - i dubbel bemärkelse. Det har oftast fungerat bra men inte alltid. En del grejor har jag aldrig fått och i en del fall har jag fått något helt annat än jag beställt. Det är alltså vanskligt att handla på nätet.

Jag har ju numera en kilt med tillbehör. Flera av prylarna som hör till min skotska höglandsdräkt har jag köpt via nätet från USA, Storbritannien och Pakistan. Men alla köp har inte funkat.

I ett blogginlägg den 21 juli i år berättade jag om paketet från USA som jag aldrig fick och som kostat mig flera hundra kronor. Jag hade beställt och betalat ett bälte till min kiltdräkt som gick i retur, till stor del på grund av Postnord.

Från ett företag i England beställde och betalade jag för en speciell gillieskjorta till min kilt. Det kom ett paket från England men det innehöll inte den skjorta jag beställt. I stället fick jag ett par stora kraghandskar i skinn. Helt obegripligt. Jag klagade givetvis, men fick ingen respons alls.

Däremot funkade allt perfekt när jag fick de två sporrans (magväskor) till min kilt som jag köpte via nätet hos en firma i Pakistan.

Ofta fel i leveransen

Jag har även köpt diverse andra - ofta helt onödiga - prylar från några av de sajter som erbjuder massor av saker för en billig penning. Ibland är grejorna - som kommer från Kina - gratis men frakten får man betala. .

Här har det också gått troll i leveranserna. Jag har fått fel varor. I stället för en grej till min borrmaskin fick jag en fickkniv. I stället för en blå livrem fick jag en svart. Och i ett annat fall fick jag inget alls. Att klaga är totalt meningslöst, då jag inte får något svar.

Ibland har jag dessutom - förutom varans pris och portokostnad - drabbats av svensk moms m.m. Men det är inte alltid jag behövt betala moms, tull m.m. Det är också märkligt.

PS. Effekt av mina piller?  Jag har diagnosen Parkinsons sjukdom som jag håller i schack genom de piller jag äter. Men som all medicin har de biverkningar.

När man läser de bipacksedlar som beskriver alla biverkningar man kan drabbas av blir man mörkrädd. I mitt fall är bl.a. ökat spelberoende eller ett ökat köpbehov några av de följder man kan drabbas av när man äter pillren jag tar.

Jag är inte spelberoende. Senast jag "spelade" var på 1960-talet då jag hade en några stående rader på stryktipset. Om mitt köpbeteende ändrats så att jag blivit mer "inköpsberoende" tvivlar jag på.

Jag får mitt köpbehov normalt tillfredsställt när jag är på ICA. Det är nämligen jag som under alla år alltid har handlat mat och andra dagligvaror till vårt hushåll.