Varför berättar ni inte om vad ni gör?

 Min hemkommun Sollentuna har ett elbolag som heter "SEOM", vilket är en förkortning för "Sollentuna Energi Och Miljö". Ibland gräver de upp såväl gator som trottoarer, vilket skapar olägenheter för de som bor eller färdas i närheten. Ett sätt att minska den irritation som uppstår är att berätta vad det är man håller på med.

För mer än hundra år sedan fanns det skyltar på järnvägsstationerna som uppmanade folk att inte spotta på golvet.

Hur den uppmaningen efterföljdes vet jag inte. Men om man även hade talat om varför man  inte skulle spotta på golvet så hade säkert fler följt skyltens text.

Så här borde det ha stått på skylten som satt på väggen inne i stationens väntrum: SPOTTA INTE PÅ GOLVET FÖR DET KAN SPRIDA SMITTA. På den tiden var det nog mest tuberkulos man var rädd för.

SEOM i Sollentuna har grävt upp vid gatan där jag bor - se översta bilden.

För att förklara varför har man satt upp en skylt där det står att det är för att öka hållbarheten i kommunen. 

Vilken hållbarhet? Det är ett mycket oklart budskap som kan ge upphov till många tolkningar.

Det som saknas för att klargöra budskapet är vad man gör för att öka hållbarheten. Men det berättar man inte.                   

Det är ju det man vill veta! Gör om gör rätt. 

I detta fall byter man ut de gamla nedgrävda elkablarna. Så här kunde man skrivit: HÄR BYTER VI TILL NYA ELKABLAR FÖR ATT FÅ ÖKAD HÅLLBARHET

Man kan inte alltid lita på översättningar

Fru Busch har hamnat i blåsväder - igen. Denna gång handlade det om upploppen i påskas i olika städer, bl.a. i min hemstad Örebro. Hon tyckte i en radiointervju att det borde ha varit 100 skadade islamister, dvs. ungefär lika många som de skadade poliserna. Först fick hon skit för att det tolkades som att poliserna borde ha skjutit skarpt på bl.a. de barn och mammor m.fl. som deltog i försöken att döda poliserna.

Närs Radio Sweden i sina sändningar på arabiska. kurdiska och somaliska ersatte ordet islamist med muslim blev hon helt självklart upprörd.

Nu är det ju så att journalister i gemen har sina sympatier åt vänster och de som jobbar i public service-medierna i allmänhet så kan man kanske ana att felöversättningen gjordes med flit. Utan att veta så är  det nog så att de som jobbar på Radio Swedens arabiska redaktion inte är svennar utan är från respektive länder där deras lyssnare finns.

Jag är heller inte säker på att den arabisktalande redaktionspersonalen kan svenska men däremot engelska. Det kan ju vara så att den som översatte från svenska till engelska gjorde ett  fel som översattes korrekt vilket ledde till att felet gick vidare till den övriga språken. 

Felet är ju fatalt. Hoppas att den statliga radions utlandsredaktion går till botten med detta och allra helst låter t.ex. en utomstående ta reda på hur det hände.

Man kan inte alltid lita på översättningar. När jag jobbade som informationsdirektör på (Riks)Skatteverket så anlitade vi professionella översättare när vi bl.a. tog fram översatta utgåvor av den populära broschyren Dags att deklarera.

I någon av de översatta broschyrerna blev det en gång att fel; minns inte vad det var. Det visade sig att översättaren hade formulerat en egen text på något som bara fanns i den svenska skattelagstiftningen. Även detta fel var fatalt men alls icke som de nu aktuella med Ebba Busch.

För att undvika detta såg jag alltid till att anlita ytterligare en översättare som fick i uppgift att kontrollera översättningarna. 

Det kanske vore ett tips till Radio Sweden?

                                                                             

Broschyren "Dags att deklarera" fyller 50 år i år!

För exakt 50 år sedan genomfördes en av de största svenska samhällsinformationskampanjerna någonsin! Den största var 1967 när vi gick över till att köra på höger sida. Fem år senare fick landets skattebetalaren en helt ny deklarationsblankett som marknadsfördes intensivt på olika sätt, bl.a. genom "Dags att deklarera". 

Verket hade anlitat Reklambyrån Svea, som stod sossarna nära, för att få hjälp. Men deras broschyrversions underkändes. I stället gjorde verkets egen personal den som sedan skickades ut till hela folket.          

Broschyren innehöll så kallade "roliga gubbar". Eftersom jag var hyfsat bra på att teckna och även kunde rita gubbar fick jag förmånen att illustrera broschyren som kom året efter. Då jag inte var städslad av verket som tecknare och ritade på fritiden utbad jag mig ett extra arvode. 

Min chef NB muttrade något ohörbart men till slut fick jag ett extra engångstillskott. Jag tror det var några hundralappar. 

Alltid något tänkte jag tills jag fick veta att tecknaren som reklambyrån Svea anlitat hade fått 16 000 kr för sina "gubbar" i första broschyren (se bild). Jag kände mig lurad.

Jag krävde mer när det var dags att göra 1974 års illustrationer, ett par tusenlappar. Då försökte min chef NB ändra min befattningsbeskrivning och få inskrivet i den att det ingick i mitt ordinarie jobb även att teckna och rita. Detta för att slippa betala för bilderna.

Efter att ha pratat med EH i verkets ledning fick jag betalt för de teckningar jag gjorde åt verket på min fritid. Men min chef NB såg alltid sur ut när jag lämnade in min blygsamma faktura till honom.

Min chef NB basade även över verkets utbildningsverksamhet och de som på sin betalda arbetstid fungerade som lärare fick alltid fullt traktamente plus ett saftigt lärararvode. Och detta trots att de var anställda som lärare när det krävdes.

Mina teckningar recenserades varje år i kvällspressen. Kvinnan var passiv, det var fel färg på håret m.m. Jag tog alltid till mig av synpunkterna, vilket också noterades.

Tack var teckningarna i deklarationsbroschyren blev jag lite känd och fick en del uppdrag som extraknäckande illustratör. Jag blev även medlem i Föreningen Svenska Tecknare och blev den vägen inbjuden av Sollentuna kommun vid några tillfällen att ställa ut bilder tillsammans med ett gäng andra konstnärer i min hemkommun Sollentuna.

Av statliga Allmänna förlaget fick jag uppdraget att illustrera de sidor i den stora tryckta telefonkatalogen som handlade om utrymning. Den katalogen och även "Dags att deklarera" fanns i alla landets hushåll och därför presenterade min bror alltid mig som "Sveriges mest spridde tecknare".

Och alla bilder jag gjorde signerade jag "J.Gosh".

Det har under årens lopp blivit så enkelt att deklarera att någon broschyr knappast behövs längre. Det lilla tunna häfte som idag utgör  "Dags att deklarera" borde haft nån rad om att den fyller 50 år. Men det är inte intressant för Skatteverket och dess ledning att minnas det som varit.

Verket brydde sig inte om att den uppskattade webbplatsen fyllde 25 för ett tag sedan. Varför skulle man då uppmärksamma att "Dags att deklarera" fyller jämnt i år? Broschyren fungerade, var enkel och var i många år ett föredöme för andra när det gällde samhällsinformation.

Vill  du veta mera om deklarationskampanjen 1972 så finns den beskriven i jubileumsboken "Deklarationen 100 år och andra tillbakablickar" som Riksskatteverket gav ut 2003 (sid. 119-128).

 

Reklambilaga med svårlästa rubriker

 
Häromdagen hade min morgontidning en reklambilaga med rubriken "Morgondagens samhälle". Som vanligt bestod den av sedvanliga helsidesannonser, kompletterade med annonstexter i artikelform. Alla rubriker var VERSALA, dvs. med stora bokstäver. Svårläst.

Företaget som gjort bilagan använder VERSALER genomgående, även i deras egen presentation. Det verkar vara ett USA-företag med kontor i Stockholm, vars webbplats är fylld av VERSALER.

Då förstår jag varför. USA är inte precis känt för lättlästa texter. Inte bara VERSALA rubriker, utan även på tok för långa rader i de mallar man har, vilket också är svårläst.

Nu hävdar säkert vän av ordning: "Men vaddå? Det går visst att läsa deras rubriker, vad bråkar du om?"

Jag håller med de går att läsa. Men med gemena bokstäver och kanske även ett annat typsnitt hade de varit mer lättlästa.

INDUSTRIN KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN GENOM ÅTERVINNING AV LÖSNINGSMEDEL

Industrin kan minska koldioxidutsläppen genom återvinning av lösningsmedel

 Båda texterna går att läsa men den undre anser jag mer lättläst. Det är faktiskt ingen slump att tidningar och tidskrifter har rubriker med små bokstäver och inte STORA BOKSTÄVER.

Vill du göra en text ännu mer svårläst kan du KURSIVERA den:.

INDUSTRIN KAN MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN GENOM ÅTERVINNING AV LÖSNINGSMEDEL

När jag jobbade som informationsansvarig på (Riks)Skatteverket kämpade jag hårt för enkla och lättlästa korrekta texter. Det handlade inte bara om språkvård utan även om rätt typsnitt och en lättläst layout och form i övrigt.

Jag fick bråka med de reklambyråer vi ibland anlitade. De ville ha det på sitt sätt och struntade ofta i våra typografiska riktlinjer och om det de kreerade var lätt att läsa eller inte.

För mig var det viktigare med en förståelig, lättläst och korrekt text än om den var gjord för att tillfredsställa en reklambyråkreatörs eget ego.

PS. För att gå tillbaka till reklambilagan i inledningen så har jag mejlat företaget och undrat om deras VERSALER. Det ska bli intressant att se om jag får något svar.

Tillägg den 27 oktober: Nä, ännu inget svar. Däremot har de gjort ytterligare reklamatidningar med samma VERSALA  rubriker och skickat med som bilagor till SvD.

Dålig information från EON om utbetalning av tillgodohavande för försåld elektricitet

 Jag har låtit montera solpaneler på taket till vår släktgård Kalkåsen i Bergslagen. De funkar bra och levererar ca 10 000 kWh per år, ungefär vad vi förbrukar. Men då el nyttjas mest under vintern då solen inte skiner särskilt mycket så får vi köpa el. Under sommaren kan det bli ett större överskott som vi säljer till vår elleverantör, i detta fall EON.

De senaste elräkningarna i sommar har varit trevliga eftersom solen skinit. Räkningen avseende maj månad var på bara 295 kr att betala och den för juni var på 245 kr plus! Alltså oss tillgodo. För juni månad då solen skinit igen är tillgodot 437 kr. Inte illa!

Jag trodde då att vårt tillgodohavande skulle stanna hos EON och dras av från en faktura längre fram då vi inte hade något tillgodo utan måste betala. Men så var det inte.

Häromdan kom ett kuvert från EON med en värdeavi från Bankgirot på 245 kr som kan användas för betalning i flera vanliga butikskedjor som Coop, ICA, Hemköp m.fl. Den kan även lösas in på banken. Men det kostar 49 kr att nyttja avin!

När jag vid installationen av solpanelerna träffade avtal med EON om att sälja överskottsel dit borde man ha begärt ett kontonummer av mig. Det gjorde man inte. Jag fick överhuvud taget ingen information alls om utbetalning av ev. tillgodo på grund av levererad överskottsel.

Visserligen står det med liten stil längst ned på fakturorna med tillgodo för mig att jag i stället för en avi kan välja att få tillgodot insatt på ett konto. 

Jag är nog inte ensam om att ha missat den texten - se bilden nedan. Varför inte skriva den texten med större bokstäver? Det finns ju utrymme så det räcker.

Men det smartaste för EON hade varit att behålla tillgodobeloppen och kvitta det mot kommande räkningar som ska betalas. 

Hur som helst så tycker jag det är dåligt av EON 1) att inte kräva kunden på ett konto där tillgodohavanden kan sättas in och 2) att inte ha tydligare information på fakturor med tillgodo för kunden.

Jag har mejlat EON om detta och även meddelat mitt kontonummer, Ska bli intressant att se om det kommer att funka och om de ändrar sina rutiner. Tror inte det. 

(Nu säger du som läser detta och känner mig "Typiskt Björn, alltid så j-a negativ!" Nä, jag är inte negativ, bara realistisk. Så det så!)

PS. Tillägg den 13 augusti. Som vanligt var jag för negativ. Igår fick jag per mejl en blankett för att anmäla konto, vilket jag gjorde direkt. Efter en stund fick jag bekräftat av EON att mitt konto var noterat. 

Jag fick även ett till mejl från Kundservice. I det berättade man att jag skulle få avibeloppet insatt på mitt konto och jag skickade tillbaka avin. Det gjorde jag idag.

Men fortfarande återstår att se om man ändrar sitt sätt att informera om detta med kontoanmälan vid tillgodohavande.

Jag kan vara en "idiotkonsult"

Det händer ganska ofta att jag kommer till ställen där vägvisning och skyltning är bristfällig eller ofullständig. Det kan vara vid vägbyggen eller på konferensanläggningar m.m. Den som gjort skyltningen är väl bekant med lokaliteterna och missar därför en del. Där kan jag gå in som total förstagångsbesökare och se om jag hittar. Gör jag inte det bör skyltningen ändras.

När man för flera år sedan höll på med stora till- och ombyggnader av flygplatsen Arlanda norr om Stockholm hände det ungefär en gång i halvåret att jag hade besök dit. 

Antingen för att hämta eller lämna någon resenär mig närstående. Eller för att flyga iväg själv.

Varje gång hade något hänt som gjort att vägarna vid flygplatsen hade ändrats och jag kände inte igen mig. Den skyltning som fanns vara sannolikt gjord av någon ingenjör som var väl hemmastadd med vad som var på gång.

Han (eller kanske hon? Ordet "hen" finns inte i mitt ordförråd) hade därför missat vissa behövliga skyltar vilket gjorde det svårt för en sällan- eller förstagångsbesökare att hitta till rätt terminal eller parkering.

Samma sak har hänt mig på hotell och konferensanläggningar. Hur mång har inte tvingats fråga "Var ligger frukostmatsalen?" trots att den även varit skyltad.

Listan på ställen med bristfällig skyltning kan göras lång. För att råda bor behövs en idiot som jag. 

Jag kan bli en "idiotkonsult" som får testa bruksanvisningar, skyltning av olika slag och se om de fungerar. Då jag har svårt för att fatta (i dubbel bemärkelse då jag även har små händer) så är jag perfekt för sådana uppdrag.

Jag kan ju presenteras så här: "Han är den bäste vi har! Han är totalt värdelös."

MSB:s annonser kan vara tydligare och rakare

MSB har fått 75 miljoner kr för att informera oss medborgare om coronapandemin. Nu har jag sett flera av deras annonser i dagspressen. De är typisk myndighetsinformation, snudd på kungörelser. Då är de annonser som Region Stockholm/1177 producerar bättre. Det tycker i alla fall jag (se mitt inlägg den 11 mars i år).

När jag visade den senaste annonsen från MSB för min fru och samtidigt lade fram en av Region Stockholms coronannonser fick jag kritik. "Det är ju inte samma budskap", sa frun (snus)förnuftigt. "Kan du göra MSB:s bättre själv då?" snäste hon till med rösten fylld av skeptisk kritik.

Lätt som en plätt, tänkte jag, men sa inget. Tre minuter senare visade jag henne mitt alster. Se bilden nedan.

Det får inte vara för många budskap i en annons, helst bara ett men absolut inte fler än tre. MSB:s annons har tre budskap, som kommer långt ned i texten. Jag vände helt enkelt på texten i deras annons och la in budskapen i rubriken och gjorde rubriken till text.

En stor del av MSB:s annons är fylld av avsändarinformation. Jag förstår att respektive myndighet bakom Krisinformation.se vill synas, men är det nödvändigt?

Vilken variant som är bäst vet jag inte. Jag tror bara att min version vid en mätning skulle få fler plus än MSB:s när det gäller att snabbt få fram budskapen. (Men jag har haft fel förr. Det kan vara så även nu.)

När det gäller vilka som drabbas av coronaviruset skulle man kunna tro att det - om man är religiöst lagd - är någon gud eller naturen själv som ligger bakom utbrottet. Varför då, undrar ni?

Jo, när man ser vilken som är i värsta riskgruppen: en äldre, rökande, fet och multisjuk manlig diabetiker med högt blodtryck, cancer, dåligt immunförsvars, ALS, MS och Parkinson från Syrien som bor trångt i ett utanförskapsområde och jobbar deltid på ett äldreboende.

Jordens befolkning är stor och bara ökar. Det i sin tur belastar vår miljo och natur. Därför bör befolkningen minskas, tycker Moder Jord och ser till att kapa de som är minst nyttiga.

Jag tror inte att det är Moder Jord själv som ligger bakom detta. När Spanska sjuka härjade 1918 och 1920 var det framför allt yngre män som strök med.

Det var redan många unga män som gått bort och dött i Flanderns leriga skyttegravar åren innan. Det borde ha räckt för Moder Jord den gången.

Ibland går det snabbt att fatta beslut...

Sverige är i kris på grund av coronaviruset. Det är bra att regeringen är snabb att fatta nödvändigt beslut och lagändringar. De tält som sjukvården satt upp utanför våra sjukhus för att kunna kolla ev. smittade kräver tydligen bygglov - en hantering som vanligtvis kan ta lång tid. Men nu har regeringen tagit beslut om en lagändring. Den träder i kraft redan den 1 maj -med retroaktiv verkan. Bygglov krävs inte för dessa tillfälliga tält. 

Det är jättebra att regeringen är beslutsförmögen och tar vettiga beslut och ändrar regler som inte funkar i det läge vi befinner oss i nu. Det finns alltså fortfarande kvar lite sunt förnuft hos regeringskansliet.

Tänk om regeringen kunde vara lika snabbfotad även på andra områden. Jag tänker bl.a. på de regler som gör det möjligt att utvisa en utlandsfödd högutbildad expert som jobbar, betalar skatt, har familj med barn som är födda här och som aldrig legat samhället till last.

Anledningen kan t.ex. vara att han jobbat för mycket eller fått för litet i lön enligt kollektivavtalet eller en semesterdag för litet. Att detta justerats i efterhand har inte hjälpt. Han ska ut ur landet, trots att företaget han jobbar åt ber på sina bara knän att ska få stanna!

En majoritet av våra politiker anser att detta är åt helvete och säger att så har kan vi inte ha det. Men inget händer.

Det är märkligt att det inte går lika snabbt att ändra reglerna i sådana här fall där besluten går mot allt mänskligt sunt förnuft!

PS. En helt annan sak som har viss koppling till detta med snabba beslut. Regeringen har gett Dan Eliasson och hans myndighet MSB 75 miljoner kr för att informera om coronan. Målgrupp torde vara hela folket.

Även här krävs snabba beslut. Om t.ex. statens upphandlingsregler ska följas när MSB ska välja vilka konsulter  och reklambyråer man ska använda lär coranepidemin var över innan något händer.

Det har gått ett par veckor sedan SMB fick beskedet om extra informationspengar. Man borde ha kunnat få fram något på den tiden. Det ska bli intressant att se när man får se något från MSB. 

Nu är ju Eliasson belastad på grund av de chefsjobb han tidigare har haft och fått kritik för. Får han inte ändan ur stolen finns risk för ny kritik.

De annonser som förekommit som helsidor i dagspressen med bl.a. coronabudskap har inte MSB gjort utan Region Stockholm och Vårdguiden 1177.

Tillägg den 4 april: I dag var det en ny och mycket fyndig helsidesannons från Region Stockholm i min morgontidning.

En svårläst dagspressannons - från Volvo

Ni som följer med i mina blogginlägg vet ju att jag är miljöskadad sedan mitt jobb som informatör. Jag har ofta synpunkter på annonser och slår ned på de som är dåliga. Med dålig menar jag en som är svårläst på grund av för liten text och/eller dålig grafisk form. Nu är det dags igen. Denna gång en annons för Volvo Cars.

Här har den svenskkinesiska bilfabrikens marknadsavdelning släppt fram en helsidesannons som fanns i dagens svenska dagblad. Jag tycker den är dålig då den är svårläst.

Det jag vänder mig mot i första hand är att man lagt vit text på grå botten. Det är dubbelfel. Sen kunde texten varit större, Det finns ju utrymme till det.

Den mindre texten längst ned är  faktiskt lättare att läsa, trots att den är vit. Men den ligger på en mörkare bakgrund.

Du som tycker jag är grinig i överkant säger förmodligen: "Men texten går ju i alla fall att läsa!" Jo, det är sant. Den går att läsa. Men den är svårläst. Det räcker för mig att ge underbetyg.

Jag skulle aldrig ha godkänt en sån här annons som marknadschef på Volvo. Reklambyrån skulle fått bakläxa. Men det är inte lätt att kämpa för lättläshet med en ung AD på en glassig reklambyrå.

Om jag ska vara cynisk så har de bara två intressen. 1) Att kunna fakturera och 2) att få utlopp för sin egen kreativitet.

Det som ser bra ut på en datorskärm blir inte alltid bra i en dagstidning med trähaltigt papper.

En mycket bra dagspressannons!

Den här helsidesannonsen i dagens svenska dagblad är mycket bra. Kort, koncis, lättläst och relevant. Den ger även en förklaring till varför vi ska tvätta händerna. Bättre kan inte en samhällsinformativ annons vara!

Det är inte ofta jag ser en så här bra annons, därför måste jag skriva detta inlägg och ge beröm.

Som född närking är jag i allmänhet betraktad som en negativ gnällspik. Därför är det viktigt att visa att jag inte är det. Inte för jämnan, i alla fall.

Utöver texten (eller "copyn", som det heter på reklambyråsvenska) så är den även politiskt korrekt. Med tanke på att vi har två miljoner invånare med utländsk bakgrund är den även mångkulturellt anpassad.

Hur då, undrar du säkert? Jo, kolla händerna. De är visserligen blåa båda två, men  den ena är lite mörkare än den andra. Man har alltså tänkt på alla våra gamla och nya svenskar som har mörkare hudfärg än normalsvensken.

Däremot hittar jag inget som har med "gender" att göra, dvs. kön. Man kanske skulle ha haft längre naglar på ena handen för att även ha fått med jämställdhetsperspektivet?

Min blogg har funnits i tio år

Det var den 1 januari 2010 som jag gjorde mitt första blogginlägg. Sedan dess har det blivit ytterligare 1 144 inlägg - ungefär ett inlägg var tredje dag eller två per vecka. Första året gjorde jag 248 inlägg, sedan har det minskat och är nu ca 60 per år. Antalet besökare har varit drygt 70 000 men jag har bara åtta fasta följare. 

Det var min dotter som tyckte  att jag skulle börja blogga. Det var för tio år sedan. Hon hjälpte mig med det praktiska att komma igång. Jag jobbade fortfarande när bloggen startade men blev pensionär på heltid några månader in på det nya året.

Tydligen hade jag ett uppdämt behov av att "skriva av mig". Första året skrev jag nästan 250 inlägg och första månaden lyckades jag klämma ur mig 34 inlägg - mer än ett varje dag. Många av dem handlade då om mitt yrkesliv.

Jag har alltid gillat att skriva korta snuttar och uttrycka vad jag tänker och känner. Att författa romaner  har jag varken ork eller tålamod till. Redan i tonåren började jag skriva insändare i Nerikes Allehanda, tidningen i min hemort Örebro. Att skriva uppsatser var det jag gillade bäst i skolan och i det ämnet fick jag alltid högsta slutbetyg (A).

I mer än trettio år gjorde jag en intern tidning på (Riks)Skatteverket. I varje nummer hade jag en kolumn där jag risade, rosade och skrev även sånt som en del (chefer) inte alltid gillade. Men min spalt var det mest lästa - och ofta det enda lästa - i tidningen. Personalen uppskattade mina rader. Därför var lätt för mig att börja blogga.

Under åren som gått  har antalet inlägg minskat och har de senaste åren varit runt sextio, dvs. ca ett i veckan. Redan från första dagen hade jag en räknare som noterade antalet besökare, men den räknaren slutade att fungera förra året.

Jag hade då nått lite drygt 70 000 unika besök.

Nu har jag kommit upp i över 1 140 inlägg om allt möjligt och snart haft 220 000 sidvisningar, dvs. ungefär 60 om dan i snitt. Men jag har bara ett fåtal fasta följare, vilket jag tycker är synd. Antalet kommentarer har varit drygt 460 men det kunde gärna vara flera.

Windows är det vanligaste operativsystemet som används (66 %) följt av iPhone, Macintosh, Android och Linux. Explorer är den vanligaste webbläsaren följd av Chrome, Firefox och Safari.

Det mest lästa inlägget handlar om när jag skulle byta gasolflaska till min grill och fick problem med att få bort den röda plastpluggen i nya flaskan. Det är från den 18 december 2011 och har haft nästan 4 000 sidvisningar.

Jag hoppas att ni som hittat fram till min blogg fortsätter att läsa det jag skriver. Avslutningsvis ber jag att få önska alla er ett gott nytt år och dito decennium!

Ännu en knepig helsidesannnons

Ni vet ju att jag inte gillar annonser som är svåra att läsa eller som är behäftade med andra märklig- eller tokigheter. Här ovan har du sådan annons, dessutom en helsida i min morgontidning. Brödtexten är svår att läsa och viktig information saknas.

Den här annonsen har ingen tydlig avsändare. Jag utgår från att det är innehavaren av varumärket Tempur som är det. Men det står ingenstans. Och inte heller var jag kan köpa en Tempurmadrass.

Förmodligen anser man att madrassen är så välkänd att konsumenterna självklart vet vilka affärer som säljer den. Jag vet dock inte det.

Sen är texten längst ned i annonsen inte lätt att läsa. Man har gjort ett trippelfel här.

1) För det första har man valt ett rakt tunt typsnitt. Typsnitt med "fötter" och "hakar" (som det du läser nu) är mer lättläst.

2) För det andra har man satt texten enbart med stora bokstäver, dvs. versaler. Stora bokstäver är mer svårlästa än små, i alla fall när det gäller längre texter som här.

3) För det tredje har man lagt texten i vitt på en svart platta. Det försvårar läsningen ytterligare. De mest läsbara är svart text på gult. Det är därför kvällstidningarnas löpsedlar ser ut så.

Suck! Märkligt att reklamnissarna på byråerna inte lärt sig något om läsbarhet. Och lika märkligt att reklamköparna inte ställer krav på byråerna när det gäller läsbarhet.

z

Ange även hektar - inte bara fotbollsplaner

När journalister ska förklara för vanligt folk hur stor yta något har använder de nästan alltid fotbollsplaner som måttstock. För mig - som inte är särskilt idrottsintresserad eller dito kunnig - säger det inte särskilt mycket. Däremot är hektar ett mått som jag bättre kan relatera till. Varför inte ange både ock? Eller jämför även med något annat?

I gårdagens svenska dagblad var det en stor artikel om Northvolts blivande batterifabrik i Skellefteå. Man har schaktat bort skog och annat för att göra plats för en jättestor fabrikslokal. Den anges bli lika stor som 100 fotbollsplaner. Och hur stort är det?

Hur stor är en fotbollsplan?

Eftersom jag inte vet hur stor en sådan plan är kollade jag. Det finns inget exakt mått. En fotbollplan kan vara från 45 till 90 meter bred och från 90 till 120 meter lång. Den får dock inte var kvadratisk, dvs. 90 x 90 meter, utan måste ha en rektangulär form.

När det handlar om internationella fotbollsmatcher måste planen alltid ha måtten 64-75 respektive 100-110 meter på bredden respektive längden.

Planmåttet är inte exakt

Att ange en yta i antal planer blir bara ett ungefärligt mått. Räknar man om till hektar blir det från 0,4 till 1,08 hektar eller 0,8 respektive ca 2,2 tunnland. Ett hektar är 10 000 kvadratmeter och ett tunnland är ca 5 000 kvadratmeter. Att måttet heter tunnland, beror på att en tunna utsäde räckte till att beså en så stor ytra.

Eftersom Northvolts anläggning motsvarar 100 fotbollsplaner kan det i hektar vara någonstans mellan 40 och drygt 100 hektar. Det är inte särskilt exakt. Om journalisten menade internationella planer blir hektaren i stället 64 och 83. Det är heller inte särskilt exakt.

Jämför med något annat

Vill man ge läsaren något mer konkret jämförelsealternativ kan man t.ex. ta någon annan känd yta att jämföra med.

När jag för många år sedan beskrev Riksskatteverkets informationskampanj inför deklarationen och presenterade broschyren "Dags att deklarera" använde jag parker i Stockholm och jämförde med..

Till den pappersmassa som krävdes för att göra pappret till broschyren krävdes det X antal träd. De motsvarade ett kalhygge, stort som Kungsträdgården eller en gallringsyta lika stor som Humlegården.

Både ock är bäst

Nu är ju måttet 100 fotbollsplaner bara ett sätt att visa att fabrikslokalen i Skellefteå kommer att bli himla stor. För en normal läsare räcker det. Men för siffernissar, ingenjörer och tekniker (och för mig) som vill att det mesta ska vara exakt räcker det inte.

Måttet "fotbollsplaner" är inte exakt. Det varierar stort. Men då vanligt folk inte vet det så spelar det egentligen ingen roll. Så kära journalister, fortsätt ange antalet planer men ange även ytan i ett fast mått, t.ex. hektar eller kvadratmeter.

Tillägg den 21 oktober

I dagens SvD Näringsliv skriver man om planerna på att bygga en stor "tomtepark" i Rovaniemi i norra Finland (där tomten bor). Man tänker sig bl.a. en kupol som ska täcka ett område som är 25 000 - 30 000 kvm stort. Där ska det alltid vara snö och finnas restauranger, hus m.m. - en by med evig vinter.

Storleksangivelsen är jättebra! Lätt att omvandla till hektar också (2,5 - 3 hektar, alltså som våra åkrar på torpet i Bergslagen. Fullt greppbart för mig).

PS. För att få veta hur stor Northvolts fabrik blir (hektar eller kvadratmeter) så har jag skickat ett mejl och frågat. Återkommer om och när jag får svar. Tillägg den 22 oktober: Idag fick jag svar från Northvolt. När fabriken är färdig 2024/25 blir ytan 500 000 kvadratmeter, dvs. 50 hektar, vilket är ungefär som 100 mindre fotbollsplaner.

Inför ryska möten måste man vara förberedd

När vi svenskar möter andra nationaliteter, med annan kultur, historia m.m. måste man vara förberedd. Handlar det om handel eller politik är det extra viktigt om man vill nå framgång. Detta gäller inte minst Ryssland. Nyligen träffade Stefan Löfven den ryske presidenten Valdemar Putin. Hur briefad och påläst var Löfven?

När jag jobbade blev jag vid ett par tillfällen kommenderad till Vietnam. Mitt uppdrag var att inom ramen för ett SIDA-projekt föra över svenskt skattekunnande - för min del hur man informerar skattebetalare - till den vietnamesiska skatteförvaltningen.

Jag förväntade mig givetvis att få någon form av information om Vietnam innan jag åkte dit. Men icke sa Nicke. Jag köpte för egna pengar en tjock bok om Vietnam som jag studerade för att känna mig något mer förberedd inför mina veckor där. Lite fakta skaffade jag mig alltså för egen maskin.

Däremot fick jag ingen information om det informella, som t.ex. att man inte ska klappa små barn på huvudet eller att vuxna män kan fatta varandras händer utan att vara bögar.

Det informella ryska

Häromdan lyssnade jag på ett föredrag om svensk rysslandskompetens. Föreläsare var en UD-tjänsteman och kansliråd, tillika en av sekreterarna i försvarsberedningen, som bl.a. tjänstgjort i Moskva och Kiev.

Han berättade att när man har med ryssar att göra så får man först höra den officiella sanningen, sedan kommer den verkliga, reella sanningen. Känner man som förhandlare, oavsett om det gäller handel eller politik, inte till detta kan man hamna totalt snett men ändå tro att man nått sitt syfte.

UD-mannen sa vidare att många som t.ex. placerats i Moskva för Sveriges räkning inte fått kännedom om sådana här basala skillnader mellan länderna. "Jag skulle gärna undervisa dem som ska dit", sa han.

Hoppas Löfven fick kunskapen

Jag blev häpen över detta, nämligen att UD-folk som ska utomlands får så bristfällig förhandsinformation om de länder de ska verka i. Inte konstigt att även jag inte fick det inför min Vietnamresa. Det verkar vara ett genomgående drag i den svenska statsförvaltningen.

"Åk gärna, men tro inte att du ska få nån starthjälp! Det viktiga som inte finns beskrivet - men som är viktigt att känna till - får du komma underfund om själv." Ungefär så skulle jag tolka det.

När detta verkar vara förhärskande i svensk statsförvaltning blir man skräckslagen när den f.d. norrländske svetsaren åker till Ryssland för att i enrum träffa landets diktatoriske ledare som har mer än en räv bakom varje öra.

Jag hoppas verkligen att UD denna gång såg till att Löfven var tillräckligt förberedd - även om det informella.

När Stalin grundlurade västmakterna

Precis innan andra världskriget var över i Europa träffades Stalin, Churchill och den dödssjuke Roosevelt i februari 1945 på Jalta. Där beslöt man bl.a. att demokratiska val skulle hållas i Tyskland och de befriade länderna i Europa. Regeringarna i Polen och Tjeckoslovakien, som stöddes av Sovjet skulle ombildas och bli helt demokratiska.

Vi vet hur det gick. Sovjet struntade i det man kommit överens om.

Churchill genomskådade Stalin men fick inget stöd av USA. Han ville att västmakterna skulle fortsätta kriget, med det som var kvar av Tyskland, och anfalla Sovjet för att utrota kommunismen där. Hade Churchill fått som han velat hade världen sett annorlunda ut idag.

Även på Stalins tid fanns en officiell sanning och en reell. Jag hoppas att Löfven kan sin historia.

En artikel där det väsentligaste saknas

Den stora nyheten i senaste numret av lokaltidningen "Vi i Sollentuna" handlar om att lottakåren ska vara på hembygdsgården och berätta om hur man kan förbereda sig för kris, t.ex. ett långvarigt strömavbrott. Förstasidan domineras av denna "händelse". Det är väl ok, men man har glömt att berätta det viktigaste: när äger det rum?

 Jodå, man berättar att evenemanget ska ske "nästa söndag". Eftersom tidningen varit tillgänglig sedan i fredags kan man syfta på dagens söndag, dvs. den 7 april

Men då tidningen kom i min brevlåda idag kan det lika gärna vara nästa söndag den 14 april man menar. Datum saknas alltså, liksom även när på dagen det hela kommer att utspela sig.

I artikeln berättar man att det kan vara bra att ha  "en lämplig anordning att förvara vatten, när det slutar rinna" och "matkonserver".

Detta illustreras med bilder på kaffeburkar från 1950-talet samt med en fotogendunk i plåt och en svagdricksflaska i en träkagge, också från anno dazumal. Reportern intervjuade de kvinnor som kommer till tals i artikeln på hembygdsgården. Han var lat och tog de kompletterade bilderna där. Därav de gamla kaffeburkarna och svagdrickskaggen.

Representanterna för lottakåren respektive hembygdsföreningen är namngivna i brödtexten och syns på bild, men av bildtexten får man inte veta vem som är vem.

Artikeln är dålig ur konsumentsynpunkt då väsentliga fakta saknas.

Lätt att bli lurad på fejsbok?

En av mina "vänner" på fejsbok brukar dela berättelser om hemska övergrepp som män begått mot unga kvinnor. De flesta förövarna har "utländsk bakgrund" och offren är svenskor. Berättelserna är säkert - i alla fall i en del fall - korrekta men det finns aldrig någon källa angiven, t.ex. ett rättsfall, en tidning eller nyhetssajt. Jag är mycket skeptisk till dessa inlägg på fejsbok.

Nyligen läste jag ett delat inlägg som handlade om hur en flicka blir upptagen i en bil av två killar. De våldtar henne på olika sätt, vilket beskrivs ingående inlägget.

Den som från början lagt upp inlägget kallar sig J.A. Hans bakgrund är mycket kortfattat beskriven på hans fejsboksida; från Göteborg, bor i Stockholm. När jag söker på hans namn på Eniro och "Stockholm" får jag ingen träff överhuvud taget.

Jag hittar inte heller någon på birthday.se med det namnet i "Stockholm".

Se upp när ingen källa finns

Det ligger nära till hans att tro att hans namn och konto på fejsbok är fejkat. Syftet är enbart att publicera berättelser - sanna eller påhittade, ska jag låta var osagt - om invandrarkillar som begår  sexövergrepp och andra brott.

Målet är att få dig som läsare upprörd, förbannad och mer positiv till Sverigedemokraterna och på sikt ge dem din röst i kommande val. Det är inte säkert att SD ligger bakom. Det kan lika gärna vara   en rysk trollfabrik.

Putin vill nämligen så split i EU, splittra länder och påverka väljare i en riktning som passar honom. Brexit är ett exempel. Den invandrarfientliga exremhögern som växer sig allt starkare i många länder är ett annat exempel.

Gå inte på allt du serveras i sociala medier.Och se upp även när det är en naiv och aningslös "vän" som delar ett inlägg. Saknas källangivelser, som går att kolla bakåt ska du vara särskilt kritisk.

Ännu en annons med svårläst text

Den här helsideannonsen fanns i dagens Svenska Dagblad. Den är säkert gjord av någon ungdom på en flashig reklambyrå. I stort sett är den okej, bortsett från att texten i de orangea rutorna under fotona är oläslig. Men på kreatörens skärm såg det säkert bättre ut. Tidningstrycket på trähaltigt papper förbättrar inte resultatet.

Jag är miljöskadad när det gäller annonser och trycksaker och deras layout och utseende i övrigt. Det beror på mitt jobb som informatör i olika roller under mitt yrkesverksamma liv på Skatteverket. Jag blir skogstokig när jag får syn på en annons som är oläslig, helt eller delvis, beroende på taskig layout m.m.

I den här annonsen är den vita texten på de gulröda plattorna under fotona helt omöjlig att läsa. Färgkombinationen är olycklig. Texten borde vara svart.

I mitt jobb som kreatör och informatör var lättlästheten, både vad gäller innehåll som utformning viktigast av allt. En lättläst och välformulerad pedagogisk text kan bli oläslig med dålig layout och grafisk form. En lättläst layout och grafisk form är inte till hjälp om texten är obegriplig.

PS. Nu tycker ni att jag är negativ och grinig som vanligt. Men till mitt försvar måste jag säga att jag även brukar prisa annonser m.m. som är välgjorda och lättlästa. Jag ger såväl ris som ros, när det är välbefogat.

Det är inte lätt att förbereda sig för krisen

"Om krisen eller kriget kommer" hette en broschyr som alla hushåll fick förra året. Den skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut på uppdrag av regeringen. I den uppmanas vi vara förberedda med mat, vatten, värme m.m. så vi överlever i några dagar vid en kris, t.ex. strömavbrott. Det finns en del som är mycket väl förberedda, så kallade "preppers". Sen har vi dom som inte gjort något alls. Eller såna som jag som gjort lite grann i alla fall...

"Om kriget kommer" hette en liknande broschyr som delades ut vid ett par tillfällen under det kalla kriget. Då var det kärnvapenkrig det handlade om.  Och i telefonkatalogen fanns också liknande information. Nu är man lite försiktigare, tonar ned kriget och talar mest om "kris". Det gäller att inte skrämma upp folk!

Jag har lite matvaror i källaren som jag byter ut med jämna mellanrum. Det räcker nog för att frugan och jag ska kunna hålla oss vid liv ett par veckor. Men sannolikt måste vi dela det vi har med våra grannar (dvs. barn och barnbarn som bor i huset närmast oss) och då får vi gamlingar sakta svälta ihjäl så de allra yngsta i stället hålls vi liv.

Du får bara elda lite då och då

Värme är viktigt. Det nog större risk för strömavbrott än kärnvapenkrig. I alla fall just nu. För att kunna hålla kåken någorlunda drägligt varm har jag en braskamin, typ modern kakelugn, på bottenvåningen och en liten gjutjärnskamin på övre planet. Huggen och torr ved, säkert ett par kubikmeter, har jag lagrat i det fristående förrådet, som en gång var ett garage.

Men det blir inte lätt att värma kåken med ved. Min kära hemkommun Sollentuna har nämligen beslutat att man bara får myselda i ett par timmar med ved två gånger i veckan. DENNA REGEL GÄLLER ÄVEN VID EN KRIS, SOM T.EX. STRÖMAVBROTT! Hur har man tänkt här? Jo, det är viktigare att allergiker slipper få andningsbesvär på grund av vedröken än att vi andra inte fryser ihjäl vid en kris.

Jag kommer att elda

Jag kommer högaktningsfullt strunta i denna regel om det krisar sig. Jag får väl ta mitt straff, vilket det nu kan vara. Hellre än att frysa ihjäl och att få ett vattenskadat hus när rören frusit sönder så eldar jag i mina eldstäder. Så det så!'

För att få mer värme har jag även en fotogenkamin plus flera liter fotogen, lagrade i förrådet. Men nu är det så fiffigt ordnat att man får inte hemmalagra hur mycket brännbara vätskor som helst. Kommer till det längre fram.

För att få elektricitet, åtminstone till kyl- och frys, har jag ett bensindrivet elverk plus flera liter bensin i några jeepdunkar lagrade i förrådet.

Maxgräns för brännbara vätskor

Gränsen för hur mycket brännbara vätskor m.m. man får ha hemma är 100 liter. Och då räknas inte bara fotogen och bensin utan även thinner, t-sprit och dito röd, lacknafta, tändvätska, terpentin, viss målarfärg, aceton, linolja, nagelfärgsbortagningsmedel, handsprit, gasol m.m.

Det är mycket lätt att komma över gränsen på 100 liter om man räknar ihop allt man har hemma.
Det behövs bara en normal uppsättning fossila vätskor för en vanlig villaägare med hobbyrum och bensin- eller dieselbil plus motorgräsklippare, motorsåg och utombordare så är gränsen nådd för länge sen.

Men frågan är hur mycket förberedd man ska vara? För när det skiter sig på riktigt kommer de som är större och starkare än jag och som inte förberett sig att sno allt jag har. Elverket, om det står och brummar utomhus, är lätt att sno liksom allt annat jag har lagrat.

En del har gått långt

Det finns många tusen "preppers" i Sverige som sedan många år tillbaka förberett ett liv utan ett fungerande civilsamhälle. De har flyttat ut på landet, skaffat vedspis, potatisland, får, höns hushållsgris, jaktlicens och fiskekort samt jättelika frysar och egna elverk.

En del har förberett sig för flykt med kartlagda flyktvägar och lagrat förnödenheter längs vägen i fredstid. Man diskuterar hur man på bästa sätt beväpnar sig för att kunna försvara det man har och vilka brädor eller träskivor som är bäst att spika för fönstren för att skydda sig.

Men även hur mycket kontaktlinser, tvål, tandkräm, blöjor, bindor, kondomer, piller m.m. man bör ha hemma i sitt förråd.

Släpper inte in dom!

Ja, det går att driva det här med krisberedskap hur långt som helst. Jag har i alla fall gjort lite. När jag diskuterar det med mina mer aningslösa kompisar så skrattar dom åt mig och säger "Fan, vilken pessimist du är!" Jag betraktas som en underlig kuf.

Jag tänker (förmodligen?) inte släppa in dom när det blivit allvar och dom kommer och knackar på för att värma sig och få en slev soppa. Det finns gränser. Alla har ju fått broschyren från MSB.

Smygreklam även i debattexter?

Mitt svenska dagblad (som jag får i trycksvärtsdoftande pappersform i brevlådan) innehåller många annonser. När jag räknat dem brukar hälften av sidutrymmet vara reklam. Helt förståeligt då tidningen måste ha annonsintäkter. Men när debattinlägg får inslag av textreklam är måttet rågat.

Ibland saknar dagbladet en journalistisk framsida. I ställer är där en helsidesannons. Ibland är nästföljande hela uppslag en stor dubbelsidig annons. Många sidor har helsidesannonser, ofta för vin och innovativa företag som presenterar sin affärsidé och produkt och vill locka läsare att teckna deras aktier.

Annonserna är väl ok då jag förstår att de ger intäkter till tidningen. Minskat antal annonser skulle ge mig ännu högre prenumerations-kostnad så jag accepterar dem. Dock motvilligt.

Debattinlägg med smygreklam?

Häromdan innehöll ett debattinlägg drag av textreklam för skribentens företag. I alla fall upplevde jag det så. Ämnet var att inte använda antibiotika till djur utan i stället vaccin.

Skribenten var en seniorprofessor vid Karolinska institutet men samtidigt VD för ett företag. När jag googlade på företaget fann jag att det tillverkade... Ja, vad tro du? Jo, givetvis vaccin för djur.

Tack vare att svenskans debattredaktion tog in inlägget fick hans företag gratisreklam. Jag ger mig sjutton på att snart kommer en helsidesannons där vi läsare erbjuds köpa aktier i hans företag. Smart.

Tjusiga titlar får företräde

Att han var professor bidrog säkert också till att man tog in hans inlägg. En vanlig Svensson utan akademisk titel eller något annat tjusigt att luta sig mot har otroligt svårt att få in ett debattinlägg i tidningarna, oavsett hur intressant och välskrivet inlägget är.

Ange antalet kalorier och sockerhalt på drycker

Vi i Sverige är på väg att bli allt för överviktiga. Det är inte bra, generellt sett, och kan leda till en lång rad sjukdomar. Det finns mängder med tips på olika dieter för att gå ned i vikt. Var och en blir salig på sin tro. En del har insett att det går att tjäna pengar på folks önskan om lägre vikt. Socker och kalorier är stora bovar. Därför bör det vi stoppar i oss ha upplysningar om just detta. Men så är inte alltid fallet.

När det gäller att gå ned i vikt tror jag den enklaste - men kanske svåraste - metoden är bäst. Den är dessutom gratis och kräver inga piller, böcker eller andra hjälpmedel. Metoden går ut på att äta mindre och röra mer på sig. Lätt att säga. Men svårt i praktiken att leva upp till.

Alkoholfritt visar kalorierna

Jag har börjat dricka mer alkoholfri öl i stället för starköl. Det går bra. Smaken på de flesta sorterna är ok, som Carlsberg, Heineken och Falcon. Men Mariestads är odrickbar, den smakar halm. Den alkoholfria är dock fortfarande rätt dyr, betydligt dyrare än t.ex. vanlig 2,8-pilsner.

Det är inte bra. Därför borde priset på alkoholfri öl vara mycket lägre. Alkoholskatten torde vara i stort sett noll, vilket borde påverka priset nedåt, jämfört med t.ex. starköl.

Ett plus är att det alkoholfria ölet på etiketten har uppgift om antalet kalorier per deciliter, dvs. 20 kcal. Uppgift om kaloriinnehåll saknas på alla andra och starkare ölsorter.

Det är ju helt fel! Men det kanske är medvetet från tillverkarna att mörka hur många kalorier jag får i mig när jag sveper en starkbärs? Eller också är det väl EU-som ligger bakom. Det brukar ju ofta skyllas på EU när något i Sverige borde vara annorlunda.

Sockerhalt bara på hyllkanten

När det gäller viner är uppgift om sockerhalten i antal milligram angiven i hylletiketten hos Systembolaget. Men inte på flasketiketten eller på kartongen. Det är också märkligt.

Populära viner har ofta en hög sockerhalt, som kan variera mellan tre och 15 milligram. Vissa boxviner sötas extra för att falla törstiga svenskar i smaken och därmed sälja bättre. Flera utländska boxviner kommer till Skåne i "lös vikt", där de sockras och fylls på kartonger för vidare spridning till landets systembutiker.

Jag tycker att sockerhalten även ska anges på vinetiketterna och boxarna. Men även här kanske EU lägger hinder i vägen?

Jag vet inte. Därför har jag kontaktat Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten och bett om svar.

PS. Här kan du läsa mer om övervikt: https://sv.wikipedia.org/wiki/Övervikt

Tillägg den 11 augusti: Jo, det är EU som sätter käppar i hjulen. Så här är svaret från Livsmedelsverket:

Inom EU är livsmedelslagstiftningen i det närmaste harmoniserad genom unionslagstiftning. För drycker som innehåller mer än 1,2 volymprocent alkohol behöver ingrediensförteckning och näringsdeklaration inte anges.

EU-kommissionen kommer att lägga fram en rapport om alkoholhaltiga drycker och frågan om sådana drycker i framtiden bör omfattas av kraven på ingrediensförteckning och näringsdeklaration samt skälen till eventuella undantag.