Gick Sverker Åström Sovjets ärenden?

Sverker Åström var en av Sveriges mest kända toppdiplomater under flera decennier. Han tjänstgjorde i både Sovjetunionen och USA samt FN och Paris. Dessutom blev han kabinettssekreterare, dvs. andreman på UD. Men han hade dolda sidor. Han var homosexuell och kom ut ur garderoben först vid hög ålder. Dessutom var han misstänkt som rysk spion, men man fick aldrig fram några hållbara bevis mot honom. En fascinerande människa, trots allt.

Det finns olika sorters spioner. En del, som de båda Stigarna Wennerström och Bergling, var militärer som sålde ut vårt försvar. Andra är så kallade illegalister, dvs. helt vanliga "svenskar" som ligger lågt tills de aktiveras inför en förestående kris eller en krigssituation. Då kastar de av sig sin i åratal - även för familjen - dolda identitet och går till aktion.

Sen finns det inflytandeagenter som inte avslöjar några militära hemligheter eller planerar att utföra sabotage och liknande. De kan finnas mitt i ibland oss, ofta på höga och betrodda poster. De påverkar på ett smygande sätt andra, t.ex. politiker och medier, utan att någon tänker på det eller ens misstänker något.

Säpo misstänkte Åström

Sverker Åström misstänktes av den svenska säkerhetspolisen (Säpo) för att gå sovjets ärenden. Säpo hade flera möten med både Erlander och Palme om detta. Men då det inte fanns några säkra bevis hände inget.

Åström var den som formulerade sossarnas strategiska ställningstagande "alliansfrihet i fred och neutralitet i krig", en utrikespolitisk floskel som alltjämt gäller. Han skrev tal både åt Erlander och Palme och kämpade hela tiden för den här ståndpunkten. Han låg bakom det officiella svenska motståndet mot medlemskap i Nato. Han kritiserade alltid allt vad USA och Israel gjorde.

Var han "Getingen"?

Säpo skuggade honom och såg att han hade märkliga kontakter med personer från ryska ambassaden i Stockholm.  Några hållbara bevis fick man aldrig. Säpo ansåg att hans homosexualitet var en stor riskfaktor. Politikerna som kände till hans läggning gav honom trots det fortsatt förtroende och befordran,

Ryssland, och tidigare Sovjetunionen, vill för sitt liv inte att varken vi eller Finland går med i Nato. Att ha en i den svenska administrationen högt uppsatt tjänsteman som "spion" måste ha varit mumma för dagens ryske tsar, nämligen Valdemar Putin.

Ett avhoppat ryskt agentpar i Australien kunde berätta att det fanns en högt uppsatt tjänsteman i svenska UD med kodnamnet "Getingen" som var rysk agent. Åströms pekades ut.

Arvet stöd för ryssarna

Var Sverker Åström rysk inflytandeagent från 1940-talet och framåt? Det kan man verkligen undra. Han hade varit arbetskamrat med Stig Wennerström i Moskva. De kände varandra och umgicks en del, även i Stockholm.

När Sverker avled lämnade han efter sig närmare 12 miljoner kr. Förutom ett mindre belopp till släktingarna skulle största delen av hans kvarlåtenskap (11 miljoner) gå till den stiftelse som bär hans namn och vars syfte är att  främja svensk-ryska förbindelser.

Var han rysk inflytandeagent? Tja, jag tror nog det, efter allt jag läst om honom.

PS. Fakta från Anders Sundelins bok "Diplomaten" (Weyler Bokförlag 2018) samt https://tommyhansson.wordpress.com/2012/06/27/sverker-astrom-mork-skugga-i-svensk-utrikespolitik/
http://www.jallai.se/2012/07/sverker-astroms-hemlighet/

Varför inte införa adelskap igen?

Alla riksdagspartier - utom kommunisterna och sverigedemokraterna - har kommit överens om att se över pengarna till kungahuset, vårt ordensväsende och flaggdagarna. Kungafamiljen förökar sig årligen. Ordnar kan vara bra att ha igen. En del flaggdagar kanske kan slopas, andra nya införas. Det ska bli intressant att se vad allt detta leder fram till. Men varför inte löpa linan ut och införa adlandet igen?

Vi har ju fått en hel hög med nya prinsar och prinsessor de senaste åren och fler lär det nog bli. Det beror på att vi fått kvinnlig tronföljd och därmed fler kungligheter. Förr, på gamle Gustaf VI Adolfs tid, så ingick inte nuvarande kungens systrar i tronföljden och därför blev inte deras ungar prinsar och prinsessor.

Vilka av dessa nya kungligheter ska avlönas av apanaget och representera Sverige i olika sammanhang, det är vad frågan kommer att handla om (såvida jag fattat rätt). Och det är säkert bra att man gör den översynen. Annars kanske folkets förtroende för monarkin riskerar att minska. Kungens valspråk är ju dessutom "För Sverige i tiden",

Slentrian i ordensutdelningen

Sen  har vi det där med ordnarna som avskaffades på 1970-talet för svenska medborgare. Dessutom lades Svärdsorden och Vasaorden helt i malpåse; inte ens utlänningar kan få dem.

Från början var det tänkt att ordnar skulle delas ut till de som gjort något extra eller speciellt. Men så var det inte innan stoppet. Ta Nordstjärneorden, som exempel. Den som var statstjänsteman och var byråchef eller högre och jobbat åt staten i trettio år fick per automatik en nordlig stjärna att hänga runt frackhalsen.

Vi vanliga statstjänare fick - och får fortfarande - i stället utmärkelsen för Nit och Redlighet i Rikets stjänst (NOR) i form av guldmedalj, klocka eller glasskål. Även NOR ska ses över och man kan förmoda att den i framtiden inte kommer att delas ut per automatik.

Fler flaggdagar

Slutligen flaggdagarna som från och med i år är sjutton då Veterandagen den 29 maj nu är flaggdag för första gången. Här vill man slopa dagarna då vi flaggar för drottningen och även införa fler flaggande dagar.

Jag skulle inte bli förvånad om vi får flaggdagar för invandrare, feminister och HBTQ-personer. Det ligger också rätt i tiden. Tyvärr.

Däremot tycker jag vi borde - som i Norge - ha en allmän flaggdag för våra samer.

Inför adelskapet igen

Förr hade vi ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder.  Adeln har sedan länge spelat ut sin roll. Den siste som adlades i vårt land var upptäcktsresanden m.m. Sven Hedin som bl.a. har en jordglob på sin vapensköld. Han adlades av Oscar II år 1901.

Jag tycker att översynen av kungahus, ordnar m.m. även borde lyfta frågan om införandet av möjligheten att adla såväl förtjänta som oförtjänta medborgare.

Då skulle t.ex. en sådan person som Dan Eliasson kunnat bli friherre i stället för att sparkas snett nedåt, från posten som rikspolischef till chefsjobbet på Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB).

Det skulle ha blivit billigare för Sverige och bättre för MSB och vår krisberedskap.

Sällan jag kan bära min medalj

Statstjänare med 30 år i bagaget får utmärkelsen för Nit och Redlighet i rikets tjänst (NOR) - såvida man har skött sig! Det har i princip alla. Den som inte vill ha medaljen i 23-karats guld kan välja en pryl, som t.ex. glasskål eller klocka. Kommuner, företag m.fl. hedrar också sina veteraner men där brukar gränsen gå redan vid 25 år. En del kommuner brukar dela ut medalj men företagen har oftast prylar. En guldklocka brukar vara vanligast. I alla fall förr.

Den som är privatanställd och i stället vill ha en medalj kan få en sådan av Kungl. Patriotiska Sällskapet via sin arbetsgivare, som får betala för den. Den delas ut efter 15 eller 20 år (olika storlekar) för uppskattad arbetsinsats.

NOR-medaljen finns även som miniatyr. Den kan man skaffa även om man fått en sak i stället för medalj, t.ex. en guldklocka. Även den patriotiska medaljen finns som miniatyr.

Bara till högtidsdräkt

Medaljer är ju kul, tycker jag. Men det är ett aber. Ska man vara riktigt korrekt får medaljen endast bäras tillsammans med högtidsdräkt. En sådan definieras som frack, uniform eller folkdräkt/häradsdräkt.

Jag har ingen frack, bar uniform senast 1967 när jag gjorde lumpen och har även ingen folkdräkt. Så tillfällena för mig att bära min medalj är nästan obefintliga. Jag har dock en smoking. Till den får jag inte ha min medalj.

Om värden ger ok

När kungen fyllde 70 häromåret gav han ut en särskild medalj för att fira tilldragelsen. Den fick hans inbjudna gäster. Vid kvällens kungamiddag var det smoking som var påbjuden, inte frack. Kungen, som var värd, beslutade att gästerna - trots smokingen - fick bära hans nya medalj. Så kan man alltså göra, enligt hovet. Men det är alltid den som bjuder in, dvs. värden, som avgör.

I januari ska jag på en finare middag med smoking. Jag kollade med ordföranden i den förening som ordnar kalaset om det var ok med min medalj till smoking. Det var det inte, blev svaret. Däremot var det ok att bära miniatyrmedaljen.

Miniatyr på vänsterslaget

Kollar men reglerna kring smoking och miniatyrmedalj så ska den sättas i vänstra knapphålet. Men nu blev det problem för mig. Min smoking har en sjalkrage utan knapphål. Var ska jag då sätta minatyren? På bröstet eller på sjalkragen.

Jag kollade med hovet som vet hur man ska uppföra sig i finare sällskap. Jo, saknas knapphål ska miniatyren sättas på slaget där det borde varit ett knapphål. Och på vänster sida, sett med bärarens ögon.

Så nu jag vet jag hur jag ska göra. Det känns skönt.

PS. Jag har dock burit min medalj vid två tillfällen utan högtidsdräkt. Ena gången var en smokingmiddag med goda vänner på en nyårsafton. Men där bestämde värden. Andra gången var när sonen gifte sig och jag hade mörk kostym. Sonen svärmor och jag hade kommit överens att bära våra NOR-medaljer då. Det gick bra. Ingen klagade.

Inte billigare med president

Det är fortfarande fler svenskar som vill behålla kungahuset än som vill ha en president som statschef. Kronprinsessan och hennes familj bidrar nog till detta. Men det finns trots allt många som hellre skulle vilja se att Sverige är en republik. Ett argument som ofta förs fram av republikvänstern är att kungahuset kostar väldigt mycket. Men en jämförelse mellan monarkin Sverige och republiken Finland visar ett en president kan kosta mer.

Anslaget för den svenske statschefen 2016 var drygt 135 miljoner kr. Det är delat i ett anslag för vård av och underhåll av det kungliga kulturarvet samt utställnings- och visningsverksamhet på ca 66 miljoner kr, dvs. kostnader som vi skulle ha även om vi har en president som statschef såvida inte vi rev slotten och eldade upp inventarierna. Det tror jag inte en ens republikanerna vill vara med om.

Det som är kvar av anslaget är kungens apanage på 69 miljoner kr. Det täcker kungafamiljens representation med resor m.m. samt för Riksmarskalksämbetet med stabsavdelningar för personal, ekonomi, information, Hovmarskalksämbetet m.m. Utslaget på varje invånare blir det ca 60 öre per person och månad.

Finlands president kostar mer

I republiken Finland var 2016 anslaget till presidenten nästan 130 miljoner kr. Det ska täcka arvode och omkostnader för presidenten samt utgifter för besök, möteskostnader och för presidentens kansli. Det är ungefär jämfört med svenska kungahusets apanage. Slår man ut den finska kostnaden på alla invånare i Finland blir det 1 kr och 80 öre per månad.

Kostnaderna för det finska presidentvalet är inte medräknade i denna jämförelse. President väljs vart sjätte år och det senaste (2012) kostade motsvarande knappt 230 miljoner kr. Det blir ca 38 miljoner per år.

Den svenska monarkin verkar vara billigare än den finska republiken. Något för Republikanska föreningen att suga på.

Källa: Leo Pierini (Rojalisten 2/2017).

Tillägg den 6 juni. En generös kung.
Är 1812 angrep Napoleon Ryssland. Sveriges tronföljare Karl Johan, en f.d. fransk marskalk som sedan blev Karl XIV Johan och släkten Bernadottes stamfar slöt fred med Ryssland och gick med i kriget mot Frankrike och Napoleon. Som bonus fick han den franska ön Guadeloupe, som England snott från fransmännen. Men England lämnade efter något år tillbaka ön till Frankrike. Som plåster på såret fick Karl Johan i stället 24 miljoner franc, i dag ca 900 miljoner kr. Huvuddelen av pengarna lämnade Karl Johan till svenska staten för att betala landets skulder. Jag undrar om Ingvar Kamprad blev president, skulle han då sälja delar av IKEA och låta pengarna gå in i statskassan?

Gärna fler allmänna flaggdagar

Att ha en flaggstång utan flaggning är en skam. Tomma stänger är fult och borde vara förbjudet för det offentliga, som t.ex. kommuner. En vimpel kan alltid hänga uppe när det inte är flaggdag - för övrigt en dag som vi borde ha flera av.

Den som har en stor flaggstång, men inte använder den tycker jag lika gärna kan ta ned stången. Det ser för bedrövligt ut med tomma stänger. Vita pinnar som pekar tomt mot skyn. Hur svårt kan det vara att hissa en svensk vimpel?

Det är likadant med kommuner - som t.ex. min egen som har flera flaggstänger på rad bl.a. vid Turebergshuset i centrum och vid Sollentunavallen - som  har flera stänger tomma. Det ser ännu mer bedrövligt ut med sex stänger i rad, varav tre är tomma. Där hänger vanligtvis kommunens flagga. Varför orkar man inte hissa en sådan på samtliga stänger?

Själv gav jag mig en flaggstång i 40-årspresent, dvs. för drygt 30 år sedan. Jag har alltid Bergslagsflaggan hissad utom de dagar då det är allmän flaggdag eller då jag har något särskilt i familjen att fira. t.ex. födelsedagar. Då flaggar jag givetvis svenskt. Innan Bergslagsflaggan fanns hade jag alltid en vimpel uppe. Aldrig tom stång!

Kungahuset i fokus

Vi har sexton allmänna flaggdagar i vårt land. Sex av dem är enbart till för att fira kungafamiljens tre toppfigurer, dvs. kungen, drottningen och kronprinsessans på deras födelse- och namnsdagar. Fem är vanliga helgdagar vid jul. nyår, påsk, pingst och midsommar.

Sen har vi (självklart) nationaldagen i början av juni men bara en - tack och lov - politiskt flaggdag: Första maj för att fira socialismen. En historisk dag har vi; då vi flaggar för att Gustav II Adolf dödades. Förenta nationerna och Nobel har också hedrats med svenska flaggdagar. That´s it.

Minoriteter och veteraner

Jag tycker att vi borde har flera flaggdagar. En allmän flaggdag för landets samer saknas. Norge har en, så varför inte Sverige? En sådan dag skulle även kunna innefatta övrigt svenska minoriteter som har skyddade språk, bl.a. romer, tornedalsfinnar m.fl. Även vi pensionärer kunde få en egen dag.

Nu är dock ytterligare en allmän flaggdag på förslag, nämligen Veterandagen som infaller den 29 maj. Då firas de hundratusen svenskar som deltagit i så kallade fredsbevarande insatser (läs "krig") utomlands, i de flesta fall med FN i ryggen, men inte alltid. Flera har dödats och många har skadats, såväl fysiskt som psykiskt.

De är värda en flaggdag. Jag hoppas det blir så.

Kungen har fyllt 70 år. Grattis!

Vår kung fyller 70 år just idag, den 30 april, på självaste Valborgsmässoafton. Det är flaggdag idag (och även i morgon, då det är Första Maj - arbetarrörelsens högtidsdag).

Jag brukar hissa svenska flaggan båda dagarna men jag hade en granne i kvarteret bredvid som flaggade när kungen fyllde men inte dagen efter. Det var tydligt var hans sympatier fanns. Jag tycker man ska flagga alla flaggdagar - plus alla egna högtidsdagar. Har man en flaggstång ska den användas. När det inte är flaggdag ska stången ha en vimpel.

När det gäller monarkin så håller jag med om att den är otidsenlig och odemokratisk. Men trots det tycker jag Sverige ska var en monarki. Det har landet varit i tusen år, minst.

Från början valdes kungen. Men Gustav Eriksson (som sedan Gustav III:s tid blivit kallad Gustav Vasa) införde arvsrätt för kungens förstfödde av manligt kön. Fanns ingen son fick det bli en dotter som blev regent, t.ex. drottning Kristina. Så var det tills för några år sedan då regelverket ändrades och Victoria blev kronarvtagare i stället för sin lillebror.

Man ska inte ärva sitt ämbete, menar republikanerna. Om man inte vill ha sitt arv kan man  avstå från det. Om Victoria inte vill bli drottning kan hon abdikera. Svårare är det inte, även om det skulle bli ett himla liv. Inom finans- och näringslivet är det många "ämbeten" som går i arv. Se bara på Wallenbergarna och klädhandlarna Persson i Hennes & Mauritz.

Dessutom tror jag inte det skulle bli billigare för skattebetalarna med republik och president. Slotten, vaktparaden och allt annat som hör till måste vi ha kvar i alla fall. Även presidenten och hans omgivning kostar pengar, liksom presidentvalen.

Vem kan du tänka dig som president just nu? Förmodligen skulle det vara någon avdankad sosseminister som  Göran Persson  (med Anitra Steen som rikets första dam - huamej!) eller Ingvar Carlsson eller kanske Jan Eliasson som nu jobbar åt FN.

Exprins Daniel kunde alltid köra igång sitt gym igen med Victoria i receptionen. Carl Philip har ju sin lilla lantgård i Sörmland och Madde kan leva på sin finansvärldsmake. Kungen och Silvia har ju sin pension (får man hoppas) + den egna förmögenheten. Så nog skulle familjen klara sig!

Men, jag tycker trots allt att vi ska ha ett litet odemokratiskt statsskick. Tänk på kungen: han blev faderlös tidigt och hade en frånvarande moder. Det kunde ha gått hur snett som helst med honom.

Kungliga avkommor

Kungar verkar alltid ha haft älskarinnor. Även drottningar har haft älskare, t.ex. franska drottningen Marie Antoinette och hennes svenske Axel von Fersen. Det är nog inte så konstigt då kungligheterna förr inte fick gifta sig med vem som helst. Äktenskapen arrangerades mellan kungahusen.

Bernadottarna har inte varit något undantag. Den förste Bernadotten - Karl XIV Johan - är inte känd för några älskarinnor, trots att hans drottning vistades i Frankrike större delen av deras tid tillsammans. Kungen hade däremot en mycket god vän och nära medarbetare i den unge greven Magnus Brahe. Greven var "kvinnlig och vek" och var kungens "intime vän" står det i biografin över Brahe, som förblev ogift. Ev. slutsatser får du dra själv. Inget finns dock dokumenterat.

Sonen Oscar som blev Oscar I hade däremot tre väl dokumenterade utomäktenskapliga barn med två olika älskarinnor. Hans son, den blivande kungen Karl XV, var en känd kvinnotjusare som sägs ha fått många barn på byn. Bara två är dokumenterade.

När jag för många år sedan gick en guidad tur på slottet Rosersberg norr om Stockholm berättade guiden om Karl XV, som vistades där ibland. På somrarna levererades unga, vackra bonddöttrar eller pigor från trakten till en grotta i närheten av slottet. Dit kom sedan kungen och lägrade dem. Sant eller ej, vet inte?

Däremot. På min mors begravning 1998 var det en borgerlig förrättare. Han var utseendemässigt en kopia av Karl XV, vilket jag givetvis inte kunde låta bli att kommentera när vi efter begravningen satt och kalasade på kaffe och smörgåstårta. "Jo, det stämmer", sa han. En av hans kvinnliga förfäder (förmödrar?) hade hämtats av Karl XV:s medarbetare och fött ett barn med kungen som far. Som ersättning hade hon fått en kvarn i Uppland, som sedan blev hennes levebröd. Tydligen hade kungens gener levt vidare i flera generationer framåt.

Näste Bernadotte på tronen, Oscar II, var också en kvinnokarl och hade minst sju olika dokumenterade älskarinnor. Några erkända barn med någon av dem finns inte redovisat, men det vore märkligt om det inte skulle finnas något resultat av hans många eskapader.

Den näste i raden, Gustav V, hade ju som bekant andra böjelser, som dock inte resulterade i någon utomäktenskaplig avkomma.

Sonen Gustav VI Adolf anses som en rekorderlig karl, fylld av goda egenskaper. Men även han hade älskarinnor. Två av dem är dokumenterade. En var operasångerska och en var den kända aktrisen Josephine Baker.

Huruvida den nuvarande kungens far hade älskarinnor är inte noterat. Däremot förekom det för några år sedan uppgifter om att vår nuvarande kung haft en affär med en känd artist.

Victoria har vi inte hör något om. Än.

Gör den 6 februari till allmän flaggdag

Idag - den 6 februari - är det samernas nationaldag. Det var nämligen just den dagen 1917 som samerna i norra Europa var samlade i Trondheim i Norge till sin första kongress. I Sverige har den dagen firats sedan 1992. En del kommuner i norra Sverige hissar såväl den samiska som den svenska flaggan just denna dag eftersom den 6 februari är flaggdag, dock inte allmän flaggdag.

Vi har 16 allmänna flaggdagar i Sverige och när det är valår tillkommer valdagen. Av våra flaggdagar är sex kopplade till nuvarande kungahuset då man flaggar för kungens, drottningens och kronprinsessans födelse- och namnsdagar.

Jag tycker att antalet allmänna flaggdagar kunde utökas med dagens dag, dvs. samernas nationaldag. Då skulle alla myndigheter över hela landet hissa svenska flaggan och bussar m.fl. skulle ha flaggorna framme. Det skulle också vara tillåtet att i stället för den svenska hissa samernas flagga.

Samer finns inte bara i Sverige utan även i Norge, Finland och Ryssland. Norge är ett föregångsland när det gäller att flagga för sina samer. Den 6 februari är allmän flaggdag i Norge. Staten Sverige har behandlat sina samer illa under historiens gång och att hedra vårt ursprungsfolk med en flaggdag vore på sin plats. Det kostar inget.

Men jag kan tänka mig att vaktmästarna på Skatteverket (och på alla andra myndigheter) inte gillar en flaggdag till. Dessutom på vintern med snö, kyla och fastfrusna flagglinor. Burr!

Språkliga innovationer

Våra politiker - oavsett färg - är bra på att hitta på nya ord samt att i en del fall missbruka gamla ord. Allt för att ge en liten annan innebörd åt sina politiska innovationer. Syftet är - mer eller mindre medvetet - att lura eller i alla fall försöka missleda väljarna.

Ett sådan ord är jobbskatteavdrag. Avdrag låter positivt: man får avdrag på inkomstskatten om man jobbar. Det är inte så tokigt utan säger ungefär vad det handlar om.

Pensionärsskatt är ett annat ord, som dock är helt fel. Det är ingen skatt på pensionärer utan skillnaden i inkomstskatt mellan den som jobbar och den inte gör det (t.ex. en pensionär).

Värnskatt är en extra statlig inkomstskatt som tas ut på inkomster över 46 600 kr i månaden. Värnskatt fanns under första världskriget för att få in pengar till försvaret. Att idag kalla den extra inkomstskatten för värnskatt är ett missbruk av ordet. Statlig extraskatt vore ett bättre namn.

Den skatt vi betalar för att ha en TV kallades först TV-licens men är numera omdöpt till TV-avgift. (Ordet licens stämde inte riktigt, därför blev skatten i stället en avgift. Licens är ett avtal om att bedriva en viss verksamhet eller att nyttja en rättighet, t.ex. vapenlicens, jaktlicens.) Ordet avgift är många gånger synonymt med skatt. Ett exempel är fastighetsskatten som gjordes om till en fastighetsavgift.

Ordet skattskyldig används i vår skattelagstiftning. Det ordet försökte jag för många år sedan få utbytt mot skattebetalare - ett ord som lät mer positivt. Det var när vår nuvarande inkomstskattelag och skattebetalningslag togs fram som ersättning för bl.a. kommunalskattelagen. Men det gick inte. "Möjligen i skattebetalningslagen", medgav Skatteverkets rättsliga expert. Men inte ens där gick det.

Det finns även andra ord som känns felaktiga, t.ex. vinstvarning. Varnar man för att företaget går med vinst? Nä, tvärtom. Det betyder att den väntade vinsten blir mindre. Jämför med ordet stormvarning, som innebär en negativ väderleksförändring.

Sedan har vi den politiska innovationen husläkare. Vi har ögonläkare som lagar ögon, hjärtläkare som fixar hjärtfelen osv. Ordet husläkare skulle passa bättre på en byggmästare som gör ROT-jobb. Familjeläkare hade varit ett bättre ord. Men de som inte håller med mig brukar säga att vi har även distriktsläkare och allmänläkare. Alltså får jag ge mig.

Det vanligaste ordmissbruket är nog i alla fall att kalla skatt för avgift. Det är uppenbart enbart för att lura oss som betalar skatt. När kungen och drottningen besökte min arbetsplats Skatteverket för många år sedan undrade kungen hur många olika skatter vi har.

Frågan skapade oreda i församlingen. Flera skattebyråkrater försvann ut ur rummet för att återkomma med helt olika svar. Då log kungen. Jag kan gissa vad han tänkte: F-n, dom vet inte ens hur många skatter vi har, ha-ha!

En pudel ska göras på direkten

När någon blivit ertappad med byxorna nere och det når massmedierna är det bäst att lägga sig platt, visa strupen och erkänna det man gjort. Det kallas att göra en pudel. Men tyvärr verkar det vara svårt för de flesta.

Det finns många exempel på personer som borde ha gjort pudlar. Ett känt exempel är Refaat El- Sayed som ljög om sin doktorshatt i biokemi och gick miste om sitt livs affär med Volvos Pehr G. Gyllenhammar. I och för sig var det väl tur för PG och Volvo att det gick som det gick. Refaat hamnade sedan i fängelse för bedrägeri m.m.

Ett annat exempel är Björn Rosengren som ljög om sitt porrklubbsbesök och tvingades lämna posten som TCO-ordförande.

Vår drottning Silvia har varit illa ute på grund av sin fars affärer under kriget. Fadern fick köpa sitt företag av en judisk affärsman, som i kompensation fick en kaffefarm i Brasilien och hann lämna Tyskland i tid.

Drottningen gjorde en egen utredning där fadern framställs i god dager, nästan som en hjälte. Men nu har det kommit en bok som visar att drottningen försökt mörka hela historien, bl.a. genom att kontakta en massa inflytelserika personer runt om i världen.

Suck! Man blir ju bara trött. Varför inte lägga korten på bordet och säga som det var. Att pappan var medlem i nazistpartiet (inte förnekat), att han fick firman till underpris och förklara att hon inte kan svara för vad hennes pappa gjort. Då skulle det hela blåst över för länge sedan och boken sannolikt aldrig kommit ut.

På alla kurser i hur man umgås med massmedierna är den första regeln som lärs ut att aldrig förneka  det som skett. Erkänn direkt så blåser det hela över. Och alla som jobbar med kommunikation och PR vet det också.

Men de som drabbas, t.ex. politiker, direktörer och andra viktiga potentater reagerar alltjämt med reptilhjärnan och förnekar.

PS: Kronprinsessan Victorias morfar var vanlig medlem i nazistpartiet. Men kungens morfar Karl Edvard var en riktig fullblodsnazist och generallöjtnant (Obergruppenführer) i Hitlers SA (Sturmabteilung). Han dömdes som krigsförbrytare efter kriget.

Kungen hedrade veteraner

I går firades Veterandagen vid en ceremoni vid Sjöhistoriska museet. Syftet med dagen - som har statsceremoniell status - är att hedra personal som deltar eller har deltagit i nationella eller internationella militära operationer samt att högtidlighålla minnet av stupade och omkomna.

Försvarsmakten var huvudarrangör. En stor läktare hade byggts upp, som fylldes av mängder av militärer, mest officerare i uniformer av olika slag, samt veteraner med slitna blå baskrar och deras anhöriga. Jag har nog aldrig sett så mycket guldglittrande militärer tidigare. Flera av dem hade utländska uniformer. Förmodligen var det ambassadernas mililtärattachéer.

Mittemot läktaren fanns det sprillans nya Veteranmonumentet, som heter "Restare" och verkar vara gjort i vit marmor. Folkhumorn har redan döpt det till "Kotten" och det är få veteraner som gillar det. "Kotten" var dagens huvudattraktion, då den skulle invigas av självaste kungen.

Hans Majestät Carl Gustf kom i sin generalsuniform i sällskap med bl.a. sonen Carl Philip, också han i uniform (som verkade ett par nummer för stor). När kungen höll sitt tal började det regna. Regnet återkom sedan med jämna mellanrum. Utöver kungen pratade även försvarsministern, överbefälhavaren och en präst. Arméns musikår spelade och polisens kör plus en annan kör sjöng. En specialkomponerad veteransång framfördes av bl.a. Anders Ekborg.

Kungen delade ut medaljer till veteraner som sårats i strid samt till veteraner som gjort särskilt betydelsefulla insatser och räddat liv. Flera medaljerade veteraner hade deltagit som FN-soldater och sårats i det hårda striderna i Kongo 1961 och fick först nu sitt erkännande.

Vi vanliga medborgare tänker nog inte på att Sverige faktiskt har varit i krig vid flera tillfällen de senaste 65 åren. Över 100 000 svenskar har gjort militär utlandstjänst. Flera svenska soldater har dödats och ännu fler har sårats. Många har fått men för livet. Den förste "FN-soldat" som dödades var Folke Bernadotte 1948 i Jerusalem.

Förutom medaljutdelning m.m. fanns olika fordon uppställda, bl.a. en av Folke Bernadottes vita bussar. Olika organisationer och delar av Försvarsmakten hade satt upp bemannade tält där den som var vetgirig kunde få information. Vädret bidrog till att de fick få besökare.

I vattnet nedanför det nya Veteranmonumentet låg två stridsbåtar och den ena av dem tog besökare på en informativ provtur. Jag köade för en åktur och båtchefen berättade om Stridsbåt 90, ett vidunder som kostar ca 15-25 miljoner styck beroende på utrustning och som kan köras i 40 knop och drar då 200 liter diesel i timmen. Amfibiekåren har bortåt 140 stycken sådana båtar. En ny variant är på gång, som ska kunna köras i uppåt 70 knop.

Veterandagen är årligen återkommande och alltid samma datum - den 29 maj. Det är inte en dag för tidigt att våra soldater i utlandstjänst får den uppmärksamhet de förtjänar, även om deras monument kanske kunde fått en annan utformning.

Flaggning två dagar på raken

I dag är det allmän flaggdag för att "knugen" fyller år och han blir 67 och han borde bli pensionär. Vanligt folk får ju inte jobba kvar längre än till 67.

I morgon är det första maj och då är det också flaggdag. Alltså två flaggdagar på raken.

Första maj har en lång historia och sedan antiken har mana firat vårens ankomst.

Arbetarrörelsen tog över dagen när polisen i Chicago 1886 dödade två demonstrerande arbetare. För att bl.a. hedra dem började arbetarrörelsen fira den första maj. I Sverige hölls den första förstamajdemonstrationen 1890.

Jag flaggar alltid med svenska flaggan på de allmänna flaggdagarna (om jag kan). Ibland är jag inte hemma och på vintern kan det hända att flagglinan frusit fast. Men jag hade en gång en granne som alltid flaggade på valborgsmässoafton (kungens födelsedag) men inte på första maj. Jag förmodar att han inte var förtjust i varken kommunisterna eller sossarna och ville markera det.

Blir vi bjudna till bröllopet?

Prinsessan Madeleine har hittat sin Chris i Amerika och i år ska dom gifta sig. Hrmm, jag undrar hur länge det äktenskapet kommer att hålla? Vi får väl se. Jag undrar också om vi blir bjudna till bröllopet? Så här ligger det till:

Våra bästa kompisar T och B har en dotter P, som är gift med P som har en syster som heter H som bor i USA och är gift med B som är kompis med Chris.

Tillägg den 19 april: Nu har jag hört att H och B är bjudna till bröllopet i Stockholm! B är ju bästa kompis till Chris. (Men vi är inte bjudna.)

Ska Kungen ha stor bokstav?

Med dagens avisa inflöt även en reklambroschyr från Kungl. Hovstaterna, fullspäckad med aktiviteter i anslutning till kungens slott, mest föredrag i en mängd olika ämnen med koppling till hovet och slotten. Mycket är intressant.

Men en sak förundrar mig när jag läser broschyren. Man skriver genomgående Kungen, Kronprinsen, Drottningen, Statschef, Kungliga slott och Kunglig med stor bokstav i löpande text; alltså även när orden inte inleder en mening. Jag som trodde att det bara var riktiga namn, samt Gud (när man menar den ende guden) och Svenska kyrkan som hade stor bokstav i löptext.

Jag undrar om man skulle ha skrivit Prinskorv (om det ordet hade varit med i texten)?

Urvattnad monarki bättre än republik

Det blev ett himla liv i medierna runt lillprinsessans namn. Författaren, journalisten, historikern, prinsessmentorn m.m. Herman Lindqvist gick i taket, kritiserade namnet och gjorde därmed bort sig hos hovet

De flesta verkar tycka att det är okej med Estelle och att föräldrarna ska få välja fritt. Det kunde ju ha blivit Gullpippi, Månstråle eller nåt annat åt det hållet, vilket säkert skulle ha tagit livet av Herman.

Ska vi ha monarki ska den väl vara en riktig monarki fullt ut med högtidlig kröning av regenten, adelskap, ordnar, giftermål enbart med andra kungliga och hela konkarongen. Den siste som kröntes var Oscar II 1872. Den siste nyfödde tronarvinge som bars fram naken på ett silverfat var den blivande Gustav V 1858.

Vår nuvarande monarki är urvattnad. Både kungen och kronprinsessan har gift sig med vanliga människor och nu har tronarvingen fått ett odrottninglikt namn. Men vad är alternativet?

Jo, att införa republik. Jag kan tänka mig flera personer som presidenter: Jan Eliasson, Alf Svensson, Ingvar Carlsson, Margot Wallström. Men det blir nog inte billigare med en republik och återkommande val av presidenter. Slotten m.m. måste i alla fall underhållas och annan pompa och ståt måste nog finnas kvar.

Alltså är det lika bra att vi fortsätter med vår urvattnade monarki - en monarki i tiden! Dessutom tror jag att kungahusets medlemmar får större genomslag utomlands än en president när det gäller att göra PR för Sverige. Och priset för detta är att vi får acceptera att arvsmonarkin är en odemokratisk institution.

Att ärva sitt jobb

Med anledning av prinsessfödseln är det där med monarki eller republik på tapeten igen. Det skäl som oftast förs fram för republik är att man inte ska ärva sitt jobb. Men det är inte bara i kungahuset man ärver sitt jobb.

Inom HM med klanen Persson ärver man ju sitt jobb. Likadant inom klanen Kamprad med Ikea. Och Wallenbergarna. Och inom småföretagandet är det inte helt ovanligt att något av barnen går i förälderns fotspår och tar över företaget. Sen har vi fideikommisserna där äldste sonen tar över gården och i princip gör sina syskon arvlösa.

Men, säger du nu. Barnen behöver ju inte ta över faderns företag. Helt rätt. Men en regent kan välja att abdikera. Om en kronprinsessa redan på prinsesstadiet kan välja att obstruera och vägra bli regent ska jag låta vara osagt. Men rent teoretiskt torde det var möjligt. Och vad skulle hända om en tronarvinge kommer till världen med sådana psykiska eller fysiska men att det vore omöjligt att bli regent?

Nä, det är nog lika bra att ha vår monarki kvar.

Det bästa är att säga direkt som det är

Kungen har talat ut, men frågetecknen kring hans eventuella strip- eller sexklubbsbesök m.m. kvarstår. Hans uttalande vid älgjakten i höstas om att "vända blad och gå vidare" rimmar dåligt med hans uttalande om att han inte minns några sådana klubbesök. Varför då behöva vända blad, frågar man sig? Mediedrevet och spekulationerna kommer att fortsätta.

Jag begriper inte varför kungen inte från början la alla kort (och bilder) på bordet. Då hade den här affären blåst över på en vecka i medierna. Antingen har han dåliga rådgivare eller också lyssnar han inte på dem (om de är bra rådgivare, vill säga).

Men han är inte ensam. Tänk om Refat el Sayed inte hade ljugit om sin egyptiska doktorshatt. Då kanske Volvo ägarmässigt sett annorlunda ut idag. Och tänk om inte Björn Rosengren slingrat sig om sitt porrklubbsbesök utan sagt sanningen från början.

Huvudrådet i alla sådana här sammanhang är att alltid berätta sanningen direkt om man blir tagen med byxorna nere. Börjar man tubba på sanningen uppdagas det så gott som alltid och då blir skadan så mycket större. Men alla lyder inte de råd de får.

När Skatteverket fick sin första kvinnliga generaldirektör kom hon från posten som statssekreterare hos finansministern, som sedan blev hennes make. När hon tillträdde jobbet på departementet köpte hon nya (och dyra) möbler till sitt tjänsterum, något som Expressen sedan gjorde ett stort nummer av.

Det första råd hon fick av oss som jobbade med verkets presstjänst var att inte börja sitt jobb som generaldirektör med att köpa nya (och dyra) möbler till sitt tjänsterum på Skatteverket. Vi ordnade till och med en särskild utbildning i massmediarelationer för henne där huvudbudskapet var att inte köpa nya möbler till tjänsterummet. Vad tror ni hon gjorde?

Självklart köpte hon nya möbler till sitt tjänsterum på verket. Efter några månader kollade Expressen om hon gjort det. Vi på presstjänsten kunde inte ljuga utan sa som det var. Expressen ville ha kopior på fakturorna, vilket de fick eftersom de var allmänna handlingar. Expressen ville även komma och fotografera hennes nymöblerade rum, vilket de också fick. Det gick bra då generaldirektösen var på tjänsteresa.

Det blev en stor artikel i Expressen som inte var särskilt positiv. Generaldirektösen blev förbannad, bl.a. för att vi hade släppt in Expressens fotograf i hennes rum. Om vi inte hade gjort det så skulle man bara ha fotograferat möblerna hon inte ville visa hos leverantören i stället. Och då hade artikeln blivit ännu större och elakare.

Min gamle far sa alltid "den som inte lyder råd går inte att hjälpa". Det är så sant. Även när det gäller kungar och generaldirektörer.

Persson for President?

Kungen är i blåsväder igen. Denna gång på grund av sin kompis Lettström, som klantat till sig och försökt tvätta den smutsiga byken i ännu smutsigare vatten. Republikanerna ropar på kungens avgång, men säger inte vad man vill ha i stället – sannolikt en republik med en president, men man kan inte var helt säker på det. Och inte heller vad det skulle kosta. Val är inte billigt.

När det gäller kungliga skandaler är väl kaffeflickorna en susning, jämfört med 1950-talets stora skandal – Haijbyaffären - med sina ännu mer snaskiga detaljer om dåvarande kungen, den femte Gustav, och ståthållare Nothins beteende för att mörka det hela.

Huvudargumentet för republikanerna och andra är att det är otidsenligt att ärva sitt jobb i en demokrati. Jaha, då är det väl lika otidsenligt när Wallenbergarnas jobb går i arv eller Perssons (Hennes & Mauritz)? Kanske lika bra att förbjuda arv över huvud taget?

Jag är kluven när det gäller kungen, men lutar ändå åt att behålla monarkin. En förändring kunde ju vara att kungen bara får jobba kvar till fyllda 67 år, alltså två år till. Sedan får Vickan ta över. Kungen kunde kalla sig ”konung emeritus” som pensionerad.

Byter vi till republik infinner sig frågan om vem som skulle platsa på det jobbet. Sannolikt någon avdankad politiker. Hur skulle det smaka med godsägare Persson som president med Anitra som rikets första dam?

Tur för kungen att sossarna finns

Fru Sahlin och toppsossarna har ställt sina platser i verkställande utskottet till förfogande. Hos sossarna är det nu "hela havet stormar". Östros har pekats ut som syndabock för valförlusten och den dåliga uppgörelsen med kommunistkamraterna och miljö-partiklarna,

Det ska bli intressant att följa den fortsatta processen hos sossarna. En som är glad är nog kungen och hans hov, för nu har kvällspressen fått något annat än kungens fruntimmersaffärer att skriva om.

PS den 12 november: Jag hade fel. Skrivandet om kungen fortsatte i dag. I Expressen talar hans älskarinna, den kända artisten, ut. Suck.

Enligt artikeln i Expressen så träffades artisten och kungen i en lägenhet på Strandvägen. Tänk, ryktet om detta hörde jag för flera år sedan, men jag slog bort det som trams och illvilligt förtal. Nu verkar det ju vara sant? Från samma källa, en person med insyn i kretsen kring hovet, har jag hört att drottningen har en manlig vän i Tyskland och att Carl Philip ska vara tvestjärt. Skitsnack eller inte, det får väl framtiden utvisa. Frågan är om man ska föra fram sånt här skvaller?

Kalle Dussin är nog den ende som är ren

Kungen har uppmärksammats med en bok som avslöjar pikanta detaljer ur hans privatliv och innehåller sådant som kvällspressen och veckotidningarna gillar att skriva om. En del är säkert sant. Sen då?

Kungen är väl som vilken normal karl som helst. Jag vet många, såväl släktingar (farfar), bekanta som arbetskamrater av båda könen som har vänsterprasslat. Tillfället gör tjuven, heter det. Säg den karl - som sitter berusad i ett grabbgäng och blir uppvaktad av snygga tjejer - som i det läget skulle resa sig och åka hem?

Det har under årens lopp surrat massor med rykten om kungahuset. Och även tidigare svenska kungahus. Det är väl egentligen bara Karl XII som ännu inte har anklagats för herr- eller fruntimmersaffärer.