En pudel ska göras på direkten

När någon blivit ertappad med byxorna nere och det når massmedierna är det bäst att lägga sig platt, visa strupen och erkänna det man gjort. Det kallas att göra en pudel. Men tyvärr verkar det vara svårt för de flesta.

Det finns många exempel på personer som borde ha gjort pudlar. Ett känt exempel är Refaat El- Sayed som ljög om sin doktorshatt i biokemi och gick miste om sitt livs affär med Volvos Pehr G. Gyllenhammar. I och för sig var det väl tur för PG och Volvo att det gick som det gick. Refaat hamnade sedan i fängelse för bedrägeri m.m.

Ett annat exempel är Björn Rosengren som ljög om sitt porrklubbsbesök och tvingades lämna posten som TCO-ordförande.

Vår drottning Silvia har varit illa ute på grund av sin fars affärer under kriget. Fadern fick köpa sitt företag av en judisk affärsman, som i kompensation fick en kaffefarm i Brasilien och hann lämna Tyskland i tid.

Drottningen gjorde en egen utredning där fadern framställs i god dager, nästan som en hjälte. Men nu har det kommit en bok som visar att drottningen försökt mörka hela historien, bl.a. genom att kontakta en massa inflytelserika personer runt om i världen.

Suck! Man blir ju bara trött. Varför inte lägga korten på bordet och säga som det var. Att pappan var medlem i nazistpartiet (inte förnekat), att han fick firman till underpris och förklara att hon inte kan svara för vad hennes pappa gjort. Då skulle det hela blåst över för länge sedan och boken sannolikt aldrig kommit ut.

På alla kurser i hur man umgås med massmedierna är den första regeln som lärs ut att aldrig förneka  det som skett. Erkänn direkt så blåser det hela över. Och alla som jobbar med kommunikation och PR vet det också.

Men de som drabbas, t.ex. politiker, direktörer och andra viktiga potentater reagerar alltjämt med reptilhjärnan och förnekar.

PS: Kronprinsessan Victorias morfar var vanlig medlem i nazistpartiet. Men kungens morfar Karl Edvard var en riktig fullblodsnazist och generallöjtnant (Obergruppenführer) i Hitlers SA (Sturmabteilung). Han dömdes som krigsförbrytare efter kriget.