28 november 2020

Värdelöst vetande om USA:s presidenter

Hur många amerikanska presidenter har dött på sin post? Vem var yngst när han blev president? Vem har suttit längst och vem har suttit kortast tid? Hur många har haft tvåstaviga namn? Hur många har haft namn som slutat på "...son"? Ja, det går att hitta mycket värdelöst vetande när man botaniserar bland USA:s 45 presidenter som varit av olika kvalitet och popularitet. Den nuvarande är nog den som går till historien som den mesta udda av dem alla...

När jag var litet barn på 1950-talet samlade jag inte på bilder av fotbollsspelare; däremot på filmstjärnor och - hör och häpna - amerikanska presidenter! Det fanns ett stort platt tuggummi som i förpackningen även innehöll en bild på en amerikansk president plus en kort biografisk text.

Därför har jag alltid kunnat namnet på flera presidenter. Det var mitt intresse för historia som gjorde att jag hellre tuggade presidentgummit än att suga på Alfa-pastiller. 

Slapp Vietnam p.g.a. fotont

Den nuvarande presidenten Trump har bara ett par månader kvar på sin post. Han kommer säkert att göra allt han kan för att försvåra för sin efterträdare Biden. Donald agerar som en femåring som inte får vara med och leka längre

Donald är årsbarn med Clinton och Bush den yngre (och även med mig), alla födda 1946. Han borde ha krigat i Vietnam men frikallades på grund av - hör och häpna igen - hälsporre! Intyget som låg till grund för detta skrevs av en läkare som hyrde lokal i en fastighet ägd av Donalds pappa. 

Han är konkursmässig

Donalds hotell-, golfbane- och fastighetsimperium som han ärvde är nu konkursmässigt. Han har skulder på miljardbelopp som förfaller till betalning de kommande åren. Deutsche Bank som lånat ut flera miljoner har sagt upp bekantskapen med honom. Banken, som har kopplingar till Ryssland, har troligen tvättat ryska oligarkpengar som lånats vidare till Donald.

Donald har som president fått tillgång till många statshemligheter som man befarar att han som avsutten president kan komma att sälja vidare till hugade spekulanter, Det kan i så fall hjälpa honom ur skuldfällan han sitter i. För Trump gäller alltid "Trump first" men han har lurat i sina miljontals följare att det är "America first". Suck!

Nog om Trump nu och vidare till det värdelösa vetandet om övriga presidenter.

Åtta har dött som presidenter

Av USA:s 45 presidenter har åtta dött på sina poster. Fyra av dem på grund av sjukdom:

William Henry Harrison (1773-1841) hann bara vara president i en månad 1841. Han är den som suttit på posten kortast tid. Han dog i lunginflammation då han stått i iskallt regn utan ytterkläder när han höll sitt installationstal.

Zachary Taylor (1784-1850) var president i ett år och 127 dagar. Han dog i kolera efter att ha käkat förorenade körsbär.

Warren G. Harding (1865-1923) hann vara president i två år och 151 dar innan en hjärtattack tog hans liv.

Franklin D. Roosevelt (1882-1945) är den president som suttit längst, hela 12 år och 39 dagar. Han var multisjuk, bl.a. polio, men det var en hjärnblödning som var dödsorsak. Han avled bara några dagar innan andra världskriget slutade i Europa.

Fyra presidenter har mördats:

Abraham Lincoln (1809-1866) sköts när han bevistade en teaterföreställning och avled några dagar senare. Han var president i fyra år och 42 dagar.

James A. Garfield (1831-1881) hann bara vara president i 199 dar. Han sköts av en sinnesförvirrad man och avled i blodförgiftning.

William McKinley (1843-1901) var president i fyra år och 189 dagar. Han sköts av en polsk anarkist.

John F. Kennedy (1917-1963) sköts i Dallas (sannolikt) av Lee Harvey Osvald, som själv sköts till döds några dagar senare. Kennedy hann vara president i två år och 306 dagar. Det sägs ofta att han var den yngste som blivit president, men det är inte korrekt. Theodore Roosevelt som var McKinleys vicepresident och tog över ämbetet 1901 var bara 42 år då och yngre än Kennedy var 1963.

Flera har varit släktingar

 Det är inte bara familjen Bush som bidragit med två presidenter, dvs. pappan George H.W. Bush (president 1989-1993) och sonen George W. Bush (dito 2001-2009) utan även John Adams (president nr 2 åren 1797-1801) med sonsonen John Quincy Adams, som var president 1825-1829.

Även William H. Harrison (president 1841) och Benjamin Harrison (president 1889-1893) var nära släkt. Precis som Adams ovan var de farfar och sonson.

Theodore och Franklin Roosevelt var också släkt, men tämligen avlägset. Franklins fru Eleanor hette också Roosevelt - som ogift. Hon var brorsdotter till Theodore och hennes far (och alltså även Theodore) var var pyssling, dvs. femmänning, med Franklin. Rörigt, minsann.

Flest republikaner

Av de 46 presidenterna (Joe Biden medräknad) har 17 varit demokrater och 19 republikaner. De övriga tio, som var presidenter på 1700- och 1800-talen, hade andra partibeteckningar som t.ex. whig, federalist..

En var president två gånger

Det spekuleras om inte Donald Trump kan komma tillbaka och kandidera som republikansk presidentkandidat om fyra år, dvs. 2024. Han blir i så fall inte den  förste amerikanske presidenten som kommer tillbaka.

Grover Cleveland (1837-1908) var president 1885-1889 och återvände till Vita Huset även åren 1893-1897.

Tvåstaviga namn vanligast

Den som tänker bli president i USA bör ha ett kort namn som är lätt att uttala och är gångbart i hela världen. Av de 46 presidenterna (Jo Biden medräknad) är det 26 som haft tvåstaviga namn (t.ex. Monroe, Tyler, Lincoln, Nixon, Clinton) och sju som haft bara en stavelse i namnet, som t.ex. Polk, Grant, Taft, Ford, Bush samt även den nuvarande figuren.

Tretton presidenter har haft längre namn, t.ex. Washington, Roosevelt, Eisenhower. Åtta har haft sonnamn som Jefferson, Madison, Jackson , Johnson etc.

PS. Även i Sovjetryssland var det populärt med korta namn. Vladimir Lenin hette Uljanov från början och var dessutom adelsman. Hans efterträdare hette ursprungligen Dzjugasjvili men bytte till "Stålmannen", dvs. Stalin.

Den nuvarande ryske härskaren Putin hade tur som hade ett kort namn från början.

8 november 2020

Det kan löna sig att byta bilförsäkring

 Jag brukar sällan eller aldrig kolla kostnader för försäkringar, elektricitet etc. Jag är för lat för att göra det. Att jämföra olika bolags erbjudanden är bara jobbigt. I slutändan brukar det inte bli någon större skillnad. När jag kollade ett elbolag så blev kostnaden för villan några tior billigare per år och när jag kollade fritidshuset blev det några tior dyrare. Det fanns alltså ingen anledning att byta leverantör. Så är det oftast.

Men när jag mot min vana bytte bilförsäkringsbolag blev skillnaden helt annorlunda. Sänkt kostnad med drygt 5 000 kr och dessutom en förmånligare försäkring. 

Så här ligger det till när jag jämför mellan de olika bolagen. Jag brukar dock inte göra reklam för olika företag på min blogg. Därför kallar jag det ena bolaget A och det andra B. 

Bolag A. Mitt gamla bolag A tog 11 544 kr per år för att helförsäkra min tre år gamla riskokare (Toyota). Då hade jag ändå fått 15 % rabatt för att jag är medlem i ett pensionärsförbund. Så egentligen skulle försäkringen kosta ännu mer.

Körsträckan var 1 500 - 2 000 km per år och självrisken vid vagnskada 4 500 kr. Rättsskydd (hur ofta nyttjar man det?) har självrisken 25 % lägst 1 500 kr. Ingen självrisk vid trafikskada på annans egendom.

Bolag B. Mitt nya bolag B tar 6 309 kr för i princip samma försäkring, dock med några skillnader. Här har jag ökat körsträckan till 2 000 - 2 500 kr men sänkt självrisken vid vagnskada med en tusenlapp till 3 500 kr. Självriskprocenten vid rättskydd är 20 % - inte 25 % som hos bolag A. 

Vid trafikskada på annans egendom är självrisken inte noll utan 1 000 kr. Det är den enda minusskillnaden som jag kunnat hitta. I övrigt bara plus eller lika villkor.

Stor skillnad. Prisskillnaden är ganska stor: 5 235 kr. Och då får jag lägre självrisk vid vagnskada och dessutom längre körsträcka. Kostnadsskillnaden skulle givetvis bli ännu större till min fördel om självrisk och körsträcka var lika.

PS. Du som undrar vilka bolag jag jämfört? Svaret hittar du på ett annat inlägg på min blogg.

5 november 2020

En häck kräver inget bygglov - oavsett höjden

Ett staket eller ett plank som är högre än 120 cm kräver bygglov. Det är därför ståltrådsstängsel, typ Gunnebo, inte är högre. Men ska du sätta upp ett plank - för att hindra insyn - som är två meter måste du alltså ha bygglov. För att slippa ett bygglov som kostar pengar, vad gör du i stället? Jo, du planterar åretruntgröna barrbuskar, typ thuja. De kräver inget bygglov oavsett hur höga de blir.

En sån här häck kräver inget bygglov.


Den äldsta levande thujan finns i Kanada och är 1 500 år gammal. Trots att den inte finns i vår naturliga fauna så trivs den i vårt land.

Nu har den blivit en populär häckväxt och är spridd som det i hela landet. På 1930-talet planterade man t.ex, syrén eller caragana (sibirisk ärtbuske) som häck. Eller gran. Det gör knappast någon länge. I stället är det thuja som gäller.

En anledning är att det inte krävs bygglov för att göra en häck. Om den tar sig bra och växer sköter den sig själv, såvida man inte vill hålla den i schack genom att klippa den.

Jag tycker thujan är en främmande art som inte hör hemma hos oss. Många klipper den och håller höjden nere och då är det väl okej. Den är grön även vintertid och hindrar insyn effektivt. Det jag inte gillar är de thujor som fått växa fritt och kan bli 6-7 meter höga. Tyvärr är det mer och mer vanligt.

"Ska man sätta upp ett staket eller ett plank måste man ta hänsyn till hur de påverkar upplevelsen av områden och gatubilden i högsta grad. Stor hänsyn behöver tas till omgivningen." Så lyder regelverket. Det är väl därför det krävs bygglov.

Ett sånt här plank kräver bygglov.

Men när det gäller thujahäckar är det fritt fram. Då krävs inga hänsyn till varken gatubilden eller omgivningen. 

Jag tycker att reglerna ska skärpas. Bygglov borde krävas för häckar över en viss höjda, förslagsvis 2,5 meter. Den höjden räcker för att undvika insyn. 

PS. En annan trend är att man numera gärna sätter upp ett smitt metallstaket i ställer för ett av trä. Det är också något som är artfrämmande och osvenskt. Jag skulle tro att såväl jättehöga thujahäckar och smidda krusidullstaket av järn är en följd av den ökande populationen av villaägande nysvenskar?

J

Eftersom jag inte får gå på gymmet så har gjort mitt eget hemma med hantlar och min damcykel

 Vi gamlingar ska hålla oss hemma i dessa coronatider. Det innebär att vi inte ska gå på gymmet eller besöka köpcentrum. Men vi får handla mat och piller om vi håller avstånd och spritar händerna.  Jag är multisjuk (Parkinson, Menière, artros i ena knäet och spinal stenos) och behöver röra på mig. Det tar dock emot och gör ont. Helst ska jag göra cykelturer, vilket jag inte klarar längre. Det gick ju att cykla på gymmet men den möjligheten är borta. Vad gör jag då?

Det är bra för oss 70+ att gå regelbundet på gym och stärka våra leder. Att man får starkare muskler samdtidigt är bara en bonus. 

Jag har gått på Friskis & Svettis i min hemkommun Sollentuna i över 30 år. Jag gick på jympapass och stod längst bak så ingen såg att jag inte alltid gjorde rörelserna rätt och i rätt takt. Det var skittråkigt men nyttigt. (Men man kunde ju alltid spana in nån fräsch kvinnlig motionär.)

De senaste tre åren har jag skippat jympan och i stället nyttjat Friskisjymmet i stället. Det är mycket roligare och passar mig bättre. Jag brukar vara där en timmer två gånger i veckan och jag brukar nyttja ett 20-tal olika maskiner. Jag har blivit starkare och ökat vikterna från 20 till 40-50 kg. Ett resultat av min träning.

Men nu får jag inte vistas på gymmet. Den eländiga pandemin hindrar mig. I ställer försöker jag jymma hemma, fast i mindre skala.

Hantlar brukar jag sitta och lyfta när jag ser på TV. Det jag saknat är spinningen då jag inte ens kan cykla utomhus på grund av min vinglighet.

Nu har jag dock hittat på en lösning. I stället för att köpa en dyr motionscykel har jag tagit min egen damcykel och gjort en ställning till den så att jag kan sitta i källaren, kolla en film på paddan och träningscykla.

Små extrahjul ger ett variabelt motstånd när jag växlar upp eller ner och kan på så  sätt välja hur jobbigt det blir.

Jag är riktigt stolt över min enkla "uppfinning" av spillvirke, två hjul från Jula för en 100-lapp och några skruvar. Kanske något att ta patent på?




4 november 2020

Inte bara Amazon - även ICA Försäkring har låtit en maskin översätta. Resultat: en urdålig text

Den amerikanska näthandelsjätten Amazon som nyligen öppnat en filial i Sverige fick skoningslös kritik för sin språkligt urusla hemsida. Men man är i gott sällskap. ICA Försäkring har också en delvis urusel hemsida vad beträffar språket. Det blir inte bra när man låter maskinöversätta en engelsk text utan att kolla resultatet och rätta till det som blir fel.

Att jag kom att hamna på ICA Försäkrings hemsida berodde på att valde att försäkra min bil hos dem. Att byta från if till ICA medförde en sänkt kostnad med drygt 5 000 kr per år - för i princip samma innehåll i  försäkringen. 

Att Amazon plankar sin engelskspråkiga hemsida och låter en maskin översätta till svenska kan jag ha viss pytteliten förståelse för. Det är ju trots allt ett amerikanskt företag.

Men att svenska ICA gör samma sak är inte ursäktligt. Hur kom det sig, kan man undra?

Jo, ICA Försäkring har egentligen inga egna försäkringar utan man har återförsäkrat sig hos ett utländskt bolag där deras försäkringar i grunden finns. Sen har man tagit delar av det utländska bolagets hemsida och låtit en maskin översätta - utan att ha kvalitetsgranskat resultatet. 

Här i bilderna kan du se en del av de tokigheter som blev resultatet, bl.a. har svenska "dig" blivit "gräva".

Jag har via mejl påpekat det tokiga i detta till ICA. Av svaret jag fick så verkade man inte tro mig utan bad mig skicka några bilder. Det har jag gjort och ställde några följdfrågor. Ska bli intressant att se när man rättar texterna.

Det är i grunden urdåligt, såväl av Amazon som ICA att inte rätta sådana här enkla saker innan man lägger ut det på nätet.

TILLÄGG DEN 6 NOVEMBER (för övrigt Gustaf Adolfsdagen): Jag tyckte nog att det här med ICA och deras språk på webben var märkligt. Jag fick rätt idag. Jag blev kontaktad av Tobias S som är marknadschef på ICA Försäkring. Hans it-avdelning trodde att min webbläsare (i detta fall Explorer Edge) hade nån slags manick som översatte fram och tillbaka de texter jag googlade fram. Därför fick jag upp nedanstående märkliga texter. Han bad mig testa och byta till en annan webbläsare, vilket jag gjorde. Och, se där! Då försvann de konstiga formuleringarna och texten på deras sajt blev helt korrekt svenska. Tänk så det kan bli! Tack Tobias, och jag bugat digitalt och ber om överseende.








1 november 2020

Missbruk av återvinningsstationer måste stoppas

Överallt i landet står det gröna baljor där vi ska slänga återvinningsbara sopor. Det är förpackningar av plast, papper och metall samt tomglas och tidningar det handlar om. Det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI AB) som tar hand om soporna. I uppdraget ingår även att städa, vilket sker ofta. Trots det blir det snabbt berg av nya sopor som stjälpts av runt de gröna baljorna. Dessa sopor är inte återvinningsbara och borde lämnats till en riktig soptipp som tar emot allt.

Vi som är vanliga medborgare får lämna i stort sett hur mycket skräp och sopor av allehanda slag till en stor soptipp. Där har man baljor för trä, brännbart, wellpapp m.m. samt avställningsplatser för elektronik, däck, vitvaror m.m. Och det kostar inget. 

Däremot är  det inte gratis att lämna vanliga hushållssopor där, dvs. de sopor som normalt hämtas vid bostaden en gång i veckan. Den sophanteringen får vi betala för.

Men en företagare får även betala för att bli av med allt sitt avfall på tippen. Det är säkert därför en del småföretagare typ hantverkare, pizzabagare etc. i stället lämpar av sitt avfall på de återvinningsstationer som är avsedda för hushållens gamla förpackningar.














I min hemkommun Sollentuna såg det ut så här - se ovan och klicka på bilden så blir den större - på återvinningen vid parkeringen ovanför Sollentunavallen torsdagen den 29 oktober. Enligt uppgift på FTI:s webbplats var man där och städade dagen därefter, alltså den 30 oktober.

Idag den 1 november var jag där igen och då såg det ut så här, se nedan. Enligt FTI så ska man städa igen i morgon.















Trots att man är där och städar ett par gånger i veckan så hjälper det inte att få det snyggt och rent kring baljorna. Hur ska man då göra för att få slut på eländet med sopor som inte hör hemma där? 

Jo, man måste nog - i alla fall på en del platser - städa varje dag. Eller också sätta upp diskreta kameror så kan man ha koll på när det är dags att städa. Via kameran kanske man även kan se vilka det är som lastar av det otillåtna skräpet, Det kan vara spisar, sängar, madrasser, kläder m.m. 

Sen borde FTI ha några "detektiver" som skulle kunna kolla soporna och se om man kan hitta några ledtrådar och på det sättet hitta dem som skräpar ned.

Det slängs även vanliga hushållssopor  med matrester vid återvinningsbaljorna. Det blir mumsmums för skator, råttor m.fl. I dessa sopor går det säkert att hitta spår som kan leda till den som slängt dem där.

Hushållssopor kan man ofta hitta nedtryckta i vanliga papperskorgar i t.ex. parker. Det gäller även kassar med ruttna äpplen. Baljorna för återvinning av tidningar är också en populär plats för hushållssopor. Det är ett jävla sätt av dom jävla idioter som gör så!

De borgerliga politiker som sitter i Sollentuna kommuns natur- och tekniknämnd har bröstat upp sig och sagt att man ska bli en av Sveriges renaste kommuner. Lycka till. säger jag bara!

Börja med att ta en diskussion med FTI hur man ska kunna förbättra renhållningen vid återvinnings-stationerna och tidningsbaljorna. Sen förväntar jag mig även en kraftig insats för att få bort allt ogräs som fått breda ut sig helt fritt överallt i kommunen.

Glöm heller inte blomsterlupinen som är ett invasivt skadligt ogräs, trots att den är vacker i enstaka exemplar när den blommar.

30 oktober 2020

Jag har hamnat i fint visselblåsarsällskap

 Jag omnämns i en intressant promemoria om svenska visselblåsare, skriven av Sverker Thorslund, som är en engagerad skribent och debattör som normalt har bostäder som sitt huvudintresse. Nu har han gjort något helt annat. Han har kartlagt de visselblåsare som förekommit i Sverige. Promemorian innehåller i bokstavsordning hundratals mer eller mindre kända personer som sagt sanningar och hamnat i kylan, bl.a. Anders "Fången på fyren" Ahlmark, Ingvar Bratt, Anders Kompass m.fl.

Jag känner mig verkligen smickrad att jag finns med i den här samlingen. Så här skriver Sverker om mig:

"Thärnström, Björn. Skatteverket. Skrev två kolumner i verkets tidning, för dem hamnade han i kylan vid följande omorganisation - och satt i princip sysslolös de sista åren där. Kolumnerna/Kritiken avsåg det "administrativa nedfallet", något som flera - även forskare - också gjort på senare år. Men han var (för) tidigt ute. Den överordnade som - främst - stod för bestraffningen har sedan gått vidare i sin karriär i den statliga myndighetsvärlden. Om denna erfarenhet skrev han senare på sin blogg."

Sverker hittade mig via inlägget på min blogg som jag hade lagt ut i maj 2010. Den överordnade som nämns är den SE som jag en gång anställde men som senare fick mitt jobb och blev min chef. 

SE gick vidare till myndigheten P och har sen gått ett steg till och är nu kommunikationsdirektör på myndigheten F. 

Men det skiter jag i. Jag njuter av livet som pensionär och slipper ägna mig åt meningslöst administrativt nedfall och tampas med chefer utan empati och motarbetare som är psykfall. 

Men jag saknar ibland själva jobbet. att på uppdrag av medborgarna göra Skatteverkets information begriplig och mottagaranpassad.

15 oktober 2020

Jag rollspelade redan på 1950-talet

Rollspel  är idag en stor fluga med flera hundratusen utövare. Det började i Sverige med drakar och demoner på 1980-talet. Många föreningar bildades som fick ett riksförbund - Sverok - som får statsbidrag. Rollspelandet är inte bara ett bordsspel utan även ett fysiskt ute i friska luften. Då kallas det lajv. Jag var tidigt ut med mitt rollspel. Redan i slutet av 1950-talet höll jag på med det, dock utan att jag visste att det var just rollspel jag sysslade med.

När jag var i yngre tonåren vågade jag inte närma mig tjejer. Orsaken var bl.a. att jag hade så konstiga veck på mina långbyxor. I stället höll jag mig inne, läste massor med böcker samt byggde ett helt och hållet påhittat fantasiland.

Landet låg någonstans ute i Atlanten utanför Skottland. Det var ett örike med ett par tre stora öar samt flera mindre. Det var en monarki som sedan många hundra år hade starka band med Skottland (som också var ett stort intresse för mig, något som hållit i sig till idag.)

Mitt fantasiland hette Bear Island där jag var premiärminister. Jag hade försett landet med en egen flagga, ett heraldiskt statsvapen och ett valspråk: "The People´s Freedom -  the Land´s prosperity!" eller försvenskat "Folkets frihet - Landets välgång"

Jag hade skrivit landets historia, gjort en regentlängd och givetvis en detaljerad karta  med städer, berg, sjöar och floder utsatta och namngivna. För mig var detta en slags verklighetsflykt.

Först "rollspelade" jag med mig själv i olika roller. Ibland utrikesminister, ibland överbefälhavare.

Men jag fick en klasskamrat att också bygga ett fantasirike. Då började det man i dag kallar rollspel. Han hette Christer och hans rike hette Crimoy och låg någonstans i  Asien. Det var också ett örike som jag råkade i krig med. Då utväxlade vi noter, tog hem våra ambassadörer, höjde importtullar m.m.

Snart blev det fred och vi kunde uppta våra handelsförbindelser och idrottsliga och kulturella utbyten.

Ja, så här höll vi på fram och tillbaka. I spelet som inte hade några fastställda regler skickade vi brev till varandra - även på lektionerna.

Det varade väl några månader sen tröttnade Christer. Och jag började få andra intressen (trots byxvecken). Men det var kul så länge det varade.

6 oktober 2020

Svensk sjukvård: Bra, när man väl är där

Svensk sjukvård är bra. Man blir väl omhändertagen och får den vård man behöver. När man väl har fått komma dit, vill säga. Men vägen dit är ofta lång och ibland även krånglig. De väntetider som redan var långa är nu ännu längre på grund av pandemin. Tiotusentals operationer och andra behandlingar har skjutits upp. Det kommer ta många år att beta av.

Annat var det förr. På 1950-talet när jag var liten och sjuk kom doktorn hem till oss. Och detta trots att jag växte upp i en arbetarfamilj med mamma som hemmafru i en HSB-etta där vi bodde fyra personer.

När jag fått feber och var sjuk i t.ex. halsfluss eller nån barnsjukdom gick mamma in till grannen och lånade telefonen. Vi hade ingen. Hon ringde till doktor Palm som några timmar senare eller dan därpå kom hem till oss och undersökte mig och kanske skrev recept på nån medicin.

Men innan doktorn kom släpade mamma ut mig i badrummet och tvättade av mig så gott det gick. Sen bäddade hon i stora soffan i rummet med nya lakan. Där fick jag lägga mig i en ren pyjamas. Detta var viktigt. Doktorn skulle ju komma!

För trettio år sen fick jag kontakt med en läkare som i de kommande 25 åren blev min så kallade "husläkare". I början mejlade jag honom och fick en tid direkt.

När  åren rullat fram en bit var jag tvungen att ringa en sköterska och boka en tid. Någon dag senare var jag hos min doktor. Administratioen ökade successivt och det blev svårare och svårare att  få kontakt med min doktor som gick i pension för fyra år sedan.

Sedan dess har jag haft fyra nya "husläkare" varav tre varit utrikesfödda.  Visserligen pratade de korrekt svenska men med dialekt, som var svår att förstå ibland.

När jag nu behöver läkare får jag ringa min vårdcentral och knappa mig fram och lämna namn, personnummer och telefonnummer.  En röst lovar ringa mig några timmar senare. Det funkar oftast. Ibland ringer man senare eller nån enstaka gång inte alls.

När jag blir uppringd av en sköterska får jag en doktortid som ligger 4-5 veckor längre fram. När jag sedan träffat doktorn har han max en kvart för mig och tid att diskutera enbart en åkomma, i bästa fall två.

Under de veckor jag väntat kan jag ha drabbats av en ny åkomma, men den finns det inte tid för. Jag får boka en ny tid som ligger flera veckor fram. När doktor Palm var hemma hos oss 1955 tog han den tid vi behövde. 

Är åkomman jag lider av akut har min vårdcentral akuttider. Men då måste jag ringa prick kl. 8. Har jag tur kan jag få en doktorkvart samma dag. Men inte alltid. Då får jag göra om proceduren nästa dag och hoppas på bättre tur.

Ringer jag Landstingets närmaste Närakut blir jag kopplad vidare till 1177. Där ställs jag i kö eller också kan jag välja att bli uppringd. När jag får kontakt och sköterskan som jag pratar med bedömer att jag nog måste träffa en akutläkare så tar jag mig till Närakuten.

Där är dörren låst. Ingen knapp att trycka på eller nåt anslag som talar om hur jag ska bete mig. Ingen stol att sitta på. Efter några minuter får en sköterska på andra sidan glasväggen syn på mig och vinkar och mimar "Vänta, jag har sett dig". 

Efter ytterligare minuter öppnar hon dörren och frågar vad jag vill. Jag berättar det och får komma in och betala. Sen får jag en tid 2,5 timmar senare. 

Ja, så går det till idag. Man måste vara nästan frisk för att orka ta sig till en läkare.

Men en sak är bättre nu än på 1950-talet. Hade man då en läkartid kl. 13 kom man i bästa fall in 2-3 timmar senare. Så är det inte idag. Är det sagt kl. 13 så gäller det. Även i den av Landstinget bedrivna vården.

PS. Tyskland har samma läkartäthet som Sverige. Men där är väntetiderna mycket kortare och en tysk läkare hinner ta emot fler besök per dag. Vad beror den skillnaden på? Sannolikt den svenska byråkratin och administrationen. Jag säger bara det: lägg ned landstingen/regionerna och låt staten sköta sjukvården!  

Fortfarande många frågetecken kring Estonia

I november 2017 gjorde jag ett blogginlägg om Estonias förlisning. Där refererade jag en bok om fartygskatastrofen, skriven av Stefan Torssell. Hans bok - och mitt inlägg då - är högaktuellt med tanke på det hål i fartygsskrovet som nu har upptäckts.

Här är en länk till mitt inlägg den 7 november 2017: https://bjorntharnstrom.blogspot.com/2017/11/manga-fragetecken-kring-estonia.html?showComment=1601914891099#c341497129624556998

Tillägg den 7 oktober. Dagens Nyheter hade idag (7.10) en artikel om Estonia. Där menar skribenten att hålet uppstod när fartyget gick i botten och slog emot en klippa. Det kan mycket väl vara så. Därför behövs en ny utredning som får kolla hur hålet uppstod.  Här nedan är en länk till artikeln. Kopiera och klistra in i sökfönstret.

Men oavsett hålet och orsaken till det så är det fortfarande många obesvarade frågor kring Estonia, bl.a. rörande transporter av militärt material. .https://dela.dn.se/M0x3TkxOck0xZUxWWk9RSnRXeEdkcHI0ZnVLNnEreGEvWXZ6V0dabjNraTM4dW1qNnpZK01USkxLZGFqdmpPdmZGTUc0TGx3UElUUEJWajk4QlFaN2c9PQ,

Här nedan är en länk till som innehåller mer om Estonia. Sprängdes hon? Spekulationerna kommer att fortsätta. Tyvärr tror jag aldrig att alla frågetecken kommer att rätas ut. http://estonia.kajen.com/99-02-06_Spraengdes_Estonia.html

Vi har många "affärer" som fortsätter att fascinera och ger upphov till nya artiklar och böcker. Förutom Estonia så är det bl.a. Raoul Wallenbergs försvinnande, mordet på Olof Palme, dito på Cats Falk och hennes väninna, ubåtskränkningarna och mycket annat.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...