Nu blir det julafton i 20 år för länens miljöbyråkrater och andra miljömuppar

 Nu måste 1 800 vattenkraftverk och 600 dammar i Sverige miljöprövas och söka nya tillstånd för att få finnas kvar. Anledningen är en ny miljöbalk i vår lagstiftning, EU:s miljödirektiv och Natura 2000. De flesta anläggningar har beslut, men de grundar sig på en lag från 1919. Ett enormt jobb väntar för de fem länsstyrelser som har hand om var sitt vattenområde. Extra personal har anställts.

Syftet med EU:s vattendirektiv är att skydda ländernas vattentillgångar för kommande generationer, vilket är gott. Att förhindra att det förorenas är helt okej, men jag tror Sverige (som vanligt när det gäller påhitt från Bryssel) övertolkat det hela.

Nu ska ska allt som människorna gjort och som förändrat våra rinnande vattendrag  miljöprövas. Det innebär att övergivna hyttdammar från 1200-talet kan behöva rivas. Att kvarndammar från 1500-talet också måste bort samt massor med små vattenkraftverk som försörjer tusentals abonnenter runt om i landet med elektricitet.

River man en damm från medeltiden som är en viktig vattenspegel i byn förändras helt byns karaktär. Dessutom kan bäcken som förser dammen försvinna vissa tider på året och bli ett fult sår i landskapsmiljön.

När det gäller vattenkraftverken - både stora och små - som ger oss 65 terawattimmar om året räknar man med (teoretiskt) att 1,5 terawatt kommer att försvinna. Detta är bara ett antagande, det kan bli mycket mer.

Oron är stor hos de många som äger de små vattenkraftverken. Det ser framför sig många år med domstolsprocesser och advokatkostnader. Flera tänker lägga ned sina fossilfria elproducerande anläggningar.

Jag blir allt oftare inte klok på Sverige och dess politiker och byråkrater som för landet i en helt galen riktning. Hur i helv-e kan man ta bort fungerande vattenkraft, lägga ned kärnkraft och satsa på att sol och vind ska förse våra elbilar och nya miljövänliga elkrävande industrier med elektricitet?

Skönt att miljömupparnas parti åker ur regering och riksdag. De har förstört mycket i vårt land. Men de finns kvar som miljöbyråkratar på de myndigheter som ska fatta besluten om de små vattenkraftverken m.m.

Hos länsstyrelsen på Gotland var det två miljöhandläggare som drev igenom beslutet att inte tillåta utökad kalkbrytning. De är gifta med varandra och mycket aktiva politiker för Miljöpartiet. De borde ha ansetts vara jäviga.

Sannolikt är det likadana miljöfanatiker som befolkar de övriga länsstyrelserna och som givetvis även tagit in sina kompisar att hjälpa till med att stjälpa vattenkraften.

Makt korrumperar, det vet jag av egen erfarenhet. Att som byråkrat ha makt över andra människor, företag, organisationer etc. är en skön känsla. 

När jag som drygt 20-åring jobbade på civilförsvaret vid länsstyrelsen i Örebro och bestämde om 47-åriga gubbar som lämnat värnpliktsåldern skulle hamna som bårbärare hos civilförsvaret eller som motorsågskörare i byggnadsberedskapstjänsten kände jag makt. 

Samma sköna egoistiska känsla kände jag när jag skickade ut krav till barnstugor i kommunen att snarast inkomma med årsberättelser och redogöra för hur de använt de tusenlappar det fått i bidrag från Allmänna arvsfonden som de köpt leksaker för.

Jag tror att länsstyrelsens miljömuppar och miljödomstolarnas miljömuppar till jurister kommer trivas bra de kommande decennierna.

Vad som är bäst för Sverige struntar man i. Jag fattar ingenting.

PS. Nu tycker du kanske att jag tagit i för mycket? Kanske det, men ibland blir jag arg.

En häck kräver inget bygglov - oavsett höjden

Ett staket eller ett plank som är högre än 120 cm kräver bygglov. Det är därför ståltrådsstängsel, typ Gunnebo, inte är högre. Men ska du sätta upp ett plank - för att hindra insyn - som är två meter måste du alltså ha bygglov. För att slippa ett bygglov som kostar pengar, vad gör du i stället? Jo, du planterar åretruntgröna barrbuskar, typ thuja. De kräver inget bygglov oavsett hur höga de blir.

En sån här häck kräver inget bygglov.

Den äldsta levande thujan finns i Kanada och är 1 500 år gammal. Trots att den inte finns i vår naturliga fauna så trivs den i vårt land.

Nu har den blivit en populär häckväxt och är spridd som det i hela landet. På 1930-talet planterade man t.ex, syrén eller caragana (sibirisk ärtbuske) som häck. Eller gran. Det gör knappast någon länge. I stället är det thuja som gäller.

En anledning är att det inte krävs bygglov för att göra en häck. Om den tar sig bra och växer sköter den sig själv, såvida man inte vill hålla den i schack genom att klippa den.

Jag tycker thujan är en främmande art som inte hör hemma hos oss. Många klipper den och håller höjden nere och då är det väl okej. Den är grön även vintertid och hindrar insyn effektivt. Det jag inte gillar är de thujor som fått växa fritt och kan bli 6-7 meter höga. Tyvärr är det mer och mer vanligt.

"Ska man sätta upp ett staket eller ett plank måste man ta hänsyn till hur de påverkar upplevelsen av områden och gatubilden i högsta grad. Stor hänsyn behöver tas till omgivningen." Så lyder regelverket. Det är väl därför det krävs bygglov.

Ett sånt här plank kräver bygglov.

Men när det gäller thujahäckar är det fritt fram. Då krävs inga hänsyn till varken gatubilden eller omgivningen. 

Jag tycker att reglerna ska skärpas. Bygglov borde krävas för häckar över en viss höjda, förslagsvis 2,5 meter. Den höjden räcker för att undvika insyn. 

PS. En annan trend är att man numera gärna sätter upp ett smitt metallstaket i ställer för ett av trä. Det är också något som är artfrämmande och osvenskt. Jag skulle tro att såväl jättehöga thujahäckar och smidda krusidullstaket av järn är en följd av den ökande populationen av villaägande nysvenskar?

J