Ska man "dödstäda" bort personliga saker?

Gustav V:s drottning Victoria hade en relation med läkaren Axel Munthe - han t.o.m. flyttade in på Slottet i Stockholm. Men deras brevväxling förstördes när Victoria gått bort, helt enligt hennes önskan.

Svenske greven Axel von Fersen, som var nära vän med franska drottningen Marie Antoinette, skrev dagbok. Men släkten von Fersen gjorde de intressanta sidorna oläsliga efter hans död, t.ex. där det stod "Kl 10 om aftonen tog jag mig in till drottningen...". Vad som sedan skedde fick man inte veta. Det var oläsligt.

Själv har jag fört små noteringar i fickdagböcker sedan jag var 12 år 1958. Och jag håller på ännu. Det är som en obotlig åkomma. Noteringarna har varit ett bra stöd för minnet, t.ex. när morsan sa "Det är tre år sen ni firade jul hemma hos mig!". Då kunde jag leda i bevisning och meddela att det bara var två år sedan.

Visst, det finns en del mer privata noteringar i dem också. Ska jag nu på ålderns höst städa bort dem? Eller ska jag överlåta åt dödsbodelägaren, dvs. barnen, att göra det?

Jag har också en packe brev av personlig natur, båda sådana jag skrivit och sådana jag fått. Ska jag bränna dom nu - eller lämna kvar dem också? Vad tycker du? Själv är jag tveksam hur jag ska göra.

Min fars efterlämnade fickdagböcker från 1940-talet och framåt innehöll många detaljer som rörde mig själv, vilket var kul att få ta del av. Min frus morfars noteringar från hans kalkbrottsdrift var intressanta att läsa; hur många lass kalk kan levererade, till vem och vad han köpte in för varor.

Däremot har jag börjat dödstäda bort sådant jag samlat på, bl.a. gamla svenska mynt och sedlar, utländska sedlar m.m. Det skrev jag om i ett blogginlägg för något år sedan. Jag skrev då att jag dock hade kvar min autografsamling, som innehöll drygt 250 namnteckningar från kända politiker, författare m.fl.

Det blogginläget läste en autografsamlande skåning som tog kontakt med mig. Han var intresserad av min samling, kom upp till Sollentuna och köpte den - efter ett visst prutande. Ersättningen räckte till att bekosta en vecka på Teneriffa för frun och mig. Det var skönt att bli av med samlingen, dessutom till en seriös samlare.

Det som är kvar av samlandet är mina frimärken, men dem ska jag nog också lyckas bli av med på något sätt.

Annars brukar en flytt till ett ytmässigt mindre boende vara det bästa och vanligaste sättet att "dödstäda" och göra sig av med allt som är onödigt.