Planka eller hitta på själv?

När man ska vara kreativ tycker jag att man ska börja med ett tomt papper. Men det är kanske dumt? Varför inte i stället stjäla idéer från andra? När jag våren 1974 jobbade på en reklambyrå fick jag lära mig att man inte behöver börja med ett tomt papper.

På byrån jobbade en erfaren gammal reklambyråräv, kallad Mac, därför att han hade skotskt ursprung. Han var AD, dvs Art Director, och skulle ta fram layoutskisser på t.ex. annonser som sedan originalaren fick göra klart för tryck.

Så här gjorde han.

En rubrik och en kortare text med bild skulle ha en tilltalande layout. Mac låste in sig på sitt rum en hel dag med en packe amerikanska tidskrifter, typ Penthouse och Playboy, dvs. magasin med lätt- och oklädda unga damer på de flesta sidorna. Det fanns även annonser i dem.

Han tog god tid på sig. Läste, tittade och bläddrade. När han såg en bra annons med rubrik, bild och brödtext gjorde han ett hundhöra på den sidan och kastade sedan den tidningen i en särskild hög på golvet, bredvid den liggstol han låg i. Övriga tidningar lade han i en annan hög.

När han gått igenom alla tidningar hade han en bunt tidningar med hundöron på vissa sidor. Den bunten tog han upp igen och kollade på nytt alla annonser med hundöron. När han hittat någon han gillade riktigt bra rev han ut sidan. De sidorna blev en ny hög.

När dagen började närma sig sitt slut tog han upp de utrivna sidorna som han granskade ytterligare en gång. Slutligen fastnade han för en annonssida som han lämnade över till originalaren tillsammans med manuset. "Gör ut den här annonsen. Den ska var klar i morron bitti", sa han, tog rock och hatt och lämnade byrån.

Nöjd lämnade han arbetsplatsen efter ett väl förrättat dagsverke. Dessutom kunde han - som var en kontrakterad frilans - fakturera byrån för åtta timmars kreativt högklassigt arbete. Slutnotan gick sedan till kunden, sedan byrån lagt på ytterligare några timmar.

Jag har sedan dess haft en cyniskt kritisk bild av reklambyråer.