Kunskapen om Gulag är bristfällig

När bolsjevikerna tog makten i Ryssland började man bygga upp arbetsläger över hela landet, där man utan rättegång spärrade in sina politiska motståndare, kriminella, judar, bönder, olika etniska grupper m.fl. Arbetsläger är fel namn då det var koncentrationsläger det handlade om. Miljontals människor gick under i lägren, som fanns kvar i 70 år.

När Demoskop 2007 frågade skolelever i åldern 15-20 år över hela landet var det 95 % som kände till nazisternas dödsläger Auschwitz. Samtidigt var det bara 10 % som kände till Sovjetunionens Gulag-läger. Många överlevare från förintelsen har vittnat om sina upplevelser i landets skolor.

Men få har vittnat om sin upplevelser i Gulag. En av dem träffade jag i dag när han var hos Tibblegymnasiet i Täby, norr om Stockholm.

Han heter Francesco Kovács och är nu 85 år, bosatt i Uppsala. När han var 16 år greps han i augusti 1945 i sitt hemland Ungern av kommunisterna därför att han varit verksam som partisan och slagits mot den sovjetiska ockupationsmakten. I en summarisk rättegång dömdes han till tio års fängelse för spionage, sabotage och antisovjetisk verksamhet.

Tack vare sin ungdom slapp han avrättning men hamnade i stället i Gulag - det röda helvetet - där han fick sitta i nio och ett halvt år. Han var en av de 600 000 ungrare som skickades dit. Han försvann spårlöst och hade ingen kontakt med sina anhöriga. Först 1954 släpptes han, sedan Stalin dött.

Under en och en halv timme berättade han om sina fasansfulla upplevelser i Stalins läger. Om tortyr, svält, död, sjukdom, kyla och tvångsarbete.

Några detaljer från hans berättelse:

Francesco fraktades tillsammans med andra fångar i godsfinkor. Döda fångar som avlidit under transporten slängdes ut vid första bästa uppehåll. För att kunna leverera rätt antal tog man helt enkelt vanliga ryssar som stod intet ont anande på perrongen och kastade in dem i godsfinkan som ersättning.

I lägrets baracker kunde ett par hundra fångar spärras in i samma helt kala rum. Inga sängar, inga sängkläder. Toaletten var en tunna i ena hörnet. Francesco, som var utlänning, hade sin sovplats vid tunnan, som ofta rann över. Judar och homosexuella stod lågt i kurs. De dränktes av ryssfångarna i latrinen.

Han har under 20 år åkt runt till skolor och berättat om Gulag. "Svenska skolelever känner inte till Gulag", säger han. "Det beror på att det är få som berättar om det och skolböckerna tiger."

Det är viktigt att berätta, inte bara om nazismen och förintelsen utan även om kommunismens fasansfulla brott mot mänskligheten, som skördat fler offer. Det finns många personer i Sverige som fortfarande är troende kommunister, trots att de med en eufemism numera kallar sig vänsterpartister.

Francesco Kovács skriver nu på en bok om sina tio år i Gulag. Den beräknas komma ut i början av nästa år.

PS. Francesco är pappa till skådespelerskan Angela Kovács, som varit med i "Rederiet" men kanske är mest känd som "Irene Huss".