Flexicar - idéskiss till en utbyggbar modulbil

Dagens bilar - som t.ex. suvar, kombi - är stora och bränslekrävande. Men det är sällan de är fullastade med folk och bagage. Därför har jag en idé till flexibel personbil, som kan byggas ut allt eftersom det behövs. Grunden är att den är delad i tre delar.

Det blåa och det gröna. Den första delen (blå, se bilden) har fyra hjul. I den finns motorerna samt förarutrymmet plus en passagerarplats. Endast ett pyttelitet bagageutrymme (grönt) längst bak , som går att koppla loss.

Det är givetvis en laddhybrid med en elmotor som primär drivkälla, kompletterad med en liten traditionell bensinmotor. Enbart framhjulsdrift. Tanken är att den här bildelen ska användas för resor till och från jobbet och andra korta resor för max två personer med minimalt bagage.  Detta är grundmodulen.

Det röda. När man ska köra ungar till och från träningen - eller göra en liten dagsutflykt med hela familjen - kopplar man på ytterligare en bildel (den röda). Man tar först bort förardelens bakre (gröna) del och kopplar på modul 2 och sedan sätter man dit förardelens bakdel. Nu har man fått en större bil.

Det gula. När hela familjen ska på semester eller till sommarhuset och behöver ta med mer bagage kopplar man på en större bagagedel. Man kan ju även koppla på bagagedelen direkt på förardelen, dvs. den första modulen.

Det bruna och orangea. Den här flexibla bilen kan byggas ut med en eller flera mellandelar och på så sätt bli en "limousine" eller en liten minibuss, som kan köra fotbollslaget till träningsmatcherna. Man kan även koppla på ett litet flak - med eller utan överbyggnad. Det kan även finnas en liten husvagnsdel.

"Flexicar" är mitt arbetsnamn på skapelsen. Den kan även heta ”Modulbilen” eller något annat.  

Självklart finns det en del tekniska problem som måste lösas, men det är nog inte omöjligt. Underredet måste kunna förlängas, eftersom de bakre hjulen måste flyttas. 

Sannolikt köper man förardelen och hyr de övriga delarna vid behov. Då får man även praktiskt hjälp att koppla på ytterligare delar.

Nu hoppas jag det finns någon risktagande entreprenör med fet plånbok som kan realisera den delbara flexibla personbilen - eller någon befintlig fordonstillverkare. 

Varsågod, jag bjuder på idén!

Annonser tränger undan det redaktionella

Jag envisas med att fortfarande betala dyrt och ha kvar min morgontidning på papper. Att läsa den på skärm är jag inte mogen för. Men jag tycker att annonserna börjar att få mer utrymme än de redaktionella texterna, dvs. artiklarna.

Jag kan förstå att annonser är prioriterade. Antalet prenumeranter på pappersutgåvan minskar stadigt då fler läser den på skärm i digital form.

Vin och möbler vanligast

Min tidning Svenska Dagbladet har till och med använt första och andra sidan enbart för annonser. Det tycker jag känns konstigt då jag alltid varit van att  få en sammanfattning av nyheterna på förstasidan.

Tidningen är nu fylld av stora annonser för vin och möbler, varav sängmöbler verkar vara vanligast.  En annan vanlig helsidesannons handlar om nya företag som söker kapital och erbjuder nyemissioner.

Redaktionell utformning

Alla dessa annonser är väl helt okej. Men nu förekommer även en annan typ av annonser. De gillar jag inte. Det beror på att de är utformade som den redaktionella texten och har ett typsnitt som är förvillande likt tidningens ordinarie.

Se bilden här ovanför. Hela uppslaget ser ut som om det handlade om redaktionell text i artikelform. Men högra sidan är en enda annons. Det är lurigt och tyder på viss desperation hos tidningens annonsavdelning. Här tillåter man nästan vad som helst för att få annonser.

Bara att acceptera

Jag gillar det inte, då naiva okunniga läsare kan luras att tro att annonsen är en vanlig tidningsartikel och "sanning". Ofta handlar dessa annonser om olika dyra tvivelaktiga piller och andra hälsopreparat med tveksam effekt.

Men för att få ha kvar min papperstidning har jag bara att acceptera detta. När prenumerationskostnaden blir allt för hög och min ekonomiska smärtgräns är passerad tvingas nog även jag till digital skärmläsning. Suck!

Nu har solpanelerna jobbat i en månad

För en månade sedan startade vi våra solpaneler på torpet i Bergslagen. Hittills har de producerat 1 470 kilowattimmar, eller 1,47 MWh. Det motsvarar 575,87 kg minskat koldioxidutsläpp eller omräknat i träd, nästan två stycken. Via en app i mobilen kan jag följa elproduktionen när jag vill. Jag kan även se hur mycket var och en av de 34 panelerna ger ifrån sig i form av kilowatt.

Jag är ingen miljömupp men jag har av olika skäl dragit mina strån till stacken, dvs. försökt göra något när det gäller den hotande miljökatastrofen.

Jag sorterar mina sopor och har elva olika sorteringar; jag har minskat min konsumtion av rött kött; jag kör en bil som delvis går på elektricitet och jag har nu solpaneler på torptaket.

Enbart en pengafråga

Varför allt detta om jag inte är miljömupp? Jo, sorteringen är för att minska den mängd sopor som jag får betala för att bli av med då soporna vägs och är underlag för sopfakturan. Rött kött har blivit dyrt och är oftast segt. Bil med en elmotor som går igång ibland ger mig lägre drivmedelskostnad,

Man solpanelerna då? Jo, det är enbart för att minska våra kostnader för elen, som är den stora utgiften då vi måste ha värmen på året runt.

Så det är inte för miljön jag har skaffat solpanelerna, utan för plånboken. Hjälpen till miljön är en bieffekt.

Intjänad på tolv år

Att låta anlägga solpanelerna m.m. har kostat - med rotavdrag - 146 000 kr. Enligt leverantörens offert ska den summan vara intjänad om cirka tolv år. Sen blir det bara plus i två decennier för panelernas livslängd är beräknad till trettio år.

Jag har ansökt om bidrag från staten, men det är osäkert om vi får det. Det hela beror på om det finns några pengar kvar. Jag står på kö hos Länsstyrelsen i Örebro och har plats nummer 377. Det innebär att det är 376 länsbor som står före mig i kön.

Då bidraget nyligen minskat från 30 % till 20 % av installationskostnaden blir det bara knappt 30 000 kr och sen får jag då betala tillbaka rotadraget på ca 15 000 kr. Beviljas jag bidrag så blir min installationskostnad drygt 130 000 kr.

Överskottet ger en krona per kWh

Av de hittills levererade watten har jag sålt 1 320 kWh till mitt elbolag EON, som betalar mig 40 öre per kilowatt, vilket dras av direkt på min elräkning som kommer varje månad. Sen får jag ytterligare 60 öre per kilowattimme i energiskattereduktion, vilket kommer att synas på min årliga självdeklaration.

Min beräknade elförbrukning på torpet är ca 10 000 kWh och solpanelerna beräknas leverera något mindre. Om panelerna skulle producera mer än jag förbrukat får jag ingen skattereduktion på de överskjutande kilowatten.

Även på vintern

Panelerna och den övriga utrustningen monterades på drygt två dagar, dessutom mitt i den snöiga vintern. Panelerna levererar ström även på vintern och även om de är snötäckta, fast givetvis inte så mycket som en solig vårdag.

Om solen skiner för mycket, t.ex. mitt i sommaren, levereras mindre el då panelerna inte funkar så bra om de blir för varma.

Tog in tre offerter

Hur hittade jag leverantören? Via en länk från ett facebookinlägg hittade jag tre leverantörer som lämnade offerter. Det var inga större skillnader mellan dem; prisskillnaden var ett par tusenlappar.

EON skippade jag direkt. Deras "offert" var ett färdigt avtal, som jag skulle skriva på och skicka in inom två veckor. Det verkade bondfångeri och jag gillade inte deras upplägg. De två övriga hade jag mejldialog med och fick svar på de frågor jag hade.

Slutligen valde jag det företag som verkade gedignast (och dessutom hade sitt huvudkontor i min hemkommun Sollentuna). Installationen gjordes sedan med folk från deras kontor i Örebro, två unga killar, som verkade kunna sitt jobb.

Krävdes inget bygglov

Normalt krävs inte bygglov, men för att vara helt säker kontaktade jag Lindesbergs kommun (där torpet ligger). Det krävdes några mejl för att till slut få ett vettigt och tydligt besked. Jag behövde alltså inte bygglov, och slapp den kostnaden.

Jag ansökte om statsbidrag tidigt i processen och fick hjälp från leverantören med de tekniska uppgifter jag måste lämna. Sen hade jag kontakt med länsstyrelsen för att få veta hur jag låg till i köandet.

Totalt sett var det tämligen enkelt att skaffa solpaneler och jag fick all hjälp och de frågesvar jag behövde.

Jag kan inget annat än att rekommendera solpaneler.

PS. Jag hade tur och fick ett fint svart extratak på mina nylagda betongpannor - se bilden nedan.
En del solpanelade tak blir fula om det finns stegar, takfönster, skorstenar, ventiler m.m. som gör panelytan oregelbunden. Dessutom är mitt paneltak riktat direkt mot söder och har inga skuggande träd eller byggnader.

Elektriska bilar och tåg med hög hastighet

Vår värld är på väg att gå åt helvete på grund av miljöförstöringen genom temperaturhöjningen. Den stora boven är koldioxidutsläppen på grund av att vi använder fossila bränslen. Detta är de allra flesta forskare överens om även om det finns en del - så kallade miljöförnekare - som är av annan åsikt och menar att jorden alltid haft temperaturförändringar. Vem ska man tro?

I Sverige är alla politiker överens om att vi måste motverka temperaturhöjningen. Vi ska sluta åka bil och flyg, sluta äta kött och sopsortera m.m. Vi svenskar ska som vanligt vara bäst i klassen trots att vi står för bara 1-2 promille av hela världens koldioxidutsläpp. Fast per capita (då vi bara är 10 miljoner) är det mer än dubbelt så mycket som varje indier lämnar ifrån sig.

Okej, ska du åka bil så ska den ha batteri och gå på el. Ska du flyga ska du åka tåg stället eller klimatkompensera. Thailand kan du glömma! Vill du ta flyget bör du inte åka längre bort än Europa sträcker sig. Samt med ett glatt leende betala flygskatten.

Helst ska du åka tåg trots att det är dyrare än att flyga och svårare då det är krångligare att ta sig fram via räls i Europa. Och att åka tåg i Sverige blir, tyvärr rätt ofta, ett äventyr då underhållet av spår, syllar och växlar är eftersatt sedan decennier tillbaka. Fram kommer du även om det kan ta tid.

Skatt på elbilar och solenergi kommer

Elbilar är inne nu, får skattekompensation och ökar snabbt i antal. Det medför att statens inkomster från bränslebeskattningen (som ger ca 50 miljarder årligen) minskar successivt. Redan nu pratar politikerna om kilometerskatt för personbilar. Risken finns då att alla bilar drabbas, även de som går på bensin eller diesel och redan bidrar till statens inkomster via skatten på bränslet.

Men först ska så många som möjligt skaffat elbil. Sen kommer skatten neddimpande som ett tungt dråpslag. Ägarna får fingret och känner sig lurade. Samma sak kommer det att bli för de husägare som skaffat solpaneler med eller utan bidrag. När tillräckligt många skaffat solen som kraftleverantör kommer skattefällan att slå igen. Tro aldrig nåt annat och din kalkyl försvinner bort som ett löv i höstvinden.

Snabbtåg - en dyr felsatsning?

Men den stora satsningen som vi alla via skatten får vara med och betala är höghastighetstågen som planeras. Affärsfolket ska överge inrikesflyget och ta tåget; två timmar mellan Stockholm och Göteborg och tre timmar till Malmö. Beräknad kostnad idag: 230 miljarder! Som alla andra liknande projekt kommer notan säkert att bli mer än dubbelt så stor.

Men det kommer att dröja många år innan du kan åka med detta snabba tåg. Sannolikt minst ett par decennier. Under tiden hinner utvecklingen inom andra områden att förändra mycket. När det gäller flyg är mindre plan som kan ta 10-12 passagerare och drivs med elmotorer redan på väg. De kan åka 100 mil och kommer att revolutionera inrikesflyget.

Eldrivna lastbilar, bussar - även självgående - och andra vägbundna elfordon kommer också i rasande fart. Eldrivna hybridbilar som även kan flyga är också gå G. Jag skulle tro att när höghastighetsbanorna ska invigas är de redan obsoleta.

Risk för en ny "Göta kanal"

När Göta kanal började byggas 1810 för att vara helt körklar 22 år senare var det ingen som visste att järnvägsbyggandet skulle börja 25 år efter invigningen och snart göra kanalen till ett historiskt minnesmärke. Risken är det blir samma sak med höghastighetstågen.

När det gäller allt nytt som ska drivas med elektricitet så har Tyskland och vi bestämt att avveckla kärnkraften. Det blir tysk kolkraft och rysk gas som kommer att leverera elen till våra framtida tåg i hög hastighet.

Nä, se i stället till att våra befintliga järnvägar repareras och byggs ut med dubbelspår m.m. och att tågen kommer fram i tid.

Snart kan lupinerna lämnas och brännas

Ni som har följt min blogg har säkert sett att jag förklarat krig mot den invasiva blomsterlupinen. I ett inlägg den 28 juni förra året berättade jag att det kostar pengar att lämna uppgrävda lupiner som hushållsavfall hos åtvervinnings-centraler. Detta har jag påpekat både för miljöminister Skog och Naturvårdsverket. 

Jag har sporadisk kontakt med en handläggare på Naturvårdsverket. När jag för några dar sedan frågade om det hänt något när det gäller att få stopp på blomsterlupinen fick jag ett besked med lite positivt innehåll.

Så här skrev man: När det gäller hantering av växtavfall av invasiva främmande arter, vare sig de är med på en förteckning eller inte, så tar vi fram en kort vägledning för allmänhet och återvinningscentraler. Kommunen är ju skyldig att ta emot hushållsavfall där också trädgårdsavfall ingår, och rör det sig om en mindre mängd kan man lägga det i en påse och lägga den i sin soptunna. Lite större mängder kan man lägga i fraktionen brännbart på ÅVC.

Det är nämligen så att uppgrävda blomsterlupiner - som är både invasiva och giftiga - måste brännas och får absolut inte komposteras. Eller också ska man lägga dem avskilt och låta dem ruttna och sedan lämna resterna för bränning.

När jag skulle göra mig av med lupinavfall hos min återvinnings-central (ÅVC) krävdes jag på betalning, men lyckades prata mig ur det. Det måste ju för 17 vara gratis att lämna lupinavfall och annat invasivt växtmaterial som måste brännas.

Det gläder mig att Naturvårdsverket tagit till sig mitt påpekande. Det är skandal att det ska kosta pengar att bli av med lupinavfall. Men nu tycks det bli ändring på den punkten.

Det ska bli intressant att ta del av verkets "korta vägledning" - när den nu kommer...

Ett företag till med bra service

För några veckor sedan köpte jag en motorsåg som drivs med en bensinmotor. Den var inte helt färdigmonterad. Svärdet och kedjan var i lös vikt och måste sättas dit. Jag gillar inte tekniska prylar som måste sättas ihop men kände att jag kanske ska göra ett försök på egen hand. Sånt här tekniskt avskyr jag och vill inte ens försöka.

Min tekniskt mångkunnige svåger som är en Chalmerskt utbildad civilingenjör fanns inte i landet. Så han fick vara ifred den här gången. Jag bestämde mig för att försöka få dit svärdet och kedjan på egen hand.

Jag lyckades med det. Kors i taket. Jag provstartade och den gick igång direkt.

Svärdet lossnade

Nån vecka senare var jag på torpet i Bergslagen och tänkte försöka  skogsarbeta med den nya motorsågen

Den startade snabbt och jag gick till en medelstor grön och grann gran och började kapa de lågt sittande grenarna. Plötsligt small det till och sågen stannade. Svärdet hade lossnat och kedjan hade hoppat av.

När jag försökte sätta fast svärdet och kedjan såg jag att en av de två muttrar som håller svärdet på plats hade försvunnit. Fan, tänkte jag. Hade jag slarvat och inte dragit fast muttrarna ordentligt?

Sånt här händer alltid mig. Jag blev alltså inte förvånad.

Fantastisk fin service

Jag behövde en ny mutter och googlade fram Stiga i Tranås (då det stod Stiga på den gula motorsågen, tillverkad i People's Republic of China). Ett mejl avsändes där jag berättade om min sorgliga belägenhet och undrade om man kunde skicka en mutter plus faktura.

Svar kom snabbt. Stiga i Tranås har ingen service utan jag hänvisades till närmaste serviceverkstad. Men, skrev Stigakillen, jag har några såna muttrar ock jag skickar dem till dig.

Fantastiskt bra service! Stort tack.

Masugnen uppfanns i Sverige

Vid framställning förr av järn blandade man malm, träkol och kalk i en masugn, tände på och blåste in luft med hjälp av kraften från ett vattenhjul. Värmen fick malmen att smälta och det tyngre flytande järnet tappades ut nedtill i masugnen. Den lättare slaggen tappades ut högre upp.

Så gick det till från medeltiden och framåt, tills nya stordriftsmetoder för järnframställning avlöste de många små masugnarna som fanns vid varenda liten bäck överallt i Bergslagen.

Historikerna har hittills trott att järn har framställts i Sverige sedan 1100-talet och att masugnen kom hit på 1300-talet från Tyskland. Innan masugnen användes mer primitiva metoder för att framställa järn.

Det första järnet framställde av sjö- och myrmalm i blästerugnar; en grop i marken omgiven av stenar där man fick upp värmen med blåsbälgar. I en sådan enkel ugn fick man fram cirka tio kilo järn per dag.

Masugnen - en svensk uppfinning

Men nu har historien reviderats tack vare ny forskning. Med hjälp av analyser av bland annat vegetation och pollen har man kunnat visa att det äldsta bergsbrukets framväxt i vårt land började redan på 900-talet, sannolikt ännu tidigare. Masugnar har använts i Sverige sedan 1100-talet och mycket talar för att de är en svensk uppfinning.

Under medeltiden kom Sverige att bli ett av Europas främsta länder inom järnhanteringens område. Forskningen visar även att Sverige redan under vikingatiden exporterade järn då vi framställde mer än som behövdes i landet.

Bergsmännen slapp krigen

Framställningen av järn och koppar var i stort sett koncentrerad till Bergslagen där det från tidig medeltid till 1800-talet fanns hundratals masugnar, som drevs kollektivt av bergsmän. De togs inte ut som soldater utan fick stanna hemma och jobba i bergsbruket. Därför finns det inga soldattorp i Bergslagen.

De många små hyttorna började läggas ned i slutet av 1700-talet och framåt. I stället kom nya tillverkningsmetoder och stordrift. Nya bruksorter växte fram, som t.ex, Bofors, Hällefors m.fl.

Forskningen om det tidiga bergsbruket har varit ett tvärvetenskaplig projekt med arkeologer, ekonomhistoriker, historiker, tekniker/metallurger och vegetationshistoriker och letts från Chalmers i Göteborg. Resultatet presenterades 2015.

Bergslagsflaggan - en symbol för bergsbruket

Bergslagsflaggan som är en symbol för Bergslagen har färger som knyter an till bergsbruket: svart för malmen, grönt för skogen (som gav ved till träkol), blått för vattenkraften (som drev blåsbälgen i hyttan) och orange (för elden som smälte malmen). Det gula korset symboliserar jordbruket som alltid fanns i bakgrunden.  Läs mer om flaggan på https://bergslagsflaggan.weebly.com/

Billiga klockor har samma funktion som dyra

En klocka ska visa tid - och rätt tid. Och fungera i evighet. Det är det viktigaste. Armbandsur finns i olika prisklasser trots att funktionen är densamma. Varför ska man då ha en klocka som kostar 100 000 kr när man får samma funktionalitet för några hundralappar?

Jag har fortfarande ett armbandsur som kostade 250 kr med batteri och armband när jag köpte det för flera år sedan. Att jag köpte just den klockan berodde på att min gamla klockas armband hade gått sönder. Ett nytt armband till den gamla klockan var dyrare i inköp än en helt ny klocka! Alltså köpte jag en ny klocka i stället.

Du ser min klocka på bilden ovan. Den ligger ovanpå en annons från NK där man vill sälja svindyra klockor.

Svindyra ur för nyrika som vill skryta?

När en fullt fungerande klocka med läsbara siffror och tre olika visare är så billig i inköp förstår jag inte varför någon lägger 50 - 100 000 kr på ett ur. Enda förklaringen är väl att visa att man har råd. Men då måste de i omgivningen som ser klockan fatta att det är en dyrgrip.

Jag har även armbandsur som är märkta Gucci och Rolex, men de är piratkopior och fungerar lika bra som äkta, dvs. de visar korrekt tid. Utan närmare granskning går det inte att avgöra om de är äkta eller inte.

Visst, det finns skillnader

Visst, det finns tekniska skillnader mellan klockor. De allra billigaste är bara vattenavstötande, inte vattentäta till 30 meters djup. Men hur ofta har jag klockan på mig när jag badar utomhus? Och jag har aldrig varit ner på ett sådant djupt djup.

Dyrare klockor är gjorda i dyrt material. Det kan vara guld, platina eller annat och uret kan även ha ädelstenar. Men jag tror inte den ädla metallen motiverar det höga priset. Det är nog snarare varumärket.

Guld betyder inte kvalitet

Den guldklocka som statliga byråkrater får när de har suttit av sina trettio "nit-och-redlighetsår" kostar i inköp 3 780 eller 4 725 kr (beroende på om det är ett dam- eller herrur). Trots priset och guldet så klagar många som tagit emot NOR-klockan på den dåliga kvaliteten. (Det är bättre att ta guldmedaljen som kostar 6 984 kr.)

Jaha, vad vill jag säga med det här inlägget? Jo, det jag inledde med. Hur sjutton kan en komplett klocka vara billigare än ett armband till samma klocka? Ur led är tiden.

Bonusmaterial: Det första armbandsuret specialtillverkades åt Napoleons syster av Bréguet år 1810. Under det efterföljande seklet var armbandsuren avsedda för kvinnor. Men armbandsur blev populära bland officerare i första världskrigets skyttegravar. Anfallen baserades på klockslag men fickuren var opraktiska att använda, därför bar en del av officerarna fickur i armhölster. Armbandsur började inom kort att massproduceras och efter kriget blev armbandsuret en trend bland välklädda män.1933 tillverkades det första armbandsuret för barn; det bar Musse Pigg-motiv.^[1957 kom det första batteridrivna armbandsuret och 1972 var det premiär för digitala armbandsur. (Källa: Wikipedia)

Vardagsdigitaliseringen breder ut sig

Jag är inte teknisk. Varken när det gäller intresse eller handlag. Jag vet inte utan viss tankemöda och försöksverksamhet åt vilket håll man ska vrida en mutter för att få den att lossna.

Det där med datorer har också varit ett ointresse, som jag dock motvilligt delvis tvingats övervinna. När jag jobbade skulle alla anställda ta det så kallade PC-körkortet. Även jag, då det - sades det - var en förutsättning för att få löneförhöjning. Jag tog ett delmoment galant men sen blev det stopp. Trots uteblivet PC-körkort fick jag i alla fall utdelning i lönekuvertet. Så var det med det hotet.

Jag betalade med kontanter in i det längsta. Min fru som jobbade på bank tjatade på mig och framhöll bankkortets fördelar. Jag höll emot. Men till slut föll jag till föga och skaffade ett bankkort. Nu betalar jag nästan aldrig kontant.

Mobiltelefon fick jag tidigt på jobbet och blev tvungen att lära mig hantera den. Det har funkat hjälpligt och jag kan numera inte bara ringa, svara och sms-a utan även swisha och nyttja mobilt bankID.

När e-deklarationen infördes var det inget som jag tänkte använda. Nä, papper skulle det vara. Även där har jag gett upp och deklarerar elektroniskt sedan några år tillbaka. Men jag får fortfarande hem pappersblanketten i brevlådan. Den vill jag inte vara utan.

När jag handlar på ICA ser jag många som själva väger upp sin frukt och sina grönsaker, sätter på en prislapp och skannar av den. De skannar även alla andra varor de plockar ned i sina kassar. Vitsen är att betala elektroniskt och passera ut utan att stå i en kassakö. Mig närstående framhåller hela tiden fördelarna och tycker jag är hopplöst gammal som inte handlar på detta sätt. Jag kommer att vägra in i det längsta. Varför?

Jo, för det första är det ok att stå i kö. Den är inte så lång när jag handlar mitt på dan. Dessutom tycker jag det är kul att iaktta människor i en kassakö. Min frukt och mina grönsaker som jag inte vägt och prissatt själv väger och prissätter kassörskan mycket snabbt i kassan. Jag skulle tro att den tid det tar att väga upp och själv lappa och skanna dessa varor går på ett ut med den lilla tid jag står i kö i kassan.

Men jag tror att antalet kassor - och därmed även jobben som kassör(-ska) - på sikt kommer att försvinna. Så länger det finns kassor kommer jag att ställa mig där och köar gärna. Den dag då det t.ex. blir 10 % billigare att fixa jobbet själv i matbutiken kanske jag kommer att överväga det? Men än är vi inte där.

Så har vi den tryckta dagstidningen som jag hämtar varje morgon i brevlådan vid infarten. Min heter Svenska Dagbladet och blir tunnare och tunnare för varje år som går. En lördag kollade jag hur stor del av innehållet som var annonser. Över 50 % av sidorna var det den dan. Ungefär som en gratistidning. Redaktionen hänvisar i varje nummer till den digitala varianten som innehåller mängder av unika artiklar. Bara för att locka mig att läsa tidningen digitalt!

Jag gillar doften av trycksvärta och vill läsa på papper. Men jag inser att jag är hopplöst förlorad för snart kommer pappersdagstidningen att vara ett minne blott - eller för dyr helt enkelt. Suck!

Jag läser inte heller böcker på datorn eller läsplattan. Jag föredrar en riktig bok.

När jag parkerar bilen betalar jag oftast med kort - eller med mynt om den möjligheten finns. Men det är inte alltid automaten tar kort eller kontanter. Nej, nu ska det göras med mobilen! Jag vägrar. En gång hade jag inget annat val utan tvingades registrera mig, min mobil och mitt kontokort. Ok, det funkade. Men det jag inte upplystes om var att jag löpande debiterades 60 kr i månaden även om jag inte nyttjade tjänsten. Det var en grundavgift. Efter klagomål fick jag pengarna tillbaka och sade upp tjänsten.

När jag åker kommunalt i Stockholm med omnejd är jag digital. Jag har ett kort med reskassa, som fylls på med automatik. Det har jag lyckats klara av och det är praktiskt.

Det finns trafikbolag som inte längre har några turlistor vid hållplatserna utan hänvisar sina resenärer till en app i den smarta telefonen. Men de som inte har en smart telefon då?

Blir du kissnödig måste du använda mobilen för att kunna komma in på en offentlig toalett. Den som inte har en telefon får kissa på sig.

Den här vardagsdigitaliseringen breder ut sig mer och mer. Jag kommer att kämpa mot i det längsta men inser samtidigt att jag kommer att förlora den kampen.