Masugnen uppfanns i Sverige

Vid framställning förr av järn blandade man malm, träkol och kalk i en masugn, tände på och blåste in luft med hjälp av kraften från ett vattenhjul. Värmen fick malmen att smälta och det tyngre flytande järnet tappades ut nedtill i masugnen. Den lättare slaggen tappades ut högre upp.

Så gick det till från medeltiden och framåt, tills nya stordriftsmetoder för järnframställning avlöste de många små masugnarna som fanns vid varenda liten bäck överallt i Bergslagen.

Historikerna har hittills trott att järn har framställts i Sverige sedan 1100-talet och att masugnen kom hit på 1300-talet från Tyskland. Innan masugnen användes mer primitiva metoder för att framställa järn.

Det första järnet framställde av sjö- och myrmalm i blästerugnar; en grop i marken omgiven av stenar där man fick upp värmen med blåsbälgar. I en sådan enkel ugn fick man fram cirka tio kilo järn per dag.

Masugnen - en svensk uppfinning

Men nu har historien reviderats tack vare ny forskning. Med hjälp av analyser av bland annat vegetation och pollen har man kunnat visa att det äldsta bergsbrukets framväxt i vårt land började redan på 900-talet, sannolikt ännu tidigare. Masugnar har använts i Sverige sedan 1100-talet och mycket talar för att de är en svensk uppfinning.

Under medeltiden kom Sverige att bli ett av Europas främsta länder inom järnhanteringens område. Forskningen visar även att Sverige redan under vikingatiden exporterade järn då vi framställde mer än som behövdes i landet.

Bergsmännen slapp krigen

Framställningen av järn och koppar var i stort sett koncentrerad till Bergslagen där det från tidig medeltid till 1800-talet fanns hundratals masugnar, som drevs kollektivt av bergsmän. De togs inte ut som soldater utan fick stanna hemma och jobba i bergsbruket. Därför finns det inga soldattorp i Bergslagen.

De många små hyttorna började läggas ned i slutet av 1700-talet och framåt. I stället kom nya tillverkningsmetoder och stordrift. Nya bruksorter växte fram, som t.ex, Bofors, Hällefors m.fl.

Forskningen om det tidiga bergsbruket har varit ett tvärvetenskaplig projekt med arkeologer, ekonomhistoriker, historiker, tekniker/metallurger och vegetationshistoriker och letts från Chalmers i Göteborg. Resultatet presenterades 2015.

Bergslagsflaggan - en symbol för bergsbruket

Bergslagsflaggan som är en symbol för Bergslagen har färger som knyter an till bergsbruket: svart för malmen, grönt för skogen (som gav ved till träkol), blått för vattenkraften (som drev blåsbälgen i hyttan) och orange (för elden som smälte malmen). Det gula korset symboliserar jordbruket som alltid fanns i bakgrunden.  Läs mer om flaggan på https://bergslagsflaggan.weebly.com/