Även jag har blivit trakasserad

Just nu vittnar tiotusentals kvinnor via #metoo på sociala medier om att de blivit sextrakasserade av män, vilka i flera fall varit kändisar, bl.a. i media- och idrottsvärlden. Men det talas inte alls om det motsatta, om kvinnor som trakasserat män. Det är inte politiskt korrekt att lyfta den frågan. Inte just nu när det är männen som är i fokus som förövare.

Jag har i ett tidigare inlägg här på min blogg berättat om när min högsta chef - en kvinna - tog mig i häcken när hon kom ifatt mig i en korridor på verket där jag jobbade.

Jag blev mycket förvånad och visste inte riktigt hur jag skulle reagera. Jag tog det som en komplimang och lät det hela bero. Att gå i strid mot sin högsta chef kan leda till oanade konsekvenser. Ord mot ord, t.ex, och vem vinner en sån strid?

Så jag kan förstå de kvinnor som sextrakasserats av män - ofta i chefsposition - men inte drivit saken vidare.

Jag gjorde ett inlägg på Facebook

Jag gjorde ett inlägg på Facebook med hashtaggen "metoo" om detta och fick snabbt några gillamarkeringar. Jag fick även ett mejl från en facebookkamrat som menade att jag som man gett mig in på minerat område genom att använda hashtaggen "metoo". Han ansåg att jag kunde hamna i trängt läge och ligga risigt till då jag nyttjat ett fönster avsett för utsatta kvinnor.

Jag raderade inlägget. Rätt eller fel? Vet inte. Jag kände bara att jag inte skulle orka med en debatt på Facebook.

Sextrakasserat med fräckisar

Jag har själv sextrakasserat min omgivning genom att berätta fräckisar. Under en tid drog jag på mina enhetsmöten varje fredag en fräckis som avslutning på mötet. Flera av mina kvinnliga medarbetare uppmanade mig till det och sa "I morgon är det fredag. Du har väl en ny historia då?"

Jag kunde inte så många historier utan fick läsa på ur bl.a. en bok med Bert Karlssons bästa fräckisar. Fast det berättade jag inte.

Anklagad och helt rättslös

Långt efteråt har jag förstått att alla medarbetare inte uppskattade min programpunkt på mina enhetsmöten. Jag vet att en manlig medarbetare inte gillade fräckisar. Han bidrog flera år senare till att en kollega och jag anklagades för sextrakasserier av en kvinnlig medarbetare, som sedan visade sig vara psykiskt instabil, blev långtidssjukskriven och fick lämna arbetsplatsen.

Men innan det reddes ut av facket och personalavdelningen var jag  - men framför allt min kollega - lovliga byten och helt rättslösa.

Det finns risk med den nuvarande kampanjen "metoo" att en del män drabbas oförskyllt. När drevet går har man inte en chans.  (Men jag,skulle tro att de män som nu pekas ut är skyldiga till minst 99 %.)

Trakasserande dansanta kvinnor

Jag är inte särskilt dansant. Men det har under årens lopp ändå hänt att jag dansat. Vid några tillfällen har jag mött kvinnor som haft en mycket sexuellt utmanande dansstil.

De har tryckt sitt kön mot mitt, gnidit och ormat sig så att min petternicklas reagerat å det häftigaste. Som man är detta något som inte är viljestyrt. Det går inte att hejda en erektion.

Jag upplevde detta som mycket pinsamt och förnedrande. Vad var dessa kvinnor ute efter? Antingen hade de alltid denna dansstil och tyckte om den. Eller också ville de visa sin makt över oss män genom att få oss upphetsade. (För jag tror inte de ville ligga med oss.)

Detta är också en form av utstuderat sextrakasseri, men som vi män utsätts för.

PS.  Jo, jag vet att det finns män som ser till att få stånd som de under dans låter sin kvinnliga moatje' få kännedom om. Det är också sextrakasseri.