Vi behöver både kärnkraft och Bromma

Bromma flygplats är hotad igen. Stockholms miljöpartiklar med borgarrådet Helldén i spetsen vill åt marken för att bygga 30 - 50 000 nya lägenheter. Anledningen till att han är på hugget igen beror på att flygbolaget BRA - som är Brommas största kund - vill flytta sitt inrikesflyg från Bromma till Arlanda. Bromma behövs inte, menar miljömupparna. Det är ett mycket kortsiktigt tänkande.

Bromma flygplats invigdes i maj 1936 av Gustav V och är landets tredje största flygplats, trots att Arlanda tillkommit och tagit över en stor del av inrikesflyget. Bromma är även en internationellt klassad flygplats. Under ett normalt år har man mer än 2,5 miljon passagerare.

Swedavia äger själva flygstationen och får enligt avtal nyttja marken - som ägs av Stockholms stad - till 2038.

Det är många som vill lägga ned Bromma. Stockholms miljöpartiklar m.fl. vill åt marken för att bygga bostäder. Dessutom är de emot allt som drivs av fossila bränslen.

De 80 000 personer som bor nära klagar över buller och avgaser, trots att de borde varit medvetna om nackdelarna när de valde att bosätta sig nära flyget. Det kan inte vara många som bott där sedan tiden före 1937. 

Stockholms handelskammare vill ha Bromma kvar med tanke på affärsflyget. Flera sportflygare har Bromma som hemmabas.

Åsikterna går isär när det gäller Brommas framtid. De som vill lägga ned borde vidga sina vyer och titta framåt i stället för fokusera på dagens problem.

Det kan inte vara obekant för miljömupparna att det redan finns flygplan som drivs med elektricitet via batterier. Än så länge är det små sportflygplan. 

Men utveckling av större plan pågår för fullt runt om i världen. Även i Sverige, där Chalmers i Göteborg tillsammans med bl.a Luftfartsverket har ett projekt i gång. Man skissar på halvstora maskiner som kan ta ett 20-tal passagerare och med en räckvidd på bortåt 40 mil.

När de planen rullar ut ur sin fabrikshangar om kanske tio år behövs Bromma. Miljövänliga och tysta maskiner som kan bli en viktig del av det nära inrikesflyget. 

Inom en radie på 40 mil från Bromma når du hela Mellansverige med städer som Örebro, Västerås, Linköping/Norrköping, Falun, Gävle, Karlstad m.fl.

Ännu större maskiner är också på gång. Easyjet och Wright Electric har planer på ett elektriskt drivet plan med plats för 220 passagerare och en räckvidd på 54 mil.

Men allt som ska drivas tyst och miljövänligt kräver massor av elektricitet. Förutom järnvägar och personbilar - och miljömupparnas favorit: elcyklar - är även lastbilar, fraktfartyg och trafikflygplan på gång. Behovet av el bara ökar. Och det i snabb takt.

Att tro att solpaneler och vindsnurror ska fixa vår kommande elektrifiering är naivt. När det är kallt, mulet och vindstilla behöver vi kärnkraften. Den avvecklas och i stället får vi importera kolkraft från Europa. När Sveriges hela stålproduktion i en nära framtid ska drivas enbart av el ökar behovet ännu mer. 

Redan nu varnas för elbrist vintertid i vissa delar av landet. Hur  ska vi klara det när vi får fler och fler eldrivna transportmedel och en ökad befolkning? Samtidigt är miljöfascisterna mot kärnkraft, tillväxt och utveckling över huvud taget. Även om jag anstränger mig för att förstå dom så lyckas jag inte.

Utan utveckling klarar vi inte klimatförändringen och allt annat som hotar vår miljö. Behåll Bromma och bygg ut kärnkraften.

 

Jag la ut 100 000 kr för ingenting

Jag har haft elva olika bilar och sex olika bilmärken under de snart femtio år jag varit bilägare. Först var det en mycket begagnad VW-bubbla som kostade en tusenlapp. Sen dess har det alltid varit spritt nya bilar. Dyrt har det blivit.

           Att jag inte köpt begagnat beror på att jag inte vågat; definitivt inte direkt av en privatperson. Jag kan lätt bli lurad då jag inte vet något om bilar - allra minst begagnade. 

          Nu har jag en hybrid Toyota RAV4, som drar mer än vad som utlovats.

Vår familj cyklade eller körde cykel med hjälpmotor - mopedens föregångare på 1950-talet - när jag var barn. Men min äldsta bror hade bil: alltid en Folkvagn. Därför blev det Folkvagnar för mig också i början.

Den första var en mycket väl använd VW-bubbla som min granne lurade på mig 1973. Den kostade tusen kronor - 6 500 kr i dagens penningvärde. Motorn var helt slut och den drog nästan lika mycket olja som bensin. Jag fick alltid ha en femlitersdunk olja med på längre körningar. Sönderrostad var den också och fick körförbud. 

Min granne förbarmade sig över den och hjälpte mig att svetsa dit nya plåtbitar, köpta hos Tyska Bil för en billig penning. Tyvärr började bilen brinna i kupén och en del inredning av plast och textil brann upp. Men bilen fungerade att köra i alla fall.

Aldrig mer än begagnad bil. Och så blev det.

Nästa bilar var också tyska och från VW-koncernen: en gul Passat, en mörkröd Audi 80 med sollucka och automatlåda (den var det bara problem med) och slutligen en vit Jetta.

På jobbet hade jag stigit i graderna och var med i verkets ledningsgrupp och fick förmånsbil. Jettan såldes till en kompis för underpris och jag hämtade ut en sprillans ny Huyndai. Sen blev det två olika Mithsubishissar. en Volvo V50 kombi´och en Saab. Sen gick jag i pension.

Min nya privat inköpta bil blev en Toyota Avensis kombi som jag för tre år sedan lät sonen ta över. Då skaffade jag min nuvarande - och förmodligen sista - bil: en Toyota RAV4 Hybrid.

Det är en så kallad SUV. Jag ville ha en sån därför man sitter lite högt vilket gör det lättare att kliva ur och in. Den har även en elmotor som går på med automatik och batteriet till den laddas också med automatik. Därför kallas den Hybrid. Inte att förväxla med plug-in då batteriet laddas med en sladd från två hål i väggen.

Bara för att jag valde en RAV4 Hybrid fick jag punga ut med 100 000 kr extra. Men de är nog snart intjänade tänkte jag då den även stundtals gå på elektricitet.  Dessutom blir jag ju vänlig mot miljön.

Efter tre år är min besvikelse stor. Ja, inte med bilen som sådan utan med bensinförbrukningen. På landsväg ligger den på 0,7 liter milen - ungefär som vilken diesel- eller bensinbil som helst - och inte utlovade ca 0,4 - 0,5 liter per mil.

Jag har hört flera som har Toyotas hybrider och de är lika missnöjda som jag. Det fick jag även bekräftat när jag var inne på bilprovning idag. "Du är inte ensam om att tycka så", inspektören. 

Jag la alltså ut 100 000 kr för ingenting.

.

Elektriska bilar och tåg med hög hastighet

Vår värld är på väg att gå åt helvete på grund av miljöförstöringen genom temperaturhöjningen. Den stora boven är koldioxidutsläppen på grund av att vi använder fossila bränslen. Detta är de allra flesta forskare överens om även om det finns en del - så kallade miljöförnekare - som är av annan åsikt och menar att jorden alltid haft temperaturförändringar. Vem ska man tro?

I Sverige är alla politiker överens om att vi måste motverka temperaturhöjningen. Vi ska sluta åka bil och flyg, sluta äta kött och sopsortera m.m. Vi svenskar ska som vanligt vara bäst i klassen trots att vi står för bara 1-2 promille av hela världens koldioxidutsläpp. Fast per capita (då vi bara är 10 miljoner) är det mer än dubbelt så mycket som varje indier lämnar ifrån sig.

Okej, ska du åka bil så ska den ha batteri och gå på el. Ska du flyga ska du åka tåg stället eller klimatkompensera. Thailand kan du glömma! Vill du ta flyget bör du inte åka längre bort än Europa sträcker sig. Samt med ett glatt leende betala flygskatten.

Helst ska du åka tåg trots att det är dyrare än att flyga och svårare då det är krångligare att ta sig fram via räls i Europa. Och att åka tåg i Sverige blir, tyvärr rätt ofta, ett äventyr då underhållet av spår, syllar och växlar är eftersatt sedan decennier tillbaka. Fram kommer du även om det kan ta tid.

Skatt på elbilar och solenergi kommer

Elbilar är inne nu, får skattekompensation och ökar snabbt i antal. Det medför att statens inkomster från bränslebeskattningen (som ger ca 50 miljarder årligen) minskar successivt. Redan nu pratar politikerna om kilometerskatt för personbilar. Risken finns då att alla bilar drabbas, även de som går på bensin eller diesel och redan bidrar till statens inkomster via skatten på bränslet.

Men först ska så många som möjligt skaffat elbil. Sen kommer skatten neddimpande som ett tungt dråpslag. Ägarna får fingret och känner sig lurade. Samma sak kommer det att bli för de husägare som skaffat solpaneler med eller utan bidrag. När tillräckligt många skaffat solen som kraftleverantör kommer skattefällan att slå igen. Tro aldrig nåt annat och din kalkyl försvinner bort som ett löv i höstvinden.

Snabbtåg - en dyr felsatsning?

Men den stora satsningen som vi alla via skatten får vara med och betala är höghastighetstågen som planeras. Affärsfolket ska överge inrikesflyget och ta tåget; två timmar mellan Stockholm och Göteborg och tre timmar till Malmö. Beräknad kostnad idag: 230 miljarder! Som alla andra liknande projekt kommer notan säkert att bli mer än dubbelt så stor.

Men det kommer att dröja många år innan du kan åka med detta snabba tåg. Sannolikt minst ett par decennier. Under tiden hinner utvecklingen inom andra områden att förändra mycket. När det gäller flyg är mindre plan som kan ta 10-12 passagerare och drivs med elmotorer redan på väg. De kan åka 100 mil och kommer att revolutionera inrikesflyget.

Eldrivna lastbilar, bussar - även självgående - och andra vägbundna elfordon kommer också i rasande fart. Eldrivna hybridbilar som även kan flyga är också gå G. Jag skulle tro att när höghastighetsbanorna ska invigas är de redan obsoleta.

Risk för en ny "Göta kanal"

När Göta kanal började byggas 1810 för att vara helt körklar 22 år senare var det ingen som visste att järnvägsbyggandet skulle börja 25 år efter invigningen och snart göra kanalen till ett historiskt minnesmärke. Risken är det blir samma sak med höghastighetstågen.

När det gäller allt nytt som ska drivas med elektricitet så har Tyskland och vi bestämt att avveckla kärnkraften. Det blir tysk kolkraft och rysk gas som kommer att leverera elen till våra framtida tåg i hög hastighet.

Nä, se i stället till att våra befintliga järnvägar repareras och byggs ut med dubbelspår m.m. och att tågen kommer fram i tid.

De flesta bilar är svarta eller gråfärgade

Vi har ca sex miljoner personbilar i landet. Nästan hälften av dem är silverfärgade, svarta eller har olika gråa nyanser. De svenskägda bilarna är bland de äldsta i hela Europa då snittåldern är ca tio år. Hur många som är suvar eller kombibilar vet jag inte, men jag skulle tro att de är en majoritet. 

Jag satt häromdan vid en uteservering i Västerås, helt nära en trafikled. Jag kunde konstatera att de flesta bilar jag såg var gråa och att de var suvar eller kombibilar. Vid en senare koll på nätet fann jag att svart är den vanligaste färgen med 836 000 bilar.

Summerar man alla svarta, silverfärgade och gråa bilar så blir det ca 2,6 miljoner, alltså ca 45 % av alla. Min är en av dem.

Vid kollen i Västerås noterade jag också att de allra flesta bilarna var suvar eller kombibilar - eller "herrgårdsvagnar" som vi sa förr i tiden. Det var förvånansvärt få bilar som hade en kaross  av sedanmodell.

Vita och röda fordon

När det gäller färger på fordon så hade Sverige för drygt 70 år sedan bussar som var vita. De åkte till det sönderfallande resterna av Tredje riket, dvs. Hitlers Tyskland, och hämtade flera tusen överlevande från koncentrationslägren till vård och rehabilitering i Sverige. Det var ett resultat av en kohandel mellan greven Folke Bernadotte och SS-chefen Heinrich Himmler, precis i krigets slutskede.

Nu går trafiken i omvänd riktning. Sverige har tagit mot flera röda bilar, dvs. brandfordon med tillhörande manskap som hjälp mot bränderna i mellersta landet. Kul när länder och folk hjälper varandra!

Läs mer om bilfärgerna här: https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/svarta-bilar-vanligast-i-sverige/