Våra politiker - oavsett färg - är bra på att hitta på nya ord samt att i en del fall missbruka gamla ord. Allt för att ge en liten annan innebörd åt sina politiska innovationer. Syftet är - mer eller mindre medvetet - att lura eller i alla fall försöka missleda väljarna.
Ett sådan ord är jobbskatteavdrag. Avdrag låter positivt: man får avdrag på inkomstskatten om man jobbar. Det är inte så tokigt utan säger ungefär vad det handlar om.
Pensionärsskatt är ett annat ord, som dock är helt fel. Det är ingen skatt på pensionärer utan skillnaden i inkomstskatt mellan den som jobbar och den inte gör det (t.ex. en pensionär).
Värnskatt är en extra statlig inkomstskatt som tas ut på inkomster över 46 600 kr i månaden. Värnskatt fanns under första världskriget för att få in pengar till försvaret. Att idag kalla den extra inkomstskatten för värnskatt är ett missbruk av ordet. Statlig extraskatt vore ett bättre namn.
Den skatt vi betalar för att ha en TV kallades först TV-licens men är numera omdöpt till TV-avgift. (Ordet licens stämde inte riktigt, därför blev skatten i stället en avgift. Licens är ett avtal om att bedriva en viss verksamhet eller att nyttja en rättighet, t.ex. vapenlicens, jaktlicens.) Ordet avgift är många gånger synonymt med skatt. Ett exempel är fastighetsskatten som gjordes om till en fastighetsavgift.
Ordet skattskyldig används i vår skattelagstiftning. Det ordet försökte jag för många år sedan få utbytt mot skattebetalare - ett ord som lät mer positivt. Det var när vår nuvarande inkomstskattelag och skattebetalningslag togs fram som ersättning för bl.a. kommunalskattelagen. Men det gick inte. "Möjligen i skattebetalningslagen", medgav Skatteverkets rättsliga expert. Men inte ens där gick det.
Det finns även andra ord som känns felaktiga, t.ex. vinstvarning. Varnar man för att företaget går med vinst? Nä, tvärtom. Det betyder att den väntade vinsten blir mindre. Jämför med ordet stormvarning, som innebär en negativ väderleksförändring.
Sedan har vi den politiska innovationen husläkare. Vi har ögonläkare som lagar ögon, hjärtläkare som fixar hjärtfelen osv. Ordet husläkare skulle passa bättre på en byggmästare som gör ROT-jobb. Familjeläkare hade varit ett bättre ord. Men de som inte håller med mig brukar säga att vi har även distriktsläkare och allmänläkare. Alltså får jag ge mig.
Det vanligaste ordmissbruket är nog i alla fall att kalla skatt för avgift. Det är uppenbart enbart för att lura oss som betalar skatt. När kungen och drottningen besökte min arbetsplats Skatteverket för många år sedan undrade kungen hur många olika skatter vi har.
Frågan skapade oreda i församlingen. Flera skattebyråkrater försvann ut ur rummet för att återkomma med helt olika svar. Då log kungen. Jag kan gissa vad han tänkte: F-n, dom vet inte ens hur många skatter vi har, ha-ha!
28 september 2014
27 september 2014
LO vill ge invandrarna beredskapsjobb
I går skrev jag på min blogg att arbetslösa invandrare bör sysselsättas genom låglönejobb. Arbetsuppgifter finns! Nu i dag intervjuades LO-basen och medlemmen i sossarnas verkställande utskott Karl-Petter Thorwaldsson i radions lördagsintervju i P1. Han verkar var inne på samma linje, i alla fall lite grann.
Han vill skapa beredskapsjobb inom byggbranschen och äldrevården - i första hand för utrikesfödda. Som historiska exempel tog han sin farfar som fick bygga vägar i arbetslöshetens 1930-tal och sin mamma, som skolade om sig från hårfrisörska till vårdbiträde på ett halvår. Givetvis ska facket vara med och bestämma detta i förhandlingar med arbetsgivarna. Thorwaldsson insåg också att det kommer att krävas utbildning av beredskapsarbetarna innan de kan sysselsättas.
Genom dessa beredskapsjobb, som staten ska finansiera, slipper arbetslösa invandrare m.fl. leva på a-kassa, sjukersättning, försörjnings- eller aktivitetsstöd och andra bidrag, var hans slutsats.
Jag håller med Thorwaldsson. Men det finns många frågetecken. I samma intervju säger han att de som kommer till vårt land för att jobba ska ha marknadsmässiga löner, kollektivavtal m.m. Då blir det dyrt för oss skattebetalare om staten ska stå för beredskapsarbetarnas lön.
Förslaget är i alla fall ett steg i rätt riktning. Jobb i ställer för bidrag. Men var det inte Nya Moderaterna som var först med det...?
Han vill skapa beredskapsjobb inom byggbranschen och äldrevården - i första hand för utrikesfödda. Som historiska exempel tog han sin farfar som fick bygga vägar i arbetslöshetens 1930-tal och sin mamma, som skolade om sig från hårfrisörska till vårdbiträde på ett halvår. Givetvis ska facket vara med och bestämma detta i förhandlingar med arbetsgivarna. Thorwaldsson insåg också att det kommer att krävas utbildning av beredskapsarbetarna innan de kan sysselsättas.
Genom dessa beredskapsjobb, som staten ska finansiera, slipper arbetslösa invandrare m.fl. leva på a-kassa, sjukersättning, försörjnings- eller aktivitetsstöd och andra bidrag, var hans slutsats.
Jag håller med Thorwaldsson. Men det finns många frågetecken. I samma intervju säger han att de som kommer till vårt land för att jobba ska ha marknadsmässiga löner, kollektivavtal m.m. Då blir det dyrt för oss skattebetalare om staten ska stå för beredskapsarbetarnas lön.
Förslaget är i alla fall ett steg i rätt riktning. Jobb i ställer för bidrag. Men var det inte Nya Moderaterna som var först med det...?
Robinson Crusoe - världens bästa roman?
Författaren Henning Mankell intervjuas i kulturdelen i dagens DN. I en liten frågeruta svarar han att "Robinson Crusoe" är "världens bästa roman".
När jag var i sjuårsåldern och hade lärt mig läsa gick jag till biblioteket. Den första bok jag lånade var "Robinson Crusoe". Det var vuxenutgåvan utan bilder. Det var dock en bild på framsidan som visade en skinnklädd man på en flotte. Den bilden lockade mig att låna boken, som jag aldrig hade hört talas om.
Jag sträckläste boken på ett par dagar och längtade till den dag då jag skulle få lämna tillbaka den och låna en ny. Det var nämligen så på den tiden att bibliotekarien stämplade ett datum längst bak i boken. Jag trodde i min okunskap att det var den dag jag måste lämna tillbaka boken. Jag visste inte att det var sista dag då jag måste lämna tillbaka den.
Romanen om den skeppsbrutne Robinson fångade mig för alltid i böckernas värld. Jag blev ett läsande barn som klämde att par böcker i veckan under uppväxtåren. Läsningen gav mig allmänbildning och en flykt från den gråa vardagen.
Jag håller helt med Henning Mankell när det gäller "Robinson Crusoe". Dessutom är det den enda bok jag har läst tre gånger. Den skrevs redan 1719 av engelsmannen Daniel Defoe.
När jag var i sjuårsåldern och hade lärt mig läsa gick jag till biblioteket. Den första bok jag lånade var "Robinson Crusoe". Det var vuxenutgåvan utan bilder. Det var dock en bild på framsidan som visade en skinnklädd man på en flotte. Den bilden lockade mig att låna boken, som jag aldrig hade hört talas om.
Jag sträckläste boken på ett par dagar och längtade till den dag då jag skulle få lämna tillbaka den och låna en ny. Det var nämligen så på den tiden att bibliotekarien stämplade ett datum längst bak i boken. Jag trodde i min okunskap att det var den dag jag måste lämna tillbaka boken. Jag visste inte att det var sista dag då jag måste lämna tillbaka den.
Romanen om den skeppsbrutne Robinson fångade mig för alltid i böckernas värld. Jag blev ett läsande barn som klämde att par böcker i veckan under uppväxtåren. Läsningen gav mig allmänbildning och en flykt från den gråa vardagen.
Jag håller helt med Henning Mankell när det gäller "Robinson Crusoe". Dessutom är det den enda bok jag har läst tre gånger. Den skrevs redan 1719 av engelsmannen Daniel Defoe.
26 september 2014
Ge invandrarna jobb - arbetsuppgifter finns!
Den 24 september skrev norskan Elin Örjasäter (svensk stavning) en debattartikel i SvD om invandringens kostnader. Sverige räknar fel och inte på samma sätt som i Danmark och Norge. Hon hävdade att invandringen kostar och var villig att hjälpa oss svenskar att räkna rätt. Givetvis har hon fått mothugg. I dag hade SvD två inlägg där hon kritiseras för att ha fel.
Att räkna ut om invandringen är en förlust- eller vinstaffär på ett objektivt sätt är nog omöjligt. Det handlar om nationalekonomi, vilket inte är en exakt vetenskap, utan rymmer mycket subjektivt tyckande. Den ekonom som gillar invandring hävdar med sin vetenskapliga emfas att den ger vinst för landet. Den som inte gillar invandring hävdar med sin vetenskapliga emfas att den kostar. Alltså är det lika bra att sluta prata om invandringen ger plus eller minus för Sverige.
Däremot bör man ta krafttag för att integrera de invandrare vi tar emot. Det bästa är att få dem i arbete direkt och ge dem arbeten där de möter svensktalande. Och att man börjar med att få de invandrare som har lägst sysselsättning i dag i arbete.
Enligt en av artiklarna i dagens SvD (som citerar SCB:s arbetskraftsundersökning) hade 67,5 % av de inrikesfödda sysselsättning förra året. Motsvarande siffror för olika invandrargrupper är: sydamerikaner 71,1 %; asiater 51,9 %; afrikaner 46,7 %; afrikaner med enbart förgymnasial utbildning 25,7 %.
Afrikaner med dålig utbildning? Vilka jobb kan de ta? Knappast som IT-konsult, som ofta nämns när det gäller att visa på hur bra det går för invandrare att få jobb. Nä, det behövs massvis med enkla jobb, dvs. jobb som idag inte finns. Arbetsuppgifter finns och de som är villiga att ta dem bör få någon slags bonus, t.ex. en viss lön, om än låg.
Det kan t.ex. handla om
Det mesta av detta klassas som skituppgifter. Det anses nog av etablissemanget ovärdigt att utnyttja människor på detta sätt. Dessutom lägger säkert olika regler hinder i vägen: marknadsmässiga ingångslöner, arbetsmiljölagstiftning, arbetstider, skyddsutrustning m.m. Facket och vänstern - som kallar lokalvårdare för "tjänstefolk" - är givetvis helt emot.
Alltså går det inte. Synd, tycker jag.
Att räkna ut om invandringen är en förlust- eller vinstaffär på ett objektivt sätt är nog omöjligt. Det handlar om nationalekonomi, vilket inte är en exakt vetenskap, utan rymmer mycket subjektivt tyckande. Den ekonom som gillar invandring hävdar med sin vetenskapliga emfas att den ger vinst för landet. Den som inte gillar invandring hävdar med sin vetenskapliga emfas att den kostar. Alltså är det lika bra att sluta prata om invandringen ger plus eller minus för Sverige.
Däremot bör man ta krafttag för att integrera de invandrare vi tar emot. Det bästa är att få dem i arbete direkt och ge dem arbeten där de möter svensktalande. Och att man börjar med att få de invandrare som har lägst sysselsättning i dag i arbete.
Enligt en av artiklarna i dagens SvD (som citerar SCB:s arbetskraftsundersökning) hade 67,5 % av de inrikesfödda sysselsättning förra året. Motsvarande siffror för olika invandrargrupper är: sydamerikaner 71,1 %; asiater 51,9 %; afrikaner 46,7 %; afrikaner med enbart förgymnasial utbildning 25,7 %.
Afrikaner med dålig utbildning? Vilka jobb kan de ta? Knappast som IT-konsult, som ofta nämns när det gäller att visa på hur bra det går för invandrare att få jobb. Nä, det behövs massvis med enkla jobb, dvs. jobb som idag inte finns. Arbetsuppgifter finns och de som är villiga att ta dem bör få någon slags bonus, t.ex. en viss lön, om än låg.
Det kan t.ex. handla om
- att röja sly i våra vidsträckta skogar. Landets skog ökar med 30 % årligen, trots avverkning, stormar och skogsbränder. För att röja sly krävs en såg eller yxa och normal fysik - inte nödvändigtvis akademisk utbilning eller perfekt svenska. Slyn kan bli ved, pellets och etanol.
- att tvätta bilrutor och lyktor på kundernas bilar hos landets bensinstationer. Det krävs en trasa och en hink vatten. Fordonen blir trafiksäkrare.
- att plocka varor i kassar och väskor vid kassorna i landets matvarubutiker och köra varuvagnen till kundens bil. (Så sker i USA och där är det ofta funktionshindrade som gör det jobbet.) Den som utför detta jobb får också möjlighet att testa sina nyvunna svenskkunskaper.
- att plocka skräp, kratta löv, rensa rabatter, klippa gräs, skotta snö, städa stränder m.m. Kunder kan vara både kommuner, företag och villaägare.
- att bära väskor på hotell, vid busstationer, flygplatser, färjeterminaler och järnvägsstationer. Det ger också möjlighet att prata med svenskar.
Det mesta av detta klassas som skituppgifter. Det anses nog av etablissemanget ovärdigt att utnyttja människor på detta sätt. Dessutom lägger säkert olika regler hinder i vägen: marknadsmässiga ingångslöner, arbetsmiljölagstiftning, arbetstider, skyddsutrustning m.m. Facket och vänstern - som kallar lokalvårdare för "tjänstefolk" - är givetvis helt emot.
Alltså går det inte. Synd, tycker jag.
21 september 2014
Skönt att vara panschis
På debattsidan i dagens DN skriver en lednings- och organisationsforskare vid Lunds universitet om att vi lever i ett "ballongsamhälle" med en växande medelklass som sysslar med symbolverksamhet. Så här skriver han bl.a.;
"En mängd yrken och befattningar som är befriade från produktiv aktivitet har inrättats och tillsätts. I organisationer sysslar man med varumärkande, mångfaldigande, jämställdhetsarbete, informerande, visionerande, planerande och strategiserande. Myndigheter i inspektions- och förbättringsbranschen byggs ut. Ekonomer, jurister, terapeuter, kommunikationsexperter och konsulter erbjuds eller skaffar sig jobb och uppdrag i stor skala. En stor mängd tomt arbete - folk är på jobbet men gör inget alls eller inget meningsfullt - fyller arbetsdagen för många".
Så sant. Under min tid på Skatteverket kritiserade jag sånt här och kallade det "administrativt nedfall". Enligt säkra källor så har det fortsatt och dessutom ökat i omfattning...
Skönt att vara panschis.
"En mängd yrken och befattningar som är befriade från produktiv aktivitet har inrättats och tillsätts. I organisationer sysslar man med varumärkande, mångfaldigande, jämställdhetsarbete, informerande, visionerande, planerande och strategiserande. Myndigheter i inspektions- och förbättringsbranschen byggs ut. Ekonomer, jurister, terapeuter, kommunikationsexperter och konsulter erbjuds eller skaffar sig jobb och uppdrag i stor skala. En stor mängd tomt arbete - folk är på jobbet men gör inget alls eller inget meningsfullt - fyller arbetsdagen för många".
Så sant. Under min tid på Skatteverket kritiserade jag sånt här och kallade det "administrativt nedfall". Enligt säkra källor så har det fortsatt och dessutom ökat i omfattning...
Skönt att vara panschis.
20 september 2014
Man har mindre utgifter som panschis
Vi stackars panschisar har högre skatt än dom som jobbar. Det är högerns och alliansens fel säger dom röda (S + V + Fi) och gröna (MP)och bruna (SD). Pensionärsorganisationerna med PRO i täten instämmer i klagandet. Man pratar om "pensionärsskatten". Det är inte korrekt. Vi panschisar har inte fått högre skatt. Det är de som jobbar och betalar våra pensioner som har fått lägre skatt tack vare högerns så kallade jobbskatteavdrag. Trots att jag är panschis så klagar jag inte.
Låt oss ta ett exempel. Om vi jämför en jobbare som tjänar 25 000 kr i månaden och en panschis som har lika mycket i pension så får jobbaren efter skatt ut ca 1 700 kr mer än panschisen.
Som jobbare på kontor var jag tvungen att klä mig någorlunda korrekt. Låt oss säga att kläder för jobbet kostade mig ca 200 kr mer per månad. Sen har vi luncherna. Om jag gick och käkade 20 dagar i månaden fick jag betala ca 80 kr om dan. Som panschis kanske min lunch hemma i köket kostar 20 spänn. Det gör en besparing per månad på ca 1 200 kr i månaden.
Sen har jag inga resor till och från jobbet. De kostade ca 700 kr i månaden med SL-kort här i Stockholmsområdet. Nu har jag en reskassa på 200 kr i månaden.
Så här blir additionen: När jag jobbade lade jag 200 kr på kläder, ca 1 200 kr mer på lunch och ca 500 kr mer i månaden på resor till och från jobbet. Jag som panschis har alltså nästan 2 000 kr lägre utgifter än när jag jobbade.
Dom som jobbar får jobbskatteavdrag med 1 700 kr i månaden. Det är väl inget att bråka om?
Låt oss ta ett exempel. Om vi jämför en jobbare som tjänar 25 000 kr i månaden och en panschis som har lika mycket i pension så får jobbaren efter skatt ut ca 1 700 kr mer än panschisen.
Som jobbare på kontor var jag tvungen att klä mig någorlunda korrekt. Låt oss säga att kläder för jobbet kostade mig ca 200 kr mer per månad. Sen har vi luncherna. Om jag gick och käkade 20 dagar i månaden fick jag betala ca 80 kr om dan. Som panschis kanske min lunch hemma i köket kostar 20 spänn. Det gör en besparing per månad på ca 1 200 kr i månaden.
Sen har jag inga resor till och från jobbet. De kostade ca 700 kr i månaden med SL-kort här i Stockholmsområdet. Nu har jag en reskassa på 200 kr i månaden.
Så här blir additionen: När jag jobbade lade jag 200 kr på kläder, ca 1 200 kr mer på lunch och ca 500 kr mer i månaden på resor till och från jobbet. Jag som panschis har alltså nästan 2 000 kr lägre utgifter än när jag jobbade.
Dom som jobbar får jobbskatteavdrag med 1 700 kr i månaden. Det är väl inget att bråka om?
17 september 2014
Ökat röstetal för SD i flera Bergslagsbyar
Jag har tidigare på min blogg berättat om att flera små byar i Bergslagen tagit emot hundratals asylsökande, vilket skapat problem av olika slag. Ett exempel är den lilla gruvbyn Stråssa i Lindesbergs kommun som har ca 300 vuxna invånare och som härbärgerar över 100 asylsökande, främst från Afrika. Anledningen är att det har funnits tomma bostäder i byn. Förhållandet är likartat i byarna och orterna i närheten av Stråssa.
Detta ger utslag i valresultatet. I kommunvalet 2010 röstade 10,3 % i valdistriktet där Stråssa ingår på Sverigedemokraterna (SD). I årets kommunval fick SD 26,7 %! I granndistriktet Gusselby - en ort som också har många asylsökande - var motsvarande siffror 13,8 respektive 33,9 %!!!
Jag vet att de allra flesta som röstat på SD i Lindesbergs kommun varken är nazister eller rasister. De har möjligen en viss främlingsrädsla och känner oro över hur samhällena har förändrats. Eftersom inga andra partier vill ta i de problem som finns väljer man att lägga sin röst på SD.
Placeringen av asylsökande i Stråssa föregicks inte av någon information eller samverkan med de som redan bodde i byn. Det var ett stort misstag. Det dröjde länge innan de boende fick en dialog med Migrationsverket, kommunen och polisen.
Enda sättet att få väljare att inte välja SD är att förändra den förda invandrings- och integrationspolitiken. Hur ska man kunna göra det?
Först och främst måste man se de problem som finns och lösa dem, t.ex. genom att...
Ja, det finns säkert mer som kan göras.
PS. Det kanske viktigaste är dock att börja en diskussion om hur stor invandring vi kan klara av? Den dagen kommer. Var så säker.
Detta ger utslag i valresultatet. I kommunvalet 2010 röstade 10,3 % i valdistriktet där Stråssa ingår på Sverigedemokraterna (SD). I årets kommunval fick SD 26,7 %! I granndistriktet Gusselby - en ort som också har många asylsökande - var motsvarande siffror 13,8 respektive 33,9 %!!!
Jag vet att de allra flesta som röstat på SD i Lindesbergs kommun varken är nazister eller rasister. De har möjligen en viss främlingsrädsla och känner oro över hur samhällena har förändrats. Eftersom inga andra partier vill ta i de problem som finns väljer man att lägga sin röst på SD.
Placeringen av asylsökande i Stråssa föregicks inte av någon information eller samverkan med de som redan bodde i byn. Det var ett stort misstag. Det dröjde länge innan de boende fick en dialog med Migrationsverket, kommunen och polisen.
Enda sättet att få väljare att inte välja SD är att förändra den förda invandrings- och integrationspolitiken. Hur ska man kunna göra det?
Först och främst måste man se de problem som finns och lösa dem, t.ex. genom att...
- Skapa dialog med invånarna på de orter där asylsökande placeras.
- Uppmuntra och belöna dem som vill bli "värdfamiljer" för nyanlända.
- Skapa fler enkla jobb och ändra de regler som hindrar detta.
- Belöna de nyanlända som vill ta enkla jobb och visar vilja att integreras i vårt land.
- Ställ krav på de nyanlända genom att intensifiera svenskundervisningen och informationen om hur Sverige fungerar och hur svensk kultur ser ut.
- Skapa naturliga mötesplatser mellan svennar och nyanlända.
- Informera folket brett och kontinuerligt om de regler som gäller för nyanlända och slå hål på de myter som finns samt om invandringens kostnader och vinster på kort och lång sikt.
Ja, det finns säkert mer som kan göras.
PS. Det kanske viktigaste är dock att börja en diskussion om hur stor invandring vi kan klara av? Den dagen kommer. Var så säker.
Majoriteten väljare vill inte ha de rödgröna
"I
Sverige finns rättigheterna angivna i vår grundlag. Där står det att all
offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta
företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska
demokratin. Vart fjärde år är det val till riksdagen och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar."
Ovanstående text är hämtad från riksdagens webbplats. Det är ord och inga visor. Makten ska utgå från folket. Men detta stämmer inte längre med verkligheten eftersom alla riksdagspartier (utom SD) har valt att helt ignorera de som röstat på Sverigedemokraterna.
Det preliminära valresultatet gav de rödgrönrosa drygt 46 % och övriga partier drygt 52 %. I mandat i riksdagen ger detta de rödgröna 158 ledamöter och övriga partier 191. Resultatet visar mycket tydligt att en majoritet av folket inte röstat för en rödgrön regering. Men ändå ser vi ut att få en sådan.
Att ignorera de som röstat på SD anser jag ur demokratisk synvinkel vara tveksamt. Men jag kan förstå att man gör det, då man vägrar diskutera vår nuvarande invandrings- och integrationspolitik. De allra flesta som röstat på SD är varken nazister eller rasister. De är bara trötta på att ingen tar deras oro och främlingsrädsla på allvar.
Den politiker (icke SD) som vågar andas avvikande syn på den nuvarande invandrings- och integrationspolitiken sågas jämns med fotknölarna och rullas bildligt talat i tjära och fjädrar! Jag är inte förvånad att SD tyvärr fått så många röster. Om bojkotten av SD:s väljare fortsätter (vilken den ser ut att göra) så kommer SD i nästa val att öka sin andel av väljarkåren.
Men jag undrar vilket av övriga partier som vågar ta upp en seriös offentlig diskussion om vår invandrings- och integrationspolitik?
Ovanstående text är hämtad från riksdagens webbplats. Det är ord och inga visor. Makten ska utgå från folket. Men detta stämmer inte längre med verkligheten eftersom alla riksdagspartier (utom SD) har valt att helt ignorera de som röstat på Sverigedemokraterna.
Det preliminära valresultatet gav de rödgrönrosa drygt 46 % och övriga partier drygt 52 %. I mandat i riksdagen ger detta de rödgröna 158 ledamöter och övriga partier 191. Resultatet visar mycket tydligt att en majoritet av folket inte röstat för en rödgrön regering. Men ändå ser vi ut att få en sådan.
Att ignorera de som röstat på SD anser jag ur demokratisk synvinkel vara tveksamt. Men jag kan förstå att man gör det, då man vägrar diskutera vår nuvarande invandrings- och integrationspolitik. De allra flesta som röstat på SD är varken nazister eller rasister. De är bara trötta på att ingen tar deras oro och främlingsrädsla på allvar.
Den politiker (icke SD) som vågar andas avvikande syn på den nuvarande invandrings- och integrationspolitiken sågas jämns med fotknölarna och rullas bildligt talat i tjära och fjädrar! Jag är inte förvånad att SD tyvärr fått så många röster. Om bojkotten av SD:s väljare fortsätter (vilken den ser ut att göra) så kommer SD i nästa val att öka sin andel av väljarkåren.
Men jag undrar vilket av övriga partier som vågar ta upp en seriös offentlig diskussion om vår invandrings- och integrationspolitik?
10 september 2014
Partier jag inte tänker rösta på
Om några dagar är det val till riksdag, landsting och kommun. Jag har röstat i alla val sedan 1968 och i så gott som samtliga fall i vallokal. Jag tycker det känns lite högtidligt att gå och rösta. Men vad ska man rösta på? Och varför?
Många röstar kanske efter sitt ursprung. Schablonmässigt kan man resonera så här: Är man uppväxt i ett normalt arbetarhem blir det sossarna. Har det varit ett mycket fattigt hem blir det Vänsterpartiet (eller kommunisterna, som de egentligen heter). Har man agrar uppväxt på landet blir det Centern och har man bott i ett medelklasshem i stan blir det Folkpartiet eller - om man gick i kyrkan - Kristdemokraterna. Har man finare och mer välbärgad bakgrund blir det Högern (eller Moderaterna, som de kallar sig nu).
Miljöpartiet och övriga partier passar inte in i den här schablonen, då de är ett relativt nya partier, jämfört med de övriga. För många räcker det kanske enbart med att tycka att miljöfrågan är viktig för att lägga sin röst på det Miljöpartiet. Vad de övrigt står för bryr man sig inte om. Och den som inte gillar invandrare röstar på Sverigedemokraterna. Sen har vi Schymans Feministiska inititativ som lockar kvinnor som hatar män.
Allt detta är givetvis schablonmässigt och fördomsfullt.
Men man kan även välja parti efter ideologi. Är man socialist och gillar att staten tar hand om oss så röstar man på vänstern. Är man för individens frihet blir det ett liberalt parti. Är man för gammaldags värderingar blir det högern.
Jag tror dock att det inte särskilt många som röstar efter sin ideologi, därför att partiernas ideologiska hemvist inte kommer fram tillräckligt i valdebatten och i deras information. Dessutom tror jag att många yngre väljare inte vet vad partierna har för ideologi.
Av dagens partier är det några som jag absolut inte kan tänka mig att rösta på. Det ena är Vänsterpartiet, som egentligen borde hetta Kommunisterna, vilket det gjorde tidigare. Det partiet har rötter som är skrämmande - precis som Sverigedemokraterna, vilket är ett annat parti jag avstår från.
Även Fi faller bort då det är ett stort skämt, dessutom mer till vänster än något annat parti. Det ligger lika långt till vänster som Svenskarnas parti ligger till höger.
PS. För mig har valet varit lätt och jag har redan förtidsröstat.
Många röstar kanske efter sitt ursprung. Schablonmässigt kan man resonera så här: Är man uppväxt i ett normalt arbetarhem blir det sossarna. Har det varit ett mycket fattigt hem blir det Vänsterpartiet (eller kommunisterna, som de egentligen heter). Har man agrar uppväxt på landet blir det Centern och har man bott i ett medelklasshem i stan blir det Folkpartiet eller - om man gick i kyrkan - Kristdemokraterna. Har man finare och mer välbärgad bakgrund blir det Högern (eller Moderaterna, som de kallar sig nu).
Miljöpartiet och övriga partier passar inte in i den här schablonen, då de är ett relativt nya partier, jämfört med de övriga. För många räcker det kanske enbart med att tycka att miljöfrågan är viktig för att lägga sin röst på det Miljöpartiet. Vad de övrigt står för bryr man sig inte om. Och den som inte gillar invandrare röstar på Sverigedemokraterna. Sen har vi Schymans Feministiska inititativ som lockar kvinnor som hatar män.
Allt detta är givetvis schablonmässigt och fördomsfullt.
Men man kan även välja parti efter ideologi. Är man socialist och gillar att staten tar hand om oss så röstar man på vänstern. Är man för individens frihet blir det ett liberalt parti. Är man för gammaldags värderingar blir det högern.
Jag tror dock att det inte särskilt många som röstar efter sin ideologi, därför att partiernas ideologiska hemvist inte kommer fram tillräckligt i valdebatten och i deras information. Dessutom tror jag att många yngre väljare inte vet vad partierna har för ideologi.
Av dagens partier är det några som jag absolut inte kan tänka mig att rösta på. Det ena är Vänsterpartiet, som egentligen borde hetta Kommunisterna, vilket det gjorde tidigare. Det partiet har rötter som är skrämmande - precis som Sverigedemokraterna, vilket är ett annat parti jag avstår från.
Även Fi faller bort då det är ett stort skämt, dessutom mer till vänster än något annat parti. Det ligger lika långt till vänster som Svenskarnas parti ligger till höger.
PS. För mig har valet varit lätt och jag har redan förtidsröstat.
Längsta och kortaste ortnamnen
Orten med världens längsta namn ligger på ön Anglesey i Wales, Storbritanninen. Den har ca 3 000 invånare varav en majoritet (70 %) talar walesiska. Orten är turistmagnet därför att besökare från hela världen vill fotografera sig med namnet, t.ex. vid järnvägsstationen. I övrigt finns inget av turistiskt intresse på orten.
Det sägs att det var en skomakare (eller en skräddare) som uppfann namnet på 1800-talet genom att lägga samman två byars namn till ett och komplettera det med ytterligare några ord. Avsikten var att göra orten mer känd, vilket han alltså lyckades med.
Orten med världens kortaste namn ligger längst ut på Lofoten i Norge. Den heter kort och gott bara Å och där slutar (eller börjar) E 10.
PS. Jag har besökt båda orterna, fast med mer än tjugo års mellanrum.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
