Ge invandrarna jobb - arbetsuppgifter finns!

Den 24 september skrev norskan Elin Örjasäter (svensk stavning) en debattartikel i SvD om invandringens kostnader. Sverige räknar fel och inte på samma sätt som i Danmark och Norge. Hon hävdade att invandringen kostar och var villig att hjälpa oss svenskar att räkna rätt. Givetvis har hon fått mothugg. I dag hade SvD två inlägg där hon kritiseras för att ha fel.

Att räkna ut om invandringen är en förlust- eller vinstaffär på ett objektivt sätt är nog omöjligt. Det handlar om nationalekonomi, vilket inte är en exakt vetenskap, utan rymmer mycket subjektivt tyckande. Den ekonom som gillar invandring hävdar med sin vetenskapliga emfas att den ger vinst för landet. Den som inte gillar invandring hävdar med sin vetenskapliga emfas att den kostar. Alltså är det lika bra att sluta prata om invandringen ger plus eller minus för Sverige.

Däremot bör man ta krafttag för att integrera de invandrare vi tar emot. Det bästa är att få dem i arbete direkt och ge dem arbeten där de möter svensktalande. Och att man börjar med att få de invandrare som har lägst sysselsättning i dag i arbete.

Enligt en av artiklarna i dagens SvD (som citerar SCB:s arbetskraftsundersökning) hade 67,5 % av de inrikesfödda sysselsättning förra året. Motsvarande siffror för olika invandrargrupper är: sydamerikaner 71,1 %; asiater 51,9 %; afrikaner 46,7 %; afrikaner med enbart förgymnasial utbildning 25,7 %.

Afrikaner med dålig utbildning? Vilka jobb kan de ta? Knappast som IT-konsult, som ofta nämns när det gäller att visa på hur bra det går för invandrare att få jobb. Nä, det behövs massvis med enkla jobb, dvs. jobb som idag inte finns. Arbetsuppgifter finns och de som är villiga att ta dem bör få någon slags bonus, t.ex. en viss lön, om än låg.

Det kan t.ex. handla om

• att röja sly i våra vidsträckta skogar. Landets skog ökar med 30 % årligen, trots avverkning, stormar och skogsbränder. För att röja sly krävs en såg eller yxa och normal fysik - inte nödvändigtvis akademisk utbilning eller perfekt svenska. Slyn kan bli ved, pellets och etanol.
• att tvätta bilrutor och lyktor på kundernas bilar hos landets bensinstationer. Det krävs en trasa och en hink vatten. Fordonen blir trafiksäkrare.
• att plocka varor i kassar och väskor vid kassorna i landets matvarubutiker och köra varuvagnen till kundens bil. (Så sker i USA och där är det ofta funktionshindrade som gör det jobbet.) Den som utför detta jobb får också möjlighet att testa sina nyvunna svenskkunskaper.
• att plocka skräp, kratta löv, rensa rabatter, klippa gräs, skotta snö, städa stränder m.m. Kunder kan vara både kommuner, företag och villaägare.
• att bära väskor på hotell, vid busstationer, flygplatser, färjeterminaler och järnvägsstationer. Det ger också möjlighet att prata med svenskar.

Staten eller kommunerna kunde starta bolag som anställer de invandrare som utför dessa uppgifter. På så sätt minskas dessutom "massarbetslösheten". Jag tror att det skulle betala sig med råge då det leder till att arbetslösa invandrare snabbare kommer in i vårt samhälle.

Det mesta av detta klassas som skituppgifter. Det anses nog av etablissemanget ovärdigt att utnyttja människor på detta sätt. Dessutom lägger säkert olika regler hinder i vägen: marknadsmässiga ingångslöner, arbetsmiljölagstiftning, arbetstider, skyddsutrustning m.m. Facket och vänstern - som kallar lokalvårdare för "tjänstefolk" - är givetvis helt emot.

Alltså går det inte. Synd, tycker jag.