När kungaparet besökte Skatteverket

Nu har flera tv-kanaler program om kungahuset. Statstelevisionen har kört sin serie på måndagar sedan länge. I går började fyrans serie om huset Bernadotte där kungen fick komma till tals. Trots allt ståhej inför bröllopet i juni så dalar de positiva siffrorna för monarkin.

Som ett led i kungens tidiga utbildning ingick även besök på en rad myndigheter. Förmodligen gick man bokstavsvis till väga och började med AMS och slutade med ÖCB. Någonstans där i mitten kom bokstaven R och då fick dåvarande Riksskatteverket (det som i dag är Skatteverkets huvudkontor i Solna) besök av kungaparet. Det ägde rum den 3 april 1987.

Dagen innan hade Säpo varit där och kollat lokalerna. Kungaparets färdväg till respektive från verket var olika, allt för att förvilla ev. terrorister. Vår ambitiöse säkerhetschef övernattade på verket natten för besöket. (Det var för övrigt samme säkerhetschef som utrymde verket när en tickande väska hittats och gick sedan själv fram och öppnade väskan. Sic! Nu var det dock ingen bomb utan bara en kursdeltagares väska med kläder, böcker och en väckarklocka. Men det kunde ju inte han veta. Snacka om att offra sig.)

I kungaparets program ingick föredrag om verksamheten, samt en rundvandring i lokalerna. Kungen såg inte särskilt glad eller intresserad ut. Däremot var drottningen hela tiden mycket intresserad och gav ett helt annat intryck.

Men kungen ställde en fråga: "Hur många olika skatter har vi?". Verkets folk blev svaret skyldig. Flera olika medarbetare sprang ut i huset och kom sedan tillbaka med olika svar. Då log kungen och jag kan tänka mig vad han tänkte: "Dom vet inte ens hur många skatter vi har... he-he." (Nu är svaret inte så lätt: vad är skatt och vad är avgift? Jag tror det är lika svårt i dag att få fram ett svar.)

Vår datahall skulle också besökas. För att visa hur bra säkerheten och inpasseringskontrollen var skulle alla besökarna förses med besöksbrickor. Även kungaparet. En av värdarna gick fram och började fingra på drottningen blus för att fästa hennes besöksbricka där. Då reagerade kungen och fräste: "Ska det vara nödvändigt. Ni vet väl vilka vi är?" Drottningen och kungen slapp besöksbrickorna.

Efter en föredragning om säkerheten vid datahallen frågade kungen: "Men kan man inte ligga utanför här och med rätt utrustning lyssna av all datatrafik och komma åt uppgifter?" Verkets svar blev skamset ett "ja". Då log kungen igen.

Jag gjorde sedan ett stort reportage om besöket i verkets tidning. På alla bilder där generaldirektören Nilsson var med ser man honom hela tiden med ena handen i byxfickan. Det kommenterades efteråt i massmedia.

PS. Grattis på födelsedagen, kungen! Vi är årsbarn du och jag.

En juste expedit hos Ur & Penn

Krig för även med sig uppfinningar. En uppfinning som kom under Första världskriget är armbandsuret. Tidigare fanns bara fickur för herrarna och sådana var ju opraktiska i Flanderns skyttegravs-elände. Då kom någon på att fästa ett armband vid uret.

Jag har ett armbandsur som började sacka efter riktigt ordentligt. Eftersom jag - trots åldern - faktiskt inte är helt omodern så var uret batteridrivet. Jag uppsökte därför närmaste klockbutik som i mitt fall är Ur & Penn i Stinsens köpcenter i Häggvik norr om Stockholm.

Den trevliga tjejen i butiken kollade först mitt batteri. "Det är inget fel på batteriet", sa hon. "Det är nog klockan som är slut och som har gjort sitt". Opsan, tänkte jag. Har jag haft den här klockan så länge (säkert bara 25 år..). "Jaha, då får jag väl klara mig med min reservklocka", sa jag och visade handleden med mitt uppskruvningsbara reservur som är ännu äldre. Sen lämnade jag butiken för att kolla hemmavid vilka ytterligare ur som finns där.

Men tjejen i butiken kunde ju ha sålt på mig ett nytt batteri för 80 spänn. Sedan hade jag kommit tillbaka eftersom klockan fortfarande gick fel och då fått veta att den var skrotfärdig. Sedan hade hon givetvis sålt på mig ett nytt ur från butikens sortiment. Men det gjorde hon inte.

Hon var en ärlig och juste expedit. Så säkert går jag dit om någon dag och faktiskt köper en helt ny batteridriven klocka.

Bensinpriset påverkar även inflationen

De rödgröna lovar höja bensinpriset med nästan en 50-öring det kommande åren om de vinner höstens val. För en genomsnittsbilist blir det runt 50 kr per månad i ökade kostnader.

I morse var bensinpriset föremål för en debatt mellan Wetterstrand och Carlgren i morronteven; en förutsägbar ordväxling som alltid när de två lagen möts. Mest tröttsamt.

Men Carlgren missade ett argument, som SvD tog upp på ledarsidan i dag, nämligen bensinprisets påverkan på konsumentprisindex och därmed även på inflationen. Ett högt bensinpris, oavsett om det beror på höjd skatt eller dyrare råolja, driver inflationen uppåt. Högre inflation leder till höjda räntor och det kan slå hårdare mot skattebetalare än själva bensinpris-höjningen. En miljon i lån och en procent högre ränta... ja, räkna själv.

Ironi kan vara tveeggat

I går var det helsidesannonser i DN och SvD med en Mats Roslin som avsändare. Han propagerade för skattehöjningar. Han har även en webbplats www.skattehöjning.nu och han säger sig vilja ha debatt om skatterna. Jag tolkade hans annons som ironi, men - ärligt talat - inte från de allra första raderna, men ju mer jag läste så insåg jag ironin. Vilken reklambyrå har gjort det här, tänkte jag. Upplägget roade mig storligen.

Jag gillar ironi, men i reklam och information kan det vara ett tveeggat vapen. Många förstår inte ironi i budskap. Stikkan Andersson lär ha sagat "att svenskarna är inte dumma, dom är dummare". Jag är beredd att hålla med honom.

Är fotboll verkligen en idrott?

Min hemstads fotbollslag ÖSK ligger nu trea i Allsvenskan, trots förlusten igår. För några år sedan åkte ÖSK ur allsvenskan därför att klubbens ekonomi var dålig. Vad har ekonomi med fotbollandet att göra? Det borde väl enbart vara målen som räknas huruvida man är med i Allsvenskan eller inte?

Nu finns risken att ÖSK petas ur Allsvenskan igen - inte heller denna gång på grund av antalet mål utan på grund av andra orsaker. Klubben lär ha sålt en spelare som hade samma agent som köparklubben och det är visst ett regelbrott. Straffet kan alltså bli nedpetning från Allsvenskan.

Jag har i min enfald alltid trott att idrott är sportsligt. Nä, jag har helt fel. Fotboll är numera mer finansiella transaktioner än idrott. Tiden är ur led.

PS. Märkligt att Allsvenskan får heta Allsvenskan, nu när vi har lag som Assyriska , Syrianska m.fl. Är inte namnet Allsvenskan diskriminerande? Klåfingrigheten brukar ju vara stor när det gäller att byta namn på olika begrepp och företeelser bara för att vara "politisk korrekt".

"Pippis kompisar" i TV:s morgonsoffa

Dagen D som i Deklaration närmar sig. Och som vanligt så här års var det deklarationstips i statstelevisionens morgonsoffa i morse. Det var "Pippis kompisar" Tommy och Annika som svarade på frågor. Jag tänker då på Skatteverkets bäste ambassadör Tommy Carlsson, som på lättsam småländska lotsade frågvisa skattebetalare på rätt väg i deklarationsdjungeln och ekonomijournalisten Annika Creutzer som var hans bisittare.

Gratisreklam för Skatteverket värd många miljoner.

När ska Finansdepartementet bjuda tillbaka?

Lördagen den 26 april 1987 var det stor friluftsdag för de anställda vid dåvarande Riksskatteverket (RSV) i Solna, det som i dag är Skatteverkets huvudkontor. Men det var inte bara RSV-are och deras familjer som deltog utan även personalen vid Finansdepartementets skatteavdelning med familjer.

Aktiviteterna var bl.a. promenad eller motionslöpning längs Bällstaviken till Huvudsta slott och tillbaka, fika i personalmatsalen där finansminister Feldt tävlade med generaldirektören Nilsson i konsten att slå ned stora spikar i en planka så snabbt som möjligt. Vem som vann minns jag inte.

Men däremot minns jag att finansministern lovade att departementet skulle bjuda in till en motsvarande motions- och aktivitetsdag. Men inget har hänt, trots att departementet haft 23 år på sig.

Det kanske är dags att generaldirektören Hansson och överdirektören Andersson påminner sina gamla polare i departementet att det är dags. Och då tycker jag att även RSV-Veteranerna borde bjudas in eftersom många av dem var med 1987.

Inför adelskapet och ordnarna

Kungahuset och därmed även monarkin har minskat i popularitet senaste tiden. Författaren och m.m. Göran Hägg tycker vi ska ha kungen kvar men att han ska väljas i stället för att få jobbet i arv. Kan ni tänka er kung Göran och drottning Anitra? Förr i tiden - dvs. på den tidiga medeltiden - valde vi våra kungar, så varför inte?

Men egentligen tycker jag nog monarkin ska vara kvar som den är. Jag tycker också att adelskapet och ordnarna ska återinföras. Den siste som adlades var forskningsresanden Sven Hedin 1902. Men vem var den näst siste att bli adlad? Jo, det var en göteborgsköpman vid namn Wijk och det var i slutet av 1800-talet när Oscar II var kung.

Ordnarna (för svenskar) togs bort i början av 1970-talet. Den som hade byråchefs ställning och hade jobbat i staten i 30 år fick då Nordstjärneorden. Fotfolket fick -precis som nu - hålla till godo med medaljen för nit och redlighet.

Om kungen i dag kunde adla folk och dela ut ordnar (och inte som nu bara medaljer av olika sorter och storlekar) så skulle vi kanske slippa se medelmåttiga politiker bli medelmåttiga landshövdingar eller generaldirektörer eller fuskprofessorer. Att ge bort chefskapet för ett län eller en myndighet eller titeln professor är ju de enda "adelskap" som staten har i dag. Ordnarna kunde vara ett komplement. Förmodligen skulle det bli både billigare och effektivare.

Husbygget (1)

Jag har styckat min tomt och här ovan är den nya tomten, som dottern ska bebygga. Som ni ser så var det en hel del stora träd som måste bort. Att hitta trädfällare är inte svårt. Överallt i villaområdena sitter det lappar om trädfällning. Sannolikt är det många lycksökare i farten.

I vårt fall kontaktades tre olika. Men inte någon som satt upp lapp. En skulle ha 20 000 kr, en annan 17 000 kr och den tredje som tillfrågades gjorde jobbet - inklusive bortforsling av tallar, allt ris och uppsågning av björkarna i klyvbara kubbar - för drygt 8 000 kr. Sådan skillnad kan det alltså vara. Det var tre gubbar som höll på en dag från kl. 10 till 16 i lugn och säker takt. Ett proffsjobb. (Skånela trädfällning 08-590 382 83 heter firman - rekommen-deras!).

Jag kommer att få nya grannar

Fastigheten jag och frun bor på, var från början drygt 1 300 kvadratmeter stor. Men nu är den delad i två. Båda lika stora: 653 kvadrat. På den ny tomten ska dottern och mågen bygga hus.

Men min tanke från början var att stycka tomten och sälja den nya halvan. Jag kontaktade kommunen 2006 angående en styckning. "Tja, du ska nog kolla med lantmäteriet", svarade man. Sagt och gjort. Vad tror ni lantmäteriet sa? "Tja, du ska nog kolla med kommunen". Moment 22, alltså. Det gick inte heller att få någon prislapp på vad en styckning skulle kosta. Det berodde på vilken paragraf de skulle luta sig mot och det kunde man inte berätta i förväg. Jag gav upp.

Dottern är det bättre tåga i än i mig. Hon fortsatte processen med kommunen och lantmäteriet. Hon började 2007 och nu efter tre år är tomten styckad och färdig att börja bebyggas. Till hösten blir det inflyttning om allt går som planerat. Då får vi nog sedan ofta höra från granntomten: "Ungar, spring in till mormor å morfar!".

En kompis och hans granne här i Sollentuna tänkte också stycka sina respektive tomter och satte i gång processen med lantmäteriet. När lantmäteriet gjort sitt kom ett avslagsbeslut. Tomterna får inte delas. Plus en faktura på 21 000 kr! Hutlöst, tyckte dom och överklagade till fastighetsdomstolen som sänkte summan till 12 000 kr.

Det är inte bara lantmäteriet som tar betalt om man får nej till det man ansöker om. Ska du ha vapenlicens hos polisen eller registrera ett varumärke hos PRV är det likadant. Får du nobben blir du blåst på ansökningsavgiften.