16 december 2020

Hur klarar regeringen nästa stora kris?

Vårt land har drabbats av några stora nutida kriser. Regeringen har då visat att krisberedskap har saknats i statsrådsberedningen. Det har påtalats av olika utredningar, som i efterhand utvärderat vad som gjorts och inte gjorts. Borgarna byggde visserligen upp en krisberedskap i regeringskansliet men den skrotades när Löfvén et Cie trädde till. 

Den största naturkatastrofen i modern tid inträffade annandag jul 2004 när den tredje kraftigaste jordbävning som uppmätts inträffade i Indiska oceanen utanför Sumatra. 

Den medförde en tsunami med vågor uppåt tio meter som välde in över stränderna i bl.a. Indonesien och Thailand.

Tsunami blev ett ord som kom på allas läppar; innan var det knappast någon som visste vad det betydde. Senast när naturen skapat en stor tsunami var 1883 när den indonesiska ön Krakatau exploderade i ett vulkanutbrott. Då dog drygt 36 000 människor i tsunamin.

Men tsunamin 2004 skördade många fler, nästan 330 000 döda och många miljoner hemlösa. Sverige var det västeuropeiska land som drabbades hårdast med nästan 450 döda och 1 500 skadade i turistlandet Thailand. 

Nästan varenda familj i Sverige hade någon eller kände någon som drabbats.

Sverige togs på sängen. Regeringen och myndigheterna sov länge. Här hemma diskuterades vilken statlig instans som hade ansvar. Var det UD eller någon myndighet? Timmarna och dagarna gick.

Andra länder var snabbt på plats och flög hem såväl offer som överlevande. I Sverige var det reseföretagen som tog initiativ när regeringen sov. 

Den utredning som tillsattes konstaterade att regeringen hade brustit i sitt ansvar. Resultatet blev en krisorganisation  i regeringskansliet som numera är nedlagd

Nu när den dödliga pandemin drabbat även oss har regeringen och även Folkhälsomyndigheten fått kritik för bl.a. senfärdighet och att man underskattat problemen. Och då handlar det bara om de äldre, som har hemtjänst eller är satta på ett äldreboende. Där finns 90 % av de drygt 7 500 som dött. 

Man erkänner inte att man gjort fel och skyller på regionerna (f.d. landstingen), kommunerna och de som drivet äldreboendena. 

Kritiken mot regeringen är hård. Den kommer säkert få fler smällar när ytterligare rapporter kommer från den kommission som utreder hanteringen av pandemin.

En kommande stor kris kan var att vi drabbas av krig. Försvarsberedningen kan inte utesluta det. Vårt försvar klarar av att hålla ut en vecka på endast ett ställe sa en f.d. ÖB och fick skit för sin öppenhet.

 Nu är det straffbart att berätta hur illa ställt det är. Fast Putin vet det i alla fall.

 Vi har även lovat att hjälpa våra grannländer om de drabbas av krig. Fast vad det löftet är värt vet vi inte förrän det blir allvar. Vi kanske på sin höjd lånar ut ett fältsjukhus, som vi gjorde under Koreakriget på 1950-talet.

Hotet står Putin för. När den inhemska kritiken mot honom blir tillräckligt stark kan han börja visa musklerna genom att börja ett utökat lågintensivt krig mot t.ex. länderna i Baltikum. Då tystas den internaa kritiken och blickarna riktas utåt. 

Att byta fokus är ett känt trick av makthavare som vill tysta intern kritik.

I ett sådant läge blir Gotland högintressant. Innan Putin slår till mot Natoländerna i Baltikum måste han ha kontroll över vår största ö innan Nato får det. Sker detta när Trump eller en figur som är lik honom är president i USA, t.ex.  2024 och Nato har försvagats ytterligare blir det kris i Sverige.

Ett angrepp sker inte med stora landstigningsfartyg och bombflyg. Det sker smygande och stegvis. Hot, sabotage, utslagen it-teknik och annan infrastruktur, angrepp med drönare. Några stora panslarslag på Gotland är inte att räkna med.

Det blir en smygande kris i vårt land. Med en regering som saknar krismedvetande och har svårt att ta snabba beslut är vi sålda. 

Precis som vi idag vet att den pandemindrabbade äldrevården misskötts i decennier så kommer vi också när Gotland tagits över av Putinland att veta att även vårt försvar misskötts i decennier.

Putin kommer att ställa krav på Sverige att låta hans militär placera materiel och folk - små grön män - på Gotland. Eftersom svenskarna mitt i vintern varit utan vatten och elektricitet i ett par månader tvingas statsministern av sitt eget folk att gå med på de ryska kraven.

Putin har lovat att Sverige får ha såväl sin medeltids- som Almedalsvecka som vanligt i Visby. Han har dessutom lovat att Gotland ska bli ett frihandelsområde. Färjorna får sälja skattefri sprit. Svenskarna jublar.

Länderna i Baltikum och deras innevånare jublar inte. De har blivit en del av det nya Storryssland som Putin håller på att återskapa.

Vad bör göras i Sverige idag?  1) Inrätta ett krisorgan i regeringskansliet med statsministern som ordföande. Koppla flera expertgrupper med duktigt folk till detta organ.

 2) Förstatliga sjuk- och äldrevården. Då finns det bara en huvudman och inte flera som idag. 

3) Gå med som fullvärdig medlem i Nato och öka anslaget till Försvarsmakten till minst 2 % av BNP. Under Kalla kriget på 1950-talet var procenten ca 3,5.

Inget av detta kommer att ske, var så säker. Men däremot kommer vi få se fler kriser.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...