Jag envisas med att fortfarande betala dyrt och ha kvar min morgontidning på papper. Att läsa den på skärm är jag inte mogen för. Men jag tycker att annonserna börjar att få mer utrymme än de redaktionella texterna, dvs. artiklarna.
Jag kan förstå att annonser är prioriterade. Antalet prenumeranter på pappersutgåvan minskar stadigt då fler läser den på skärm i digital form.
Vin och möbler vanligast
Min tidning Svenska Dagbladet har till och med använt första och andra sidan enbart för annonser. Det tycker jag känns konstigt då jag alltid varit van att få en sammanfattning av nyheterna på förstasidan.
Tidningen är nu fylld av stora annonser för vin och möbler, varav sängmöbler verkar vara vanligast. En annan vanlig helsidesannons handlar om nya företag som söker kapital och erbjuder nyemissioner.
Redaktionell utformning
Alla dessa annonser är väl helt okej. Men nu förekommer även en annan typ av annonser. De gillar jag inte. Det beror på att de är utformade som den redaktionella texten och har ett typsnitt som är förvillande likt tidningens ordinarie.
Se bilden här ovanför. Hela uppslaget ser ut som om det handlade om redaktionell text i artikelform. Men högra sidan är en enda annons. Det är lurigt och tyder på viss desperation hos tidningens annonsavdelning. Här tillåter man nästan vad som helst för att få annonser.
Bara att acceptera
Jag gillar det inte, då naiva okunniga läsare kan luras att tro att annonsen är en vanlig tidningsartikel och "sanning". Ofta handlar dessa annonser om olika dyra tvivelaktiga piller och andra hälsopreparat med tveksam effekt.
Men för att få ha kvar min papperstidning har jag bara att acceptera detta. När prenumerationskostnaden blir allt för hög och min ekonomiska smärtgräns är passerad tvingas nog även jag till digital skärmläsning. Suck!
30 maj 2019
27 maj 2019
Sugrörsförbudet - bara en symbolhandling
Sverige ska bli världsbäst på att rädda miljön och detta trots att vi bara står för en bråkdel av koldioxidutsläppen. Tanken är att vi ska bli ett föredöme och att andra länder ska ta efter oss. Våra smarta tekniska lösningar kan bli exportframgångar. Jag skulle dock vilja se den dag när Kina, USA, Indien, Japan och andra länder med stora utsläpp - totalt sett - följer efter Sverige.
Koldioxid - även kallad växthusgas - finns i atmosfären och är livsnödvändig. Men våra utsläpp har ökat andelen koldioxid, vilket skyndar på växthuseffekten och förändrar klimatet på jorden. Därför vill man reducera utsläppet av just koldioxid.
De ökade utsläppen beror främst på förbränning av kol, olja och gas samt från skogsavverkning i stor skala utan återplantering.
Plasten är en miljöskurk
Plast i olika former är klassat som en stor miljöbov. Plastsopor flyter omkring på diverse världshav som enorma stora öar. Fisk, sköldpaddor och andra vattenlevande djur käkar plast och dör i förtid.
Plasten i haven kommer från länder som använder sina floder, som mynnar i haven, som en transportled för sopor. Enkelt men miljöfientligt.
Plastsopor finns även till lands. När jag rensade landsvägsdiket vid torpet i Bergslagen var en majoritet av skräpet plast i många olika former, mest f.d. förpackningar.
Djävulska plastförpackningar
Det är bara eländes elände med plast. Därför ska vi miljömedvetna svenskar sluta att använda plast.
Vi använder plast till nästan allt, framför allt i förpackningar. Varför måste nästan varenda pryl jag köper var inkapslad i hård plast som det är ett helvete att få bort? Varenda gång jag handlat något på t.ex. Clas Ohlson så får jag slita som sjutton för att kunna få bort den. Här borde tillverkarna göra något rejält annorlunda.
När jag sliter med plasten och svär (vilket också kan vara ett miljöproblem) säger jag för mig själv, fast menat till företaget från Insjön: "Nädu Classe, nästa gång jag handlar av dig ska du banne mig själv få ta bort plasten när jag betalar i kassan!"
Men inte f-n kommer jag ihåg det nästa gång jag är där och handlar (något som jag inte har behov av).
Plastkassar kostar skjortan
Plastpåsen som Systembolaget tillhandahåller mot betalning är den vara som bolaget har störst avans på då den bara kostar en tioöring i inköp.
Numera tar nästan alla butiker betalt för sina kassar - även de som inte är av plast. Det är en extra inkomstkälla för dem.
För att rädda jorden från en miljökatastrof ska vi sluta att bära hem våra varor i plastkassar. Ta heller en papperskasse! Eller allra helst: ha med en väska hemifrån. Men då ska du använda en väska, tygkasse eller liknande som du redan har sedan länge.
Att köpa en ny tygkasse är nämligen inte bra från miljösynpunkt då den kostat en massa "miljö" - bl. annat i form av stora mänger vatten - när den tillverkades.
Lär ungarna dricka i stället
Vi ska sluta använda engångsmuggar och dito bestick. Vi ska även sluta att använda sugrör av plast. Våra ungar ska vi lära att dricka som folk, även när det är kalas, i stället för att sörpla upp drycken via ett rör av plast. Det är numera skämstämpel på den som ordnar ett barnkalas med sugrör i plast.
Det här med sugrörsförbud är väl att ta i ordentligt för att rädda jorden? Nä, det tycker inte jag. Det är bara löjligt. De stora flytande sopöarna i t.ex. Indiska oceanen, består inte av begagnade sugrör från svenska barnkalas i Norrlands inland. Det är sopor från en miljard indier!
Sugrörsbannlysningen är en typisk svensk symbolhandling. Jag får säga som studenten på flaket: "Fy fan va vi ä bra!"
Koldioxid - även kallad växthusgas - finns i atmosfären och är livsnödvändig. Men våra utsläpp har ökat andelen koldioxid, vilket skyndar på växthuseffekten och förändrar klimatet på jorden. Därför vill man reducera utsläppet av just koldioxid.
De ökade utsläppen beror främst på förbränning av kol, olja och gas samt från skogsavverkning i stor skala utan återplantering.
Plasten är en miljöskurk
Plast i olika former är klassat som en stor miljöbov. Plastsopor flyter omkring på diverse världshav som enorma stora öar. Fisk, sköldpaddor och andra vattenlevande djur käkar plast och dör i förtid.
Plasten i haven kommer från länder som använder sina floder, som mynnar i haven, som en transportled för sopor. Enkelt men miljöfientligt.
Plastsopor finns även till lands. När jag rensade landsvägsdiket vid torpet i Bergslagen var en majoritet av skräpet plast i många olika former, mest f.d. förpackningar.
Djävulska plastförpackningar
Det är bara eländes elände med plast. Därför ska vi miljömedvetna svenskar sluta att använda plast.
Vi använder plast till nästan allt, framför allt i förpackningar. Varför måste nästan varenda pryl jag köper var inkapslad i hård plast som det är ett helvete att få bort? Varenda gång jag handlat något på t.ex. Clas Ohlson så får jag slita som sjutton för att kunna få bort den. Här borde tillverkarna göra något rejält annorlunda.
När jag sliter med plasten och svär (vilket också kan vara ett miljöproblem) säger jag för mig själv, fast menat till företaget från Insjön: "Nädu Classe, nästa gång jag handlar av dig ska du banne mig själv få ta bort plasten när jag betalar i kassan!"
Men inte f-n kommer jag ihåg det nästa gång jag är där och handlar (något som jag inte har behov av).
Plastkassar kostar skjortan
Plastpåsen som Systembolaget tillhandahåller mot betalning är den vara som bolaget har störst avans på då den bara kostar en tioöring i inköp.
Numera tar nästan alla butiker betalt för sina kassar - även de som inte är av plast. Det är en extra inkomstkälla för dem.
För att rädda jorden från en miljökatastrof ska vi sluta att bära hem våra varor i plastkassar. Ta heller en papperskasse! Eller allra helst: ha med en väska hemifrån. Men då ska du använda en väska, tygkasse eller liknande som du redan har sedan länge.
Att köpa en ny tygkasse är nämligen inte bra från miljösynpunkt då den kostat en massa "miljö" - bl. annat i form av stora mänger vatten - när den tillverkades.
Lär ungarna dricka i stället
Vi ska sluta använda engångsmuggar och dito bestick. Vi ska även sluta att använda sugrör av plast. Våra ungar ska vi lära att dricka som folk, även när det är kalas, i stället för att sörpla upp drycken via ett rör av plast. Det är numera skämstämpel på den som ordnar ett barnkalas med sugrör i plast.
Det här med sugrörsförbud är väl att ta i ordentligt för att rädda jorden? Nä, det tycker inte jag. Det är bara löjligt. De stora flytande sopöarna i t.ex. Indiska oceanen, består inte av begagnade sugrör från svenska barnkalas i Norrlands inland. Det är sopor från en miljard indier!
Sugrörsbannlysningen är en typisk svensk symbolhandling. Jag får säga som studenten på flaket: "Fy fan va vi ä bra!"
25 maj 2019
Jag saknar inte "gamla" Postens kontor
När den "gamla" posten med alla sina postkontor skulle läggas ned var jag inte alls glad. Jag trodde inte den nya organisationen, dvs. den vi har idag med postombud lite varstans, skulle fungera lika bra. Jag var helt övertygad om det. Men ack så fel jag fick! Dagens postorganisation har många fördelar, jämför med den gamla med sin postkontor och postfröknar.
Mitt första postminne är när jag följde med min mor till vårt postkontor på Norr i hemstaden Örebro. Där var hela ena långväggen upptagen av en lika lång disk som var för hög för mig att nå upp. Vad fanns där, undrade jag nyfiket.
Modern lyfte alltid upp mig så jag fick se vad som fanns där; en glasvägg på disken, bistra damer i glasögon, skrivbord, säckar, brevbärare och allt möjligt i en salig röra bakom disken. En spännande värld som försvann så fort jag åter var nedsatt på golvet framför disken.
Den vanligaste banken
På den tiden köpte man sina frimärken där; man hämtade och lämnade paket; man satte in kontanter på sin postsparbanksbok och fick färgglada "frimärken" inklistrade i sin grågröna bankbok med riksvapnet på omslagets framsida. Beloppen skrevs in för hand av den bistra postfröken med glasögon.
Det var tider det! Tänk så bra det fungerade, trots ett ofta långt köande för att få sitt ärende uträttat. Öppettiderna var inte något att skryta med. Brevbärare var ett fint yrke med trygghet som gav motion och frisk luft.
Två sorters brevutbärare
Hur ser det ut nu? Jo, vi har två företag som delar ut posten, Postnord och Bring (Citymail). Det innebär att jag kan få räkningar och annat vid två tillfällen på vardagarnas eftermiddagar i min brevlåda.
Frimärken kan jag köpa i min ICA-butik, som även är postombud. Hos postombudet får jag hämta det varor jag handlat via nätet. Och där kan jag lämna in paket som jag vill skicka själv. Ombudet har öppet samma tid som ICA-butiken, normalt kl. 8 - 22. Betydligt bättre än de gamla postkontoren.
Olika hämtställen
Varor jag köpt på distans kan jag få hämta inte bara på ICA utan på flera andra ställen: Pauls Kiosk, Spelbutiken i Helenelund, box i Sollentuna Centrum eller hos Netto. Var jag får hämta paketer beror på vilken distributör leverantören har anlitat.
Men man kör även ut mina varor. Då gäller det att vara hemma, annars får man åka till distrubutörens terminal och hämta själv.
Precis som de flesta andra i min ålder käkar jag ett antal olika piller, såväl morgon som kväll. Dessa har jag hittills hämtat ut på ett av de många apotek som nu finns sedan monopolet försvann.
Inte vänligt för miljön
Häromdan testade jag att beställa en pillersort via nätet. Det var enkelt och de levererades med bilburet bud hem till dörren på kvällen samma dag - utan extra kostnad! Fantastiskt bra service, men inte alls miljövänligt.
Över huvud taget är alla dessa bilburna budleveranser av det som folk beställt på nätet inte helt miljövänligt.
För att återgå till min inledning: jag saknar inte mitt gamla postkontor.
Mitt första postminne är när jag följde med min mor till vårt postkontor på Norr i hemstaden Örebro. Där var hela ena långväggen upptagen av en lika lång disk som var för hög för mig att nå upp. Vad fanns där, undrade jag nyfiket.
Modern lyfte alltid upp mig så jag fick se vad som fanns där; en glasvägg på disken, bistra damer i glasögon, skrivbord, säckar, brevbärare och allt möjligt i en salig röra bakom disken. En spännande värld som försvann så fort jag åter var nedsatt på golvet framför disken.
Den vanligaste banken
På den tiden köpte man sina frimärken där; man hämtade och lämnade paket; man satte in kontanter på sin postsparbanksbok och fick färgglada "frimärken" inklistrade i sin grågröna bankbok med riksvapnet på omslagets framsida. Beloppen skrevs in för hand av den bistra postfröken med glasögon.
Det var tider det! Tänk så bra det fungerade, trots ett ofta långt köande för att få sitt ärende uträttat. Öppettiderna var inte något att skryta med. Brevbärare var ett fint yrke med trygghet som gav motion och frisk luft.
Två sorters brevutbärare
Hur ser det ut nu? Jo, vi har två företag som delar ut posten, Postnord och Bring (Citymail). Det innebär att jag kan få räkningar och annat vid två tillfällen på vardagarnas eftermiddagar i min brevlåda.
Frimärken kan jag köpa i min ICA-butik, som även är postombud. Hos postombudet får jag hämta det varor jag handlat via nätet. Och där kan jag lämna in paket som jag vill skicka själv. Ombudet har öppet samma tid som ICA-butiken, normalt kl. 8 - 22. Betydligt bättre än de gamla postkontoren.
Olika hämtställen
Varor jag köpt på distans kan jag få hämta inte bara på ICA utan på flera andra ställen: Pauls Kiosk, Spelbutiken i Helenelund, box i Sollentuna Centrum eller hos Netto. Var jag får hämta paketer beror på vilken distributör leverantören har anlitat.
Men man kör även ut mina varor. Då gäller det att vara hemma, annars får man åka till distrubutörens terminal och hämta själv.
Precis som de flesta andra i min ålder käkar jag ett antal olika piller, såväl morgon som kväll. Dessa har jag hittills hämtat ut på ett av de många apotek som nu finns sedan monopolet försvann.
Inte vänligt för miljön
Häromdan testade jag att beställa en pillersort via nätet. Det var enkelt och de levererades med bilburet bud hem till dörren på kvällen samma dag - utan extra kostnad! Fantastiskt bra service, men inte alls miljövänligt.
Över huvud taget är alla dessa bilburna budleveranser av det som folk beställt på nätet inte helt miljövänligt.
För att återgå till min inledning: jag saknar inte mitt gamla postkontor.
19 maj 2019
Nu har solpanelerna jobbat i en månad
För en månade sedan startade vi våra solpaneler på torpet i Bergslagen. Hittills har de producerat 1 470 kilowattimmar, eller 1,47 MWh. Det motsvarar 575,87 kg minskat koldioxidutsläpp eller omräknat i träd, nästan två stycken. Via en app i mobilen kan jag följa elproduktionen när jag vill. Jag kan även se hur mycket var och en av de 34 panelerna ger ifrån sig i form av kilowatt.
Jag är ingen miljömupp men jag har av olika skäl dragit mina strån till stacken, dvs. försökt göra något när det gäller den hotande miljökatastrofen.
Jag sorterar mina sopor och har elva olika sorteringar; jag har minskat min konsumtion av rött kött; jag kör en bil som delvis går på elektricitet och jag har nu solpaneler på torptaket.
Enbart en pengafråga
Varför allt detta om jag inte är miljömupp? Jo, sorteringen är för att minska den mängd sopor som jag får betala för att bli av med då soporna vägs och är underlag för sopfakturan. Rött kött har blivit dyrt och är oftast segt. Bil med en elmotor som går igång ibland ger mig lägre drivmedelskostnad,
Man solpanelerna då? Jo, det är enbart för att minska våra kostnader för elen, som är den stora utgiften då vi måste ha värmen på året runt.
Så det är inte för miljön jag har skaffat solpanelerna, utan för plånboken. Hjälpen till miljön är en bieffekt.
Intjänad på tolv år
Att låta anlägga solpanelerna m.m. har kostat - med rotavdrag - 146 000 kr. Enligt leverantörens offert ska den summan vara intjänad om cirka tolv år. Sen blir det bara plus i två decennier för panelernas livslängd är beräknad till trettio år.
Jag har ansökt om bidrag från staten, men det är osäkert om vi får det. Det hela beror på om det finns några pengar kvar. Jag står på kö hos Länsstyrelsen i Örebro och har plats nummer 377. Det innebär att det är 376 länsbor som står före mig i kön.
Då bidraget nyligen minskat från 30 % till 20 % av installationskostnaden blir det bara knappt 30 000 kr och sen får jag då betala tillbaka rotadraget på ca 15 000 kr. Beviljas jag bidrag så blir min installationskostnad drygt 130 000 kr.
Överskottet ger en krona per kWh
Av de hittills levererade watten har jag sålt 1 320 kWh till mitt elbolag EON, som betalar mig 40 öre per kilowatt, vilket dras av direkt på min elräkning som kommer varje månad. Sen får jag ytterligare 60 öre per kilowattimme i energiskattereduktion, vilket kommer att synas på min årliga självdeklaration.
Min beräknade elförbrukning på torpet är ca 10 000 kWh och solpanelerna beräknas leverera något mindre. Om panelerna skulle producera mer än jag förbrukat får jag ingen skattereduktion på de överskjutande kilowatten.
Även på vintern
Panelerna och den övriga utrustningen monterades på drygt två dagar, dessutom mitt i den snöiga vintern. Panelerna levererar ström även på vintern och även om de är snötäckta, fast givetvis inte så mycket som en solig vårdag.
Om solen skiner för mycket, t.ex. mitt i sommaren, levereras mindre el då panelerna inte funkar så bra om de blir för varma.
Tog in tre offerter
Hur hittade jag leverantören? Via en länk från ett facebookinlägg hittade jag tre leverantörer som lämnade offerter. Det var inga större skillnader mellan dem; prisskillnaden var ett par tusenlappar.
EON skippade jag direkt. Deras "offert" var ett färdigt avtal, som jag skulle skriva på och skicka in inom två veckor. Det verkade bondfångeri och jag gillade inte deras upplägg. De två övriga hade jag mejldialog med och fick svar på de frågor jag hade.
Slutligen valde jag det företag som verkade gedignast (och dessutom hade sitt huvudkontor i min hemkommun Sollentuna). Installationen gjordes sedan med folk från deras kontor i Örebro, två unga killar, som verkade kunna sitt jobb.
Krävdes inget bygglov
Normalt krävs inte bygglov, men för att vara helt säker kontaktade jag Lindesbergs kommun (där torpet ligger). Det krävdes några mejl för att till slut få ett vettigt och tydligt besked. Jag behövde alltså inte bygglov, och slapp den kostnaden.
Jag ansökte om statsbidrag tidigt i processen och fick hjälp från leverantören med de tekniska uppgifter jag måste lämna. Sen hade jag kontakt med länsstyrelsen för att få veta hur jag låg till i köandet.
Totalt sett var det tämligen enkelt att skaffa solpaneler och jag fick all hjälp och de frågesvar jag behövde.
Jag kan inget annat än att rekommendera solpaneler.
PS. Jag hade tur och fick ett fint svart extratak på mina nylagda betongpannor - se bilden nedan.
En del solpanelade tak blir fula om det finns stegar, takfönster, skorstenar, ventiler m.m. som gör panelytan oregelbunden. Dessutom är mitt paneltak riktat direkt mot söder och har inga skuggande träd eller byggnader.
Jag är ingen miljömupp men jag har av olika skäl dragit mina strån till stacken, dvs. försökt göra något när det gäller den hotande miljökatastrofen.
Jag sorterar mina sopor och har elva olika sorteringar; jag har minskat min konsumtion av rött kött; jag kör en bil som delvis går på elektricitet och jag har nu solpaneler på torptaket.
Enbart en pengafråga
Varför allt detta om jag inte är miljömupp? Jo, sorteringen är för att minska den mängd sopor som jag får betala för att bli av med då soporna vägs och är underlag för sopfakturan. Rött kött har blivit dyrt och är oftast segt. Bil med en elmotor som går igång ibland ger mig lägre drivmedelskostnad,
Man solpanelerna då? Jo, det är enbart för att minska våra kostnader för elen, som är den stora utgiften då vi måste ha värmen på året runt.
Så det är inte för miljön jag har skaffat solpanelerna, utan för plånboken. Hjälpen till miljön är en bieffekt.
Intjänad på tolv år
Att låta anlägga solpanelerna m.m. har kostat - med rotavdrag - 146 000 kr. Enligt leverantörens offert ska den summan vara intjänad om cirka tolv år. Sen blir det bara plus i två decennier för panelernas livslängd är beräknad till trettio år.
Jag har ansökt om bidrag från staten, men det är osäkert om vi får det. Det hela beror på om det finns några pengar kvar. Jag står på kö hos Länsstyrelsen i Örebro och har plats nummer 377. Det innebär att det är 376 länsbor som står före mig i kön.
Då bidraget nyligen minskat från 30 % till 20 % av installationskostnaden blir det bara knappt 30 000 kr och sen får jag då betala tillbaka rotadraget på ca 15 000 kr. Beviljas jag bidrag så blir min installationskostnad drygt 130 000 kr.
Överskottet ger en krona per kWh
Av de hittills levererade watten har jag sålt 1 320 kWh till mitt elbolag EON, som betalar mig 40 öre per kilowatt, vilket dras av direkt på min elräkning som kommer varje månad. Sen får jag ytterligare 60 öre per kilowattimme i energiskattereduktion, vilket kommer att synas på min årliga självdeklaration.
Min beräknade elförbrukning på torpet är ca 10 000 kWh och solpanelerna beräknas leverera något mindre. Om panelerna skulle producera mer än jag förbrukat får jag ingen skattereduktion på de överskjutande kilowatten.
Även på vintern
Panelerna och den övriga utrustningen monterades på drygt två dagar, dessutom mitt i den snöiga vintern. Panelerna levererar ström även på vintern och även om de är snötäckta, fast givetvis inte så mycket som en solig vårdag.
Om solen skiner för mycket, t.ex. mitt i sommaren, levereras mindre el då panelerna inte funkar så bra om de blir för varma.
Tog in tre offerter
Hur hittade jag leverantören? Via en länk från ett facebookinlägg hittade jag tre leverantörer som lämnade offerter. Det var inga större skillnader mellan dem; prisskillnaden var ett par tusenlappar.
EON skippade jag direkt. Deras "offert" var ett färdigt avtal, som jag skulle skriva på och skicka in inom två veckor. Det verkade bondfångeri och jag gillade inte deras upplägg. De två övriga hade jag mejldialog med och fick svar på de frågor jag hade.
Slutligen valde jag det företag som verkade gedignast (och dessutom hade sitt huvudkontor i min hemkommun Sollentuna). Installationen gjordes sedan med folk från deras kontor i Örebro, två unga killar, som verkade kunna sitt jobb.
Krävdes inget bygglov
Normalt krävs inte bygglov, men för att vara helt säker kontaktade jag Lindesbergs kommun (där torpet ligger). Det krävdes några mejl för att till slut få ett vettigt och tydligt besked. Jag behövde alltså inte bygglov, och slapp den kostnaden.
Jag ansökte om statsbidrag tidigt i processen och fick hjälp från leverantören med de tekniska uppgifter jag måste lämna. Sen hade jag kontakt med länsstyrelsen för att få veta hur jag låg till i köandet.
Totalt sett var det tämligen enkelt att skaffa solpaneler och jag fick all hjälp och de frågesvar jag behövde.
Jag kan inget annat än att rekommendera solpaneler.
PS. Jag hade tur och fick ett fint svart extratak på mina nylagda betongpannor - se bilden nedan.
En del solpanelade tak blir fula om det finns stegar, takfönster, skorstenar, ventiler m.m. som gör panelytan oregelbunden. Dessutom är mitt paneltak riktat direkt mot söder och har inga skuggande träd eller byggnader.
Etiketter:
Bidrag,
Deklaration,
Miljö,
Teknik
4 maj 2019
Han höll på att mista sin läkarexamen
För att bli läkare krävs full pott på högskoleprovet samt många års studier. När detta är avklarat är det dags med slutprov för läkarexamen. Efter det blir det ytterligare studieår som AT- och ST-läkare för att slutligen bli legitimerad läkare. Det är en krävande utbildning och man tror givetvis att den på alla punkter är gedigen och att proven är rättvisande.
Att det finns risk att det görs ödesdigra och för läkarstudenten fatala misstag är helt oförståeligt. Trots allt händer det.
Läkarstudenten ML var klar med studierna och skulle göra det sista provet för att sedan godkännas och få sin examen.
Fyra "patientmöten"
Den sista övningen var att i fyra olika rum möta skådespelare som spelade patienter med olika åkommor. Det gällde för läkarkandidaterna att ställa relevanta frågor och bedöma "patienternas" besvär och svar för att sedan ställa rätt diagnos.
Vid samtalet med "patienten" satt en censor med som lyssnade och sedan avgjorde om kandidaten gjort rätt bedömning.
Blev inte godkänd
Vår vän ML fick beskedet att han inte var godkänd. Han hade missat att en av "patienterna" hade skador som visade att det handlade om misshandel. Han borde ha ställt frågor om det. "Men det gjorde jag" hävdade han med emfas.
Han var olycklig och mådde dåligt för att han visste att han hade frågat om misshandel och gjort en korrekt bedömning även av denna "patient". Men censorn hade en annan uppfattning.
ML vidhöll att han gjort rätt bedömning. Till slut var det en annan person med inflytande över proven som satte sig ned och kollade de filmer som fanns, eftersom alla intervjuer - tack och lov- hade filmats.
Han hade gjort rätt
Det visade sig helt klart att vår kandidat ML hade ställt de relevanta frågorna och kommit fram till att det handlade om misshandel. Han fick till slut sin godkända examen.
Tänk om man inte filmat och tänk om han inte klagat! Visserligen hade han fått en möjlighet att göra om provet. Men i alla fall...
Så här borde det inte få gå till. Om nu censorernas bedömningar blandats ihop så finns risken att en person fått sin läkarexamen utan godkända slutprov?
Att det finns risk att det görs ödesdigra och för läkarstudenten fatala misstag är helt oförståeligt. Trots allt händer det.
Läkarstudenten ML var klar med studierna och skulle göra det sista provet för att sedan godkännas och få sin examen.
Fyra "patientmöten"
Den sista övningen var att i fyra olika rum möta skådespelare som spelade patienter med olika åkommor. Det gällde för läkarkandidaterna att ställa relevanta frågor och bedöma "patienternas" besvär och svar för att sedan ställa rätt diagnos.
Vid samtalet med "patienten" satt en censor med som lyssnade och sedan avgjorde om kandidaten gjort rätt bedömning.
Blev inte godkänd
Vår vän ML fick beskedet att han inte var godkänd. Han hade missat att en av "patienterna" hade skador som visade att det handlade om misshandel. Han borde ha ställt frågor om det. "Men det gjorde jag" hävdade han med emfas.
Han var olycklig och mådde dåligt för att han visste att han hade frågat om misshandel och gjort en korrekt bedömning även av denna "patient". Men censorn hade en annan uppfattning.
ML vidhöll att han gjort rätt bedömning. Till slut var det en annan person med inflytande över proven som satte sig ned och kollade de filmer som fanns, eftersom alla intervjuer - tack och lov- hade filmats.
Han hade gjort rätt
Det visade sig helt klart att vår kandidat ML hade ställt de relevanta frågorna och kommit fram till att det handlade om misshandel. Han fick till slut sin godkända examen.
Tänk om man inte filmat och tänk om han inte klagat! Visserligen hade han fått en möjlighet att göra om provet. Men i alla fall...
Så här borde det inte få gå till. Om nu censorernas bedömningar blandats ihop så finns risken att en person fått sin läkarexamen utan godkända slutprov?
Vi svenskar är inte störst och bäst på allt!
De flesta svenskar anser att vårt land är bäst i världen - på allt! När jag inte håller med möts jag av oförståelse och motangrepp direkt. Jag är dock inte ensam om att tycka att det svenska inte alltid är det bästa. Moderaten Christofer Fjellner, som är avgående europaparlamentariker tar upp samma ämne i dagens SvD.
Han skriver bl.a. så här:
"Men i de samhällsfrågor som just nu är allra viktigast kan Sverige knappast betraktas som ett föredöme: migration, terrorism, organiserad brottslighet, ekonomi och klimat.
Sveriges migrationspolitik är ett avskräckande exempel. De flesta länder arbetar aktivt för att inte upprepa våra misstag. Ett Europa som inte bygger några murar blev över en natt ett Sverige med "temporära" gränskontroller. De temporära gränskontrollerna till trots döms Sveriges gränsbevakning ut so EU:s sämsta av EU-kommissionen.
Terroristbekämpningen har inte heller varit särskilt framgångsrik. Sverige har exporterat näst flest IS-krigare per capita i EU. Andra länder är rädda att svenskboende terrorister ska genomföra attentat hos dem. Vi klarar inte av att bekämpa den grova brottsligheten. Antalet skjutningar ökar snabbt. Danmark är rädd att vår gängkriminalitet ska sprida sig över Öresundsbron. Polismyndigheter i andra länder varnar inte längre den svenska polisen för stöldligor på väg till Sverige, eftersom polisen ändå saknar resurser att följa upp tipsen".
Så långt Fjellner. Jag kan lägga till mer som inte är så himla bra i vårt land trots att en majoritet av alla svenskar tror det.
Ja, listan kan göras hur lång som helst. Visst, vi har det bättre än många andra länder som drabbats av krig, svält, vänsterdiktatorer och naturkatastrofer. Men om vi istället jämför oss med jämförbara länder i västvärlden så har vi inte alltid det bäst även om våra politiker gärna vill få oss att tro det.
Han skriver bl.a. så här:
"Men i de samhällsfrågor som just nu är allra viktigast kan Sverige knappast betraktas som ett föredöme: migration, terrorism, organiserad brottslighet, ekonomi och klimat.
Sveriges migrationspolitik är ett avskräckande exempel. De flesta länder arbetar aktivt för att inte upprepa våra misstag. Ett Europa som inte bygger några murar blev över en natt ett Sverige med "temporära" gränskontroller. De temporära gränskontrollerna till trots döms Sveriges gränsbevakning ut so EU:s sämsta av EU-kommissionen.
Terroristbekämpningen har inte heller varit särskilt framgångsrik. Sverige har exporterat näst flest IS-krigare per capita i EU. Andra länder är rädda att svenskboende terrorister ska genomföra attentat hos dem. Vi klarar inte av att bekämpa den grova brottsligheten. Antalet skjutningar ökar snabbt. Danmark är rädd att vår gängkriminalitet ska sprida sig över Öresundsbron. Polismyndigheter i andra länder varnar inte längre den svenska polisen för stöldligor på väg till Sverige, eftersom polisen ändå saknar resurser att följa upp tipsen".
Så långt Fjellner. Jag kan lägga till mer som inte är så himla bra i vårt land trots att en majoritet av alla svenskar tror det.
- Sjukvården har jättelånga köer, flera månader och ibland år. Sjuka hinner dö innan de får vård. Och de som får vård får ligga i korridorer och personalrum. Sjuksköterskor flyr landet på grund av lägre löner och taskiga arbetstider. Norrmännen skrattar åt oss och tar gärna emot dom.
- Försvaret ska vi bara inte tala om. När en tidigare ÖB berättade för svenska folket att han bara kan hålla stånd mot ryssen på ett ställe och max i en vecka höll han på att åtalas! Han blev i alla fall sjukskriven. Putin måste ha skrattat så han kissade i byxorna.
- Våra soldater har inte kulor att öva med utan får säga "pang" i stället. Några vinterkängor har de inte heller. De soldater vi har slutar i förtid. De som tjänstgjorde i Afghanistan fick inte ut sin lön utan fick låna till hyran hemma av släkt och vänner.
- Krisberedskap saknas. Efter en vecka utan ström börja vi svälta.
- Polisen jagar utan framgång unga förortsinvandrare som skjuter ihjäl varandra och har därför inte tid att ta fast utombordartjuvar, bostadsinbrottare och våldtäktsmänniskor.
- Våra fängelser är överfulla och flera fångar får bo i samma cell.
- Tullen, Kustbevakningen och sjöpolisen jagar hederliga svenskar som tagit sig ett järn för mycket på sjökrogen medan baltiska ligor kör ut stöldgodsfulla lastbilar när tullen tittar på.
- Fattigpensionärer dör hemma i sängen och upptäcks månader senare.
- Psyksjuka får sova utomhus (mentalsjukhusen las ned och patienterna blev uteliggare).
- Sen har vi Transportstyrelsen som klantade sig samt Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och några till som vi kan tala tyst om.
- Unga kommer aldrig att få en egen bostad. Rigida regelverk med snart 75 år på nacken stoppar en vettig bostadsmarknad.
- Kärnkraften ska bort och i stället får vi när elbristen slår till köpa kolkraftsel från utlandet. Snacka om miljötänk!
- Äldrevårdsboende får oätlig kall mat.
- Svenska flumskoleelevers resultat sjunker. Många lämnar skolan utan godkänt i basämnen.
- Dagens unga får knappast någon pension trots att de kommer att få jobba länge tills pensionsdagen.
- Studenter som kommer till universitet och högskolor kan knappast varken läsa, räkna eller skriva på den nivå som krävs för högre studier. Kränkta studenter kan stoppa vissa kurser.
Ja, listan kan göras hur lång som helst. Visst, vi har det bättre än många andra länder som drabbats av krig, svält, vänsterdiktatorer och naturkatastrofer. Men om vi istället jämför oss med jämförbara länder i västvärlden så har vi inte alltid det bäst även om våra politiker gärna vill få oss att tro det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)