Sollentunas politiker flitiga insändarskribenter

I min hemkommun Sollentuna får vi två lokala gratistidningar i brevlådan:

• "Mitt i Sollentuna"
• "Vi i Sollentuna"

"Mitt i ..." och "Vi i ..." kommer båda ut i Storstockholms alla delar i olika utgåvor för Solna, Östermalm, Upplands Väsby osv. och alltså även Sollentuna. Båda har insändarsidor. Det som slagit mig under åren är att det oftast är politiker som skriver insändare. Så har jag i alla fall upplevt insändarsidorna.

För att se om det verkligen är sant har jag (som den statistiknörd jag är) fört bok över höstens insändare i det båda tidningarna, totalt 25 nummer för varje tidning. Jag har delat in insändarskribenterna i tre grupper:

• Privatpersoner
• Politiker med partimarkering 
• Övriga

I den sistnämnda gruppen ingår företrädare för föreningar, organisationer m.fl.

Privatpersoner skriver i "Mitt i Sollentuna"

I de 25 numren av tidningen har det varit över 120 insändare. Antalet har varierat från tre till sex i varje nummer - i snitt fem. Privatpersonerna har varit flitigast:

• Privatpersoner 75 %  
• Politiker 20 %
• Övriga 5 %

De borgerliga politikerna (M, FP, C, KD) har varit flitigast och svarat för 12 % av insändarna. Övriga politiker (S, MP, V, SP) har inte varit lika flitiga i den här tidningen - 8 %. Flitigast att nyttja insändarsidorna har varit KD följt av S och FP.

Politiker skriver i "Vi i Sollentuna"

Även i denna tidning har det varit 120 insändare; som mest tolv i ett nummer och som minst två. Genomsnittet är även här fem insändare. Här är det politikerna som svarat för de flesta insändarna:

• Politiker 62 %
• Privatpersoner 32 %
• Övriga 6 %

Även här har de borgerliga varit flitigast med 33 % och de på vänsterkanten har svarat för 29 %. S, M och KD har varit flitigast.

Sossar och kristdemokrater flitigast

Lägger man ihop alla insändare i de båda tidningarna under hösten 2014 har de borgerliga svarat för 55 % och de på vänsterkanten för 45 %. Socialdemokrater och kristdemokrater har varit flitigast att nyttja insändarsidorna:

1. Socialdemokrater 25
2. Kristdemokrater 20
3. Moderater 15
4. Folkpartister 12
5. Sollentunapartister 10
6. Miljöpartister 7
7. Centerpartister 6
8. Vänsterpartister 3
9. Sverigedemokrater 2

Kommentar: Varför är det fler politiker som får sina insändare publicerade i "Vi i Sollentuna"? Är det redaktionen som favoriserar dem eller väljer de själva den tidningen i första hand?

Tillägg den 13 januari 2015

Jag gjorde om mitt blogginlägg ovan till två olika insändare, en som gick till "Mitt i Sollentuna" och som gick till "Vi i Sollentuna" samtidigt som jag la ut blogginlägget. Ingen av tidningarna har publicerat min insändare. Däremot fick jag i dag följande e-brev från tidningen "Mitt i Sollentuna":

Hej Björn, och tack för ditt engagemang för vår insändarsida!

Att privatpersoner prioriteras på insändarplats är ett val vi gör. Politiker har ju många forum där de kan uttrycka sina åsikter, medan övriga medborgare har mer begränsade möjligheter. Vi hoppas och tror att det är uppskattat.

Din iakttagelse av vilka partier som är flitiga att skriva stämmer rätt väl med den statistik över partifärg på insändare som vi gjorde under valrörelsen, för att försöka vara så rättvisa som möjligt i urvalet.

Tack än en gång och välkommen att tycka till i vår tidning!

hälsn

Ingrid

Vad får en invandrare i bidrag?

Det förekommer då och då i sällskapslivet, på sociala medier och på nätet i övrigt olika uppgifter om vad våra nyanlända får i bidrag. Vad är sant, vad är överdrivet? Jag har botaniserat bland olika seriösa webbplatser och försökt göra en sammanställning för dels asylsökande och dels de som fått uppehållstillstånd. (Det är dock bäst att redan här göra en brasklapp: jag kan ha missuppfattat något eller gjort ett räknefel.)

Asylsökande

De flyktingar m.fl. som kommer till Sverige och söker asyl vänder sig till Migrationsverket som handlägger deras ansökan om att få stanna. Handläggningstiden är för närvarande 4-5 månader, men verkets mål är att få ned den till tre månader.

Det är även Migrationsverkets sak att ordna boende åt de asylsökande, som inte kan fixa det på egen hand. I maj 2014 var det ca 53 000 personer i verkets mottagande. Av dessa var det 35 500 som bodde i verkets olika inhyrda lägenheter och förläggningar.

Asylsökande som inte har egna pengar och får bostad av Migrationsverket, t.ex. en lägenhet, kan ansöka om bidrag till mat, kläder m.m. Bidraget är 71 kr om dan för en vuxen, 61 kr för vuxna som delar hushåll, 37 kr för barn 0-3 år, 43 för barn 4-10 år och 50 kr för barn 11-17 år.

För den som bor på en förläggning där man får mat är dagsersättningen i stället 24 kr för ensamstående, 38 kr för sammanboende och för barn 0-17 år är bidraget 12 kr. För vuxna som delar hushåll är bidraget 19 kr per dag.

Exempel: För en familj med två vuxna och två barn som är tre och tio år blir det ca 1 900 kr per månad om de bor på en förläggning där de får mat. Bor de i betald lägenhet  med eget hushåll blir det ca  6 500 kr per månad. För en ensamstående som inte delar boendet med någon annan är beloppen ca 750 respektive 2 200 kr.

Asylsökande har rätt till viss sjukvård och barnen har rätt till utbildning och förskola, men de har inte skolplikt. Patientavgiften vid läkarbesök är 50 kr och avgiften för receptbelagd medicin är också 50 kr. Kommer de hit under vintern kan de - efter ansökan - även få bidrag till vinterkläder. Asylsökande som har egna pengar eller inkomster får betala för kost och logi. Den som har särskilda behov kan få ytterligare bidrag. Det kan t.ex. gälla handikapputrustning, spädbarnsutrustning, glasögon (ej läsglasögon).

Många asylsökande har eget boende, oftast hos släktingar och vänner. En ensamstående som har eget boende får 500 kr i månaden i bidrag. För en familj är det 1 000 kr.

Asylsökande kan under asyltiden praktisera eller arbeta. Men för att få göra det krävs att den som söker asyl medverkar till att styrka sin identitet.

Invandrare med uppehållstillstånd

Den som fått permanent uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande och är 20-65 år kan få en skattefri etableringsersättning under maximalt två år. Den är i stället för försörjningsstöd (det som tidigare kallades socialbidrag). För att få ersättningen krävs en etableringsplan som gjorts upp i samråd med Arbetsförmedlingen, som också beslutar om ersättningen som sedan betalas ut månadsvis av Försäkringskassan.

Etableringsplanen ska minst bestå av Svenska för invandrare, arbetsförberedande insatser (till exempel praktik, validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter) och samhällsorientering som syftar till att ge grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Utgångspunkten är att aktiviteterna i etableringsplanen ska sysselsätta invandraren på heltid, vilket innebär 40 timmar i veckan och normalt omfatta 24 månader.
När dessa krav är uppfyllda kan invandraren efter ansökan få etableringsersättning. Den är 308 kr om dagen - men bara fem dagar i veckan. Om invandraren deltar i mindre omfattning i planen minskas ersättningen. Man får inte föräldrapenning den tid man har etableringsersättning.

Den som har hemmavarande barn kan även få etableringstillägg. För barn under 11 år är det 800 kr i månaden per barn. Har barnet fyllt 11 år är beloppet 1 500 kr. Man får ersättning för tre barn, vilket gör att maxbeloppet är 4 500 kr i månaden. Även etableringstillägget minskar om man inte deltar fullt ut i etableringsplanen.

Den som bor ensam i egen bostad och är folkbokförd där kan få bostadsersättning. Den är lika mycket som hyran minus 1 800 kr. Det går inte att få bostadsersättning för hyra som är högre än 5 700 kr. Det går alltså att som mest få  3 900 kr i bostadsersättning. Den som deltar mindre än heltid i etableringsplanen får sänkt bostadsersättning.

Dessutom betalas barnbidrag samt SFI-bonus som är ett engångsbelopp på 12 000 kr för den som klarat högsta nívån,

Min kommentar: Suck! Det är inte helt lätt att navigera rätt i den är bidragsdjungeln. Det är ganska knepigt och det finns fler detaljregler. Men på det hela taget tycker jag att vårt land har en ganska generös inställning.

Det rör sig i invandringsfrågan

Ja, det var inte helt oväntat att ett alliansparti skulle börja röra i invandringssmeten. Nu har KD börjat prata mer konkret om hur man ska förändra invandrings- och integrationspolitiken. Hägglund har i dagens DN brett ut sig på debattsidan och föreslagit bl.a. tidsbegränsade uppehållstillstånd. Hans utspel har fått både ris och ros, vilket givetvis var väntat.

Tidigare har Moderaterna hummat om ändringar, bl.a. när det gäller anhöriginvandrandet. Men även major Björklund i Folkpartiet har rört på sig. I ett internt veckobrev till sina anhängare berättar han att partiet tillsatt en arbetsgrupp, som ska ta tag i invandrings- och integrationsfrågorna. Han efterlyser därför konkreta idéer. Det får vi hoppas att han får. Sen får vi se vad Centern har att komma med, som nog är det mest invandringsvänliga partiet bland borgarna.

Men hur kommer samarbetarna på vänsterkanten (dvs. S, MP och V) att reagera på detta? Hägglunds utspel kommer säkert att hånas som enbart ett röstfiske för att vinna tillbaka de borgare som tidigare gått till SD.

Hur som helst ska det bli intressant att följa inrikespolitiken de kommande månaderna. Invandringen ser ut att bli en av de stora valfrågorna, något som många tror kan gynna SD. Vi får se.

Asylsökande kan sysselsättas

Nytillkomna medborgare börjar sin resa in i vårt samhälle som asylsökande. Redan där måste integrationen börja. Det kan ske genom att ge dem sysselsättning.

Asylsökande inkvarteras bl.a. i Bergslagen därför att det finns tomma bostäder där. Jag har sett det på nära håll. I Stråssa med drygt 300 invånare finns ca 100 asylsökande från länder utanför Europa. Den enda "service" som finns i byn är en busshållplats, en gul brevlåda och en anslagstavla. Butiker, bibliotek, vårdcentral m.m. ligger drygt en halvmil bort. Landsvägen dit går genom tät skog.

En asylsökande som bor på en förläggning får mat och husrum plus 24 kr om dagen, som ska räcka till kläder och allt annat. Om sökanden har annat betalt boende - som t.ex. i Stråssa - men ska hålla sig med mat m.m. är ersättningen 71 kr om dagen. Per månad blir det ca 750 respektive 2 200 kr, lite generöst räknat. Det är inte mycket.

Sverige är ett stort och skogrikt land, något som Fredrik Reinfeldt upptäckt från luften. Det han inte sett från luften är hur tät skogen är, fylld av sly som kan rensas bort. Att rensa sly är ett personalkrävande handarbete som skogsbolagen och skogsägarna ombesörjer med egen personal eller för egen maskin om den ägda arealen är mindre. Eller också inte alls och skogen växer sig tät, ofta för tät.

Att rensa sly kräver inte särskilt stora förkunskaper eller redskap. En dags introduktion plus yxa och såg räcker. Man behöver inte kunna läsa, skriva eller prata svenska.

Min idé är att kommuner som tar emot asylsökande erbjuder dem arbete med att röja sly. Det kan vara sly längs vägar, i ledningsgator, vid golfbanor och ute i skogarna. Slyn kan säljas och bli till bränsle i form av ved och flis eller vidareförädlas till diesel eller plast. Vinsten kan delas mellan skogsägaren och kommunen.

Att röja sly ska vara frivilligt. Den som inte vill får nöja sig med dagpenningen, nämnd ovan. Den som vill ha något att göra får frisk luft, motion och en högre dagpenning samt chansen att även träffa en del svennar och träna sina svenskkunskaper. Kommunen får hålla med skjuts till och från skogen, lunchpaket, redskap och skyddskläder samt arbetsledning.

Slyröjningen kan sedan utvecklas ytterligare till röjning och gallring av skog med hjälp av  motorsågar och röjsågar. Men det kräver utbildning, minst en vecka för respektive redskap.

Om nu inte kommunens utgifter täcks av inkomsten från slyförsäljningen kan staten höja bidraget till kommunen. Nu får kommunen ca 190 000 kr per år i statligt stöd för varje asylsökande man tar hand om.

Utöver att röja sly finns det andra enkla uppgifter som också kan utföras, t.ex. att rensa vägrenar, gator, torg och trottoarer från skräp och ogräs. Vintertid kan manuell snöskottning också vara en uppgift dit snöröjningsfordonen inte når, t.ex. utomhustrappor, känsliga områden, delar av skolgårdar och dagis.

De asylsökande som är villiga att ta på sig den här sortens sysslor bör få ett plus i kanten på sina ansökningar om uppehållstillstånd.

Jag tycker att förslaget ska utredas av folk från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Migrationsverket, Arbetsförmedlingen,  Arbetarskyddsstyrelsen, Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna som får ett halvår på sig att räta ut alla hinder och problem samt ge ett detaljerat förslag. Därefter genomförs försök i ett par kommuner, som sedan utvärderas.

Om det faller väl ut så införs det i hela landet. Jag ser det som en win-winsituation för alla.

Fler och fler talar öppet om invandringen

Under de fem år jag haft min blogg har jag skrivit 47 inlägg som handlar om (eller rör) invandringen. Det beror på att invandring och integration är en fråga som intresserar mig (och även större delen av svenska folket).

Nu börjar fler och fler tala mer öppet om invandringens konsekvenser för landet. Nästan varje vecka skriver någon ledarskribent om den. Politikerna däremot, upprepar sina mantra och på ytterkanterna har vi SD som vill minska den och M som vill att vi ska "öppna våra famnar" och MP, V och Fi som i olika grad vill ha fri invandring. De i mitten mumlar ohörbart, dock med enstaka undantag då enskilda mittenpolitiker sticker ut hakan och pratar om en eventuell begränsning för att omedelbart få en snyting tillbaka av sina partiledningar.

Det finns två vägar att gå för lösa de problem som trots allt finns. Den ena är att minska invandringen eller sätta tak för den. Den andra är att ordna bostäder och jobb åt de som kommer. De flesta politiker är bra på att tala om "vad", dvs. fler jobb och bostäder. Men de pratar aldrig om "hur". Jag tror att de bästa är om man gjorde både och, dvs. satte ett generöst tak för invandringen samt fixade jobb och bostäder.

Det är många kommunpolitiker som klagar över den förda politiken då de inte mäktar med att ta hand om de invandrare man redan har i sin kommun. Rikspolitikerna bryr sig inte om den kritiken.

Det tar i snitt fem år för en asylsökande att få jobb. Högutbildade har självklart lättare att få ett jobb och svårast har de utomeuropeiska invandrare som saknar eller har bristfällig utbildning. Många har inte ens motsvarande vår grundskola. Samtidigt har vi inte längre några enkla låglönejobb kvar. De som finns tas av de som är överkvalificerade för dem.

Alltså måste vi ta fram enkla jobb som inte kräver utbildning. Men detta är också tabu att prata om offentligt. LO är emot och det finns inget parti som vågar ta i frågan. För att lösa upp knutarna måste lagen om anställningsskydd reformeras, upphandlingsregler ändras m.m. Arbetsuppgifter finns i massor, vilket jag tidigare lyft fram på min blogg.

Bostäder tar tid att bygga. För att kunna härbärgera de asylsökande/invandrande krävs också avsteg från gängse rutiner och regler. Och det är bråttom. Här finns också heliga kor som måste slaktas.

För att förbättra integrationen måste politikerna även uppmuntra och underlätta för - och kanske även belöna - de svennar som vill engagera sig genom att t.ex. ställa upp som faddrar eller mentorer för nyanlända.

Det ska bli intressant att följa den politiska debatten de kommande månaderna fram till extravalet. Löfvens krumbukter är roliga och nya kommer nästan varje dag. Hur det ska gå för Kinberg-Batra ska också bli intressant. Hur som helst tror jag att invandring och integration kommer att bli en av de stora valfrågorna.

Svenska nobelpristagare

Idag delas 2014 års Nobelpris ut. Det är faktiskt rätt många svenskar som fått Nobelpriset, betydligt fler än vad jag kunde tro. Här är hela listan (jag hoppas ha fått med alla):

2011: Tomas Tranströmer, litteratur.
2000: Arvid Carlsson, fysiologi eller medicin.
1982: Alva Myrdal, fredspriset.
1982: Sune K. Bergström, fysiologi eller medicin.
1982: Bengt I. Samuelsson, fysiologi eller medicin.
1981: Kai M. Siegbahn, fysik.
1981: Torsten N. Wiesel, fysiologi eller medicin.
1977: Bertil Ohlin, ekonomi.
1974: Eyvind Johnson, litteratur.
1974: Harry Martinson, litteratur.
1974: Gunnar Myrdal, ekonomi.
1970: Ulf von Euler, fysiologi eller medicin.
1970: Hannes Olof Gösta Alfvén, fysik.
1961: Dag Hammarskjöld, fredspriset (tilldelades Hammarskjöld postumt).
1955: Hugo Theorell, fysiologi eller medicin.
1951: Pär Lagerkvist, litteratur.
1948: Arne Tiselius, kemi.
1931: Erik Axel Karlfeldt, litteratur.
1930: Nathan Söderblom, fredspriset.
1929: Hans von Euler-Chelpin (född i Tyskland), kemi.
1926: The Svedberg, kemi.
1924: Karl Manne Siegbahn, fysik.
1921: Hjalmar Branting, fredspriset.
1916: Carl Gustaf Verner von Heidenstam, litteratur.
1912: Gustaf Dalén, fysik.
1911: Allvar Gullstrand, fysiologi eller medicin.
1909: Selma Lagerlöf, litteratur.
1908: Klas Pontus Arnoldson, fredspriset.
1903: Svante Arrhenius, kemi.

Nu har du chansen att köpa en f.d. kyrka!

I gruvbyn Stråssa, norr om Lindesberg i hjärtat av Bergslagen ligger S:t Annas kyrka, byggd 1972. Den avkristnades för några år sedan och där finns nu S:t Annas Bränneri som tillverkar världens bästa absint samt snaps och likörer med unika smaker (se Systemets webbplats).

Bränneriet ska flytta och nu är kyrkan till salu. Den innehåller sju rum på totalt 350 kvm och tomten är drygt 4 500 kvm stor. Priset är bara 350 000 kr, dvs en tusenlapp per kvadratmeter (jämför kvadratmeterpriset i Stockholms innerstad?). Vore det inte häftigt att bo i en kyrka? Vilka kalas du kan ha i kyrksalen!

http://www.hemnet.se/bostad/villa-7rum-strassa-lindesbergs-kommun-ramsbergsvagen-12-6747459

Spännande tid framöver

Jaha, ett extraval alltså... Jag sa till barnbarnen i går kväll när SD fällde Löfvens budget och han utlyste val i mars: "Nu blir det ingen barnkanal för er de närmaste timmarna! Nu skapas nutidshistoria som ni kommer att få läsa om i skolan."  De lyssnade på morfar, protesterade inte, tog sina paddor och försjönk i dataspelandets tysta mystik (helt främmande för mig, som aldrig spelat dataspel). Själv följde jag extranyheterna på teven.

Det ska bli spännande att följa inrikespolitiken de kommande månaderna. Vilken sorts regeringen blir det? Kommer Sverigedemokraterna att få ökat stöd? Kommer politikerföraktet ta över? Hur stort blir valdeltagandet? Vilka partier gynnas av ett lågt valdeltagande?

Hittills har skolan, välfärden, vinster i vården m.m. varit de stora väljarfrågorna. På lite längre sikt finns det andra frågor som kan få konsekvenser för väljarnas ställningstaganden.

Vad händer om SD blivit näst största parti? Vad kommer hända framöver när skatterna måste höjas  för att klara asylmottagandet? Vad kommer att hända när hemvändande IS-soldater genomför attentat i Sverige? När invandringen de kommande åren slår nya rekord?

Sen har vi den oberäknelige Putin som fortsätter att måla in sig i sitt hörn. Vad kommer han mer att hitta på? Och hur blir det med det svenska försvaret? Nato? Värnplikten?

Och hur kommer ekonomin och tillväxten att se ut den kommande mandatperioden? Hur kommer vädret att bli? Vad händer om en kärnreaktor pajar? Eller om...?

Jag är inte helt säker på att vi 2018 har skolan, vården m.m. i topp som valfrågor.

En bra och lättläst annons

Jag har jobbat i stort sett hela mitt yrkesliv med att försöka föra ut budskap till allmänheten. Det har gjort att jag blivit miljöskadad. Nu som panschis skärskådar jag annonser, utomhusreklam, reklamfilmer, broschyrer m.m. och sätter min egen kvalitetsstämpel på de olika alstren.

För mig har förståbarhet och lättlästhet varit det viktigaste. Kreativa excesser i form av bilder, färger och fantasifulla typsnitt - det som många reklambyråer gillar att frossa i - har för mig varit hinder för  målet, nämligen att nå ut med sitt budskap till rätt målgrupp.

Många av de annonser som jag gjorde under min tid som informationsansvarig på (Riks)Skatteverket utsattes för mätningar där man kollade hur målgruppen uppfattat och tagit del av dem. I mätning efter mätning hamnade våra hemmagjorda annonser i topp. I flera fall var de bättre än de som dyra byråer gjort.

När jag nu för tiden ser en bra eller dålig annons i min morgontidning reagerar jag. Det blir ofta ett inlägg på bloggen (som nu). När jag ser en bra, dvs. lättläst annons, brukar jag höra av mig via mejl med en verbal ros till såväl byrån (om den framgår av annonsen) som uppdragsgivaren.

I en av dagens morgonavisor fanns nedanstående annons för Myndigheten för tillgängliga medier, gjord av reklambyrån Granath Havas i Stockholm. Den nu aktuella avsändaren kan ju helt enkelt inte  göra en annons som inte är tillgänglig?

Det har man inte heller gjort. Den är enkel, lättläst och lockar till läsning. Den störs inte heller av läsovänliga färger, tonplattor och dito typsnitt eller störande bilder.