Vad får en invandrare i bidrag?

Det förekommer då och då i sällskapslivet, på sociala medier och på nätet i övrigt olika uppgifter om vad våra nyanlända får i bidrag. Vad är sant, vad är överdrivet? Jag har botaniserat bland olika seriösa webbplatser och försökt göra en sammanställning för dels asylsökande och dels de som fått uppehållstillstånd. (Det är dock bäst att redan här göra en brasklapp: jag kan ha missuppfattat något eller gjort ett räknefel.)

Asylsökande

De flyktingar m.fl. som kommer till Sverige och söker asyl vänder sig till Migrationsverket som handlägger deras ansökan om att få stanna. Handläggningstiden är för närvarande 4-5 månader, men verkets mål är att få ned den till tre månader.

Det är även Migrationsverkets sak att ordna boende åt de asylsökande, som inte kan fixa det på egen hand. I maj 2014 var det ca 53 000 personer i verkets mottagande. Av dessa var det 35 500 som bodde i verkets olika inhyrda lägenheter och förläggningar.

Asylsökande som inte har egna pengar och får bostad av Migrationsverket, t.ex. en lägenhet, kan ansöka om bidrag till mat, kläder m.m. Bidraget är 71 kr om dan för en vuxen, 61 kr för vuxna som delar hushåll, 37 kr för barn 0-3 år, 43 för barn 4-10 år och 50 kr för barn 11-17 år.

För den som bor på en förläggning där man får mat är dagsersättningen i stället 24 kr för ensamstående, 38 kr för sammanboende och för barn 0-17 år är bidraget 12 kr. För vuxna som delar hushåll är bidraget 19 kr per dag.

Exempel: För en familj med två vuxna och två barn som är tre och tio år blir det ca 1 900 kr per månad om de bor på en förläggning där de får mat. Bor de i betald lägenhet  med eget hushåll blir det ca  6 500 kr per månad. För en ensamstående som inte delar boendet med någon annan är beloppen ca 750 respektive 2 200 kr.

Asylsökande har rätt till viss sjukvård och barnen har rätt till utbildning och förskola, men de har inte skolplikt. Patientavgiften vid läkarbesök är 50 kr och avgiften för receptbelagd medicin är också 50 kr. Kommer de hit under vintern kan de - efter ansökan - även få bidrag till vinterkläder. Asylsökande som har egna pengar eller inkomster får betala för kost och logi. Den som har särskilda behov kan få ytterligare bidrag. Det kan t.ex. gälla handikapputrustning, spädbarnsutrustning, glasögon (ej läsglasögon).

Många asylsökande har eget boende, oftast hos släktingar och vänner. En ensamstående som har eget boende får 500 kr i månaden i bidrag. För en familj är det 1 000 kr.

Asylsökande kan under asyltiden praktisera eller arbeta. Men för att få göra det krävs att den som söker asyl medverkar till att styrka sin identitet.

Invandrare med uppehållstillstånd

Den som fått permanent uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande och är 20-65 år kan få en skattefri etableringsersättning under maximalt två år. Den är i stället för försörjningsstöd (det som tidigare kallades socialbidrag). För att få ersättningen krävs en etableringsplan som gjorts upp i samråd med Arbetsförmedlingen, som också beslutar om ersättningen som sedan betalas ut månadsvis av Försäkringskassan.

Etableringsplanen ska minst bestå av Svenska för invandrare, arbetsförberedande insatser (till exempel praktik, validering av utbildnings- och yrkeserfarenheter) och samhällsorientering som syftar till att ge grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Utgångspunkten är att aktiviteterna i etableringsplanen ska sysselsätta invandraren på heltid, vilket innebär 40 timmar i veckan och normalt omfatta 24 månader.
När dessa krav är uppfyllda kan invandraren efter ansökan få etableringsersättning. Den är 308 kr om dagen - men bara fem dagar i veckan. Om invandraren deltar i mindre omfattning i planen minskas ersättningen. Man får inte föräldrapenning den tid man har etableringsersättning.

Den som har hemmavarande barn kan även få etableringstillägg. För barn under 11 år är det 800 kr i månaden per barn. Har barnet fyllt 11 år är beloppet 1 500 kr. Man får ersättning för tre barn, vilket gör att maxbeloppet är 4 500 kr i månaden. Även etableringstillägget minskar om man inte deltar fullt ut i etableringsplanen.

Den som bor ensam i egen bostad och är folkbokförd där kan få bostadsersättning. Den är lika mycket som hyran minus 1 800 kr. Det går inte att få bostadsersättning för hyra som är högre än 5 700 kr. Det går alltså att som mest få  3 900 kr i bostadsersättning. Den som deltar mindre än heltid i etableringsplanen får sänkt bostadsersättning.

Dessutom betalas barnbidrag samt SFI-bonus som är ett engångsbelopp på 12 000 kr för den som klarat högsta nívån,

Min kommentar: Suck! Det är inte helt lätt att navigera rätt i den är bidragsdjungeln. Det är ganska knepigt och det finns fler detaljregler. Men på det hela taget tycker jag att vårt land har en ganska generös inställning.