Min häftigaste (och dyraste) flygtur

Jag har varit i Florida. Flygfärden dit med Lufthansa kostade ca 10 kr per minut. Men väl i Florida gjorde jag en helt annan flygtur som var mycket kortare. Den kostade 75 kr per minut och varade bara 40 minuter. Men den turen var värd varje krona!

Jag flög nämligen (som passagerare) med världens enda funktionsdugliga och fortfarande flygande B-24 Liberator, ett amerikanskt bombplan som tillverkades i mer än 18 000 exemplar under åren 1939-45. Detta skedde från Naples Airport där man även visade upp en Flygande Fästning (B-17) och en P-51 Mustang, som man också kunde få åka med.

Att flyga en timme som ende passagerare i Mustangen kostade dock nästan 22 000 kr! För amerikanerna är kostnaden avdragsgill, därför att arrangören The Collings Foundation är någon slags ideell organisation. Det var flera som gjorde den turen (dock inte jag).

Bilden  visar hur det såg ut mot aktern inne i planet. Två passagerare sitter på golvet (kepsarna).

B-24-bombaren var trång, fylld av vajrar och en massa andra för mig obegripliga teknikaliteter + kulsprutor och bomber. Plåten var tunn, ingen isolering alls. Öppningar här och var, bl.a. i golvet under mig där jag satt vid start och landning samt öppningar på sidorna där det fanns kulsprutor. Det var dragit (och måste har varit fruktansvärt kallt när de flög över Tyskland en mil upp i luften). Men det vibrerade inget alls. Att samtala var dock omöjligt p.g.a. motorljudet.

Besättningen bestod, när det begav sig på 40-talet, av 10-12 man: piloter, navigatörer och skyttar. När jag flög var det en ordinarie pilot, en co-pilot och en navigatör som stack upp sitt huvud upptill för att dirigera piloten på marken vid start och landning.

Vi var sju betalande passagerare vid min flygning. Vid start och landning fick vi sitta fastspända men annars kunde vi röra oss fritt under flygningen. För att nå de främre kulsprutorna var man tvungen att krypa fram under piloternas utrymme. Det var verkligen trångt.

Planet var byggt 1944 och hade under kriget använts på Nya Guinea för att sedan via Indien hamna i England där det på 1980-talet togs om hand av den amerikanska stiftelsen som renoverade det från grunden.

När vi satt och väntade på att flygturen skulle börja träffade vi en äldre herre (bortåt 90 år) som också skulle flyga med B-24:an. Som 19-åring hade han 1944 direkt efter high-school blivit inkallad och utbildad till pilot, fraktats till England och satts in i flygkriget över Tyskland och spakat just en B-24 Liberator!