Har dagis en fusktermometer?

De flesta i vår generation (40-talisterna) som nu är mor- eller farföräldrar (eller både och) är flitiga barnhämtare på dagis och fritids. Dagens unga föräldrageneration skulle inte klara sig utan oss; i alla fall skulle deras vardagsliv vara mer komplicerat om inte den äldre generationen ställde upp. Någon har sagt att det är "lika så gott att slita ut en generation i taget".

Personalen på dagis vet mycket väl vilka ungar som har mor- eller farföräldrar tillgängliga som hämtare och vaktare. Jag skulle tro att diskussionen går så här på dagis: -Vilka ungar ska vi få hämtade tidigare i dag? -Vi försöker bli av med Folke eller Ester och kanske några till. Vi ringer och säger att dom har feber.

Sagt och gjort. Dagispersonalen vill inte fuska utan tar fram sin vanliga termometer som stadigt är inställd på 38,1 grader och kollar tempen i baken på ungarna i fråga. Sen ringer de med gott samvete ungarnas mamma eller pappa och berättar att ungen är lite hängig och har 38,1 i feber.

Föräldern ringer mor- eller farmor som givetvis skyndar till dagis och hämtar ungen. Den sjuka ungen är hur pigg som helst och gör mor-/farmor (och även mor-/farfar, som också blir indragen) helt utmattad när kvällen är kommen.

Detta är givetvis helt falskt, men fan vet...?

Nu har jag flera bolag

Eftersom jag som pensionär av min omgivning förutsätts fortsätta att jobba med något - i stället för att bara vara soffpotatis - så har jag och frun dragit i gång ett antal små bolag. Men vi har ännu inte registrerat dem.

Vi driver nu ett städbolag, en cateringfirma, ett litet bageri samt ett servicebolag där vi utför diverse sysslor, som barnvaktning, blomvattning, snöskottning, gräsklippning m.m. Du undrar nu förstås om vi har många kunder? Nä, de enda kunderna är jag och min fru.

Kalla vintrar helt avgörande

De skenande elpriserna är det som oroar medborgarna mest just nu. När den ansvariga ministern fru Olofsson fick frågan, var hennes recept att tilläggsisolera och skaffa treglasfönster. Men vilken tröst är det för dem som redan har gjort det?

Jag har bott i samma gamla 20-talskåk i mer än 40 år. Nu får jag värme och varmt vatten från en värmepump med tillskott av elektricitet. Tidigare var det oljeeldning som gällde. Jag har följt min energikonsumtion under åren och med de förändringar som skett med kåken och familjen.

Jag tilläggsisolerade och bytte fönster. Det märktes inte på energiförbrukningen.

Jag byggde till kåken och gjorde den 50 % större. Det märktes inte på energiförbrukningen.

Familjen utökades från två till fyra personer. Det märktes inte på energiförbrukningen.

Det enda som har gjort märkbart utslag på energiförbrukningen är om det har varit kalla eller varma vintrar. Och det är något som jag inte kan påverka. Ett normalår förbrukar jag 14 000 kWh men förra året då vintern också var lång och kall gick förbrukningen upp med 4 000 kWh.

Visst kan jag påverka min energiförbrukning. Jag kan sänka inomhustemperaturen till 15 grader och sätta på mig två tröjor i stället för en. Jag kan gå till bekanta och duscha. Jag kan laga mat i öppna spisen. Jag kan ha huset i stort sett helt nedsläckt utom i det rum jag vistas. Jag kan kika in i grannens vardagsrum och kolla deras TV (fast då missar jag ljudet; funkar dock för textade långfilmer om jag använder kikare).

En del av det jag betalar för min elektricitet är fasta avgifter, som jag inte kan påverka. t.ex. grundavgifter och årsavgifter. Alla kostnader borde var rörliga för då ökar incitamenten att spara ännu mer på elen.

Veteraner tagna av polisen

Veteranerna vid Skatteverkets huvudkontor (f.d. Riksskatte-verket) har blivit tagna av polisen... Ja, inte anhållna eller så, utan betagna. Utflykten det handlar om den här gången gick (i dag på eftermiddagen) till det nya Polismuseet, som ligger granne med Tekniska museet m.fl. museer vid Gärdet. På Polismuseet kan man bl.a. beskåda en autentisk brottsplats (se bilden ovan).

Besöket på Polismuseet inleddes med en guidad tur (se bilden ovan) genom museet under ledning av den kunnige Björn Astborn, pensionerad f.d. polis med mer än 40 års poliserfarenhet i ryggen. Han berättade om en del kända brott, bl.a. Norrmalmstorgs-dramat och attentat mot tyska ambassaden, där han själv för övrigt deltog som en av flera poliser. Sedan blev det fika.

Vid fikat tillstötte Maria Bredberg-Pettersson, sedan två år tillbaka överdirektör vid Rikspolisstyrelsen. Tidigare jobbade hon flera år på Skatteverket, såväl lokalt som centralt, men även på Finans- och Näringsdepartementen. Det var ett ömsesidigt och glatt återseende då många av veteranerna jobbat tillsammans med Maria.

Maria berättade (se bilden ovan) om polisens organisation och de utmaningar de står inför, bl.a. en kommande omorganisation: blir det regioner eller bara en enda myndighet? En annan utmaning är att få in ett naturligt och tydligt "resultattänk" i huvudet på de drygt 20 000 poliser vi har i landet. Maria berättade också - inte helt utan stolthet - att Polisen har en budget i balans och inte har begärt nya extrapengar för de kommande året.

Skatteverkets projekt i Albanien i TV2

"Skattehjälp på export. Svensk dokumentär från 2011 av Ryszard Solarz. Tulli Sköld är en av skatteverkets främsta experter. Hon skickas till skattekontoret i Durres, Albanien, för att förbättra deras service och rutiner. Där tvingas hon hantera en verklighet genomsyrad av mutor och korruption"

Texten ovan är hämtad från TV2:s programtablå för söndagen den 30 januari kl. 20-21. Filmen är gjord av en frilansfilmare som följt Skatteverkets experter under en längre tid. Kolla in filmen!

Det är mycket reklam i tidningen

Jag prenumererar på Svenska Dagbladet, därför att jag tycker tidningens typsnitt är snyggare än Dagens Nyheters. Förra året hade jag båda morgontidningarna, men det blev för mycket papper. Att i stället läsa nyheterna på nätet är mig helt främmande. En papperstidning är oslagbar. Doften av trycksvärta är underbar.

Men jag tycker det har blivit mer och mer reklam och allt mindre redaktionellt material i min morgontidning.

I dagens nummer av Svenska Dagbladet innehöll huvudtidningens första 33 sidor - fram till sporten - 55 % procent kommersiell reklam! Det redaktionella, journalistskrivna materialet var bara 33 % och resten - 12% - var det som kan kallas övrigt material, dvs. innehållsdeklarationssidan (sid 2), korsordet plus två sidor dödsannonser.

Nu har jag inget gammalt dagblad från 1950-talet, men jag ger mig sjutton på att tidningen då innehöll mer redaktionell text och mindre reklam.

Sträng var inte inne

För sisådär 40-50 år sedan var det ingen som tänkte på terrorister. Övervakningskameror fanns inte ens i sinnevärlden. Det var helt ok att lämna ytterdörren olåst när man var borta tillfälligt. Eller att inte låsa bildörren när man var inne i en affär och handlade. Var vi naiva då? Nej, säkerhetsläget var ett helt annat än i dag.

Nu låser vi om oss och larmar, både när det gäller bilen och bostaden. I affärer, vid bensinmackar och överallt inne i stads-kärnorna är vi övervakade av kameror. Myndigheter och myndighetsföreträdare har utsatts för bombdåd. Politiker på olika nivåer är livvaktade. Sverige har haft sin första självmords-bombare.

År 1974 jobbade jag en tid på en reklambyrå i Stockholms City. En kollega till mig på byrån hade en idé om ett nytt skattesystem, som han pratade med mig om eftersom jag hade jobbat på Riksskatte-verket (dit jag sedan återvände). Han tyckte vi skulle kontakta Gunnar Sträng (1906-92) som var finansminister och riksdagsman då.

Den här tiden fanns riksdagen vid Sergels torg, eftersom gamla riksdagshuset byggdes om. Min kollega ville att vi skulle uppsöka Sträng i riksdagens tillfälliga hus. Jag var inte alls intresserad; allt var bara pinsamt. Jag kunde inte hitta på någon bra ursäkt utan jag tvingades följa med till riksdagen.

Vi kunde kliva rakt in i huset, ta rulltrappan upp och leta oss fram till Gunnar Strängs tjänsterum. Ingen stoppade oss. Vi knackade på dörren; inget svar. Försiktigt drog vi ned handtaget, dörren öppnades och vi kunde gå in i finansministerns rum. Sträng var inte där. Jag drog en lättnadens suck och vi återvände till reklambyrån.

Så var det på den tiden.

Flisbrist och hundratusen utan jobb

Flis, dvs. söndertuggat skogsavfall, används som bränsle i många fjärrvärmeverk - och även i småhus. Nu är det flisbrist i Sverige och man måste importera från utländerna. Samtidigt finns det minst hundratusen arbetslösa som saknar vettig utbildning och/eller har verbala svårigheter i Sverige. Dessa jobblösa måste antingen utbildas eller förses med lågkvalificerade jobb; jobb som inte längre finns i vårt land.

Jag tycker att vi ska plocka fram lågkvalificerade jobb.

I Venezuela är det lag på (i alla fall var det det 1978 när jag var där) att alla offentliga hissar ska vara bemannade. När vi åkte hiss så fick vi inte själva trycka på rätt knapp utan det gjorde en "hissvärd" - ofta en analfabet från en kåkstad - som på detta sätt hade en syssla. I USA är många parkeringsplatser bemannade med en uniformerad vakt som hissar upp en bom och tar betalt. I många länder får man hjälp i snabbköpet med att plocka ned sina varor i kassarna. Förr fick man i Sverige vindrutan torkad när man tankade bilen.

Ytterligare ett jobb som inte kräver särskilt mycket utbildning och erfarenhet är att röja sly och gallra i skogen. Jag pratar då inte om skogsarbete där det handlar om att fälla stora träd, för det kräver utbildning och erfarenhet. Men att med grensax, yxa och såg röja bort buskar och mindre träd är inte komplicerat. Sverige har tusentals kvadratkilometer skog som behöver röjas och gallras.

Markägaren skulle givetvis få betala en slant för att få skogen röjd och gallrad; den som röjer och gallrar skulle få betalt - en extra bonus utöver A-kasseersättning eller andra bidrag - och fjärrvärmeverken skulle få den flis de behöver för att producera energi. En winwinsituation för alla inblandade.

Men detta är naturligtvis omöjligt. Det går ju inte att ha A-kassa och jobba samtidigt; det går inte att jobba med lägre lön än vad kollektivavtalet föreskriver. Dessutom betraktas tyvärr okvalificerade jobb av den här typen som förnedrande om de utförs åt någon annan än en själv.

Alltså får vi fortsätta att importera flis - med högre uppvärmningskostnad som följd - och låta hundratusen människor leva i ett socialt utanförskap utan vettig mening.

Honnör och artighet

Varifrån kommer honnören som är hälsningsgesten för alla militärer? Jo, när vi hade riddare med rustningar så hade de visir på hjälmen. För att visa att man var vän öppnade man visiret med ena handen. Det blev sedan dagens honnör.

Varför ska vi män öppna dörren för kvinnor och låta dem gå före oss? Det betraktas som en artig gest. Helt fel. Sanningen är den att förr i tiden lät männen alltid kvinnan gå före in i ett okänt rum. Om det låg en elakartad fiende på lur så skulle kvinnan slaktas först och mannen hinna göra sig beredd för strid.

Jag undrar egentligen om dagens fundamentalistfeminister gillar att vi män är "artiga" och låter kvinnan gå före oss?

Vi behöver inte alla djur

Just nu pågår jakten på varg, något som väcker heta känslor. Vargen har aldrig stört mig men ändå kan jag tycka den är onödig i vårt land. Vi var ju utan vargar i många, många år och det funkade bra.

Andra djur som är onödiga är ju de förbannade kanadagässen som kom in i vårt land på 1930-talet. De skiter ned stränder och badplatser. Helt onödiga. En annan djurart som vi inte behöver är vildsvinen. De var utrotade redan på 1700-talet men är nu tillbaka och är snart hundratusen. (Men om vargarna käkar upp vildsvinen så kan jag acceptera vargen, men tyvärr verkar det inte vara så. Vargen tar rådjur och älgkalvar.)

Sedan finns det ytterligare ett djur som är helt onödigt: fästingen.

När jag träffade Brunnberg

Skådespelaren Ulf Brunnberg är ju en av deltagarna i den här säsongens avsnitt av TV-såpan "Stjärnorna på slottet". Motvilligt måste jag erkänna att jag tycker det är ett bra program som ger feel-goodkänsla. Det är intressant att se att kändisar också är människor.

Jag träffade Ulf Brunnberg några gånger på 1970-talet. Han gjorde via sitt produktionsbolag Prodekta reklamfilm åt oss på Riksskatteverket. Min bild av Ulf Brunnberg var en stöddig machotyp, men den bilden stämde inte alls när jag fick träffa honom. Den förändrade bild jag fick då, förstärktes ytterligare efter att ha sett honom i "Stjärnorna på slottet".

Vilken nybilsfärg är vanligast?

Vet du vilken färg som är vanligast på nyregistrerade bilar? Gissa! Rangordna följande färger: Rött, vitt, svart, silver/grått, brunt, blått, grönt. Svaret hittar du i min kommentar här nedanför.

Slappande pankisliv inte acceptabelt?

När jag berättar att jag är heltidspankis - för personer som är några år yngre än jag och som fortfarande jobbar - får jag frågan "Vad gör du nu då?". När jag svarar att jag mest slappar, löser korsord, vilar middag, läser bok eller tar en promenad då och då stirrar de på mig som om jag inte vore riktigt klok. "Men gör du inget?" undrar man.

Som pensionär förutsätts man fortsatta med någon slags yrkesverksamhet; ett jobb, fast kanske inte på full tid. Man bör vara konsult på deltid, kanske ha ett eget litet bolag vid sidan av eller vara hårt engagerad i något ideellt sammanhang. Eller spela golf! Då är man en godkänd pensionär. Att ta pankislivet som en enda lång semester är inte socialt accepterat.

Men det struntar jag i. Jag har jobbat nästan femtio år - om jag räknar in all obetald övertid, alla uteblivna fikaraster och alla minikorta lunchraster med matlåda. Jag tycker att jag har gjort mitt och har rätt att vara en soffpotatis.

Du måste ansöka om pension

Min lilla privata pension får jag ut med automatik utan ansökan när jag blir 65 år. Jag fick nyligen besked om det. Min statliga tjänstepension från SPV kommer också med automatik, utan ansökan. Min arbetsgivare fixar detta. Min statliga tilläggspension (i mitt fall från AMF) kommer också med automatik. Det kallar jag service!

Men så funkar inte den allmänna pensionen från Pensions-myndigheten (förut Försäkringskassan som fick så mycket kritik för dålig information till landets pensionärer).

En vanlig missuppfattning är att den allmänna pensionen kommer med automatik när man blir 65 år. Jag vet personer - med god utbildning och hög ställning i samhället - som missat pensionen någon månad, därför att man trott den kommer med automatik. Jag kan förstå att man måste ansöka om den allmänna pensionen, eftersom man kan välja att ta ut den mellan 61 och 67 års ålder (eller vänta ännu längre, om man så vill). Men det normala är ju trots allt 65 år.

Därför tycker jag att Pensionsmyndigheten ett halvår innan ska påminna alla som fyller 65 år att man måste ansöka om sin allmänna pension. Samtidigt skulle myndigheten berätta att man kan jobba kvar till 67 år och vilka skattefördelar det innebär. Det ligger ju i linje med vad Regnfäldt, Borg & Co vill, nämligen att vi alla ska fortsätta jobba tills vi stupar på våra poster.

Ett enkelt brevkort till max hundratusen blivande 65-åringar kostar nånstans mellan 0,5 - 1 miljon kr per år med porto och allt. Försumbart för Pensionsmyndigheten. Annars kan myndigheten i stället lägga en lapp i oranga kuvertet till alla 64-åringar och berätta samma sak. Det kostar bara några tiotusentals kronor extra. Inte ens felräkningspengar.

Jag har tipsat Pensionsmyndighetens informationschef Sten Eriksson om detta. Vi får se om det blir någon reaktion?

PS. Sten Eriksson reagerade och svarade direkt. Se kommentaren nedan.

Hotellet som inte finns

Min svåger och svägerska har varit i Uganda och tittat på bergsgorillor m.m. De gick in på nätet från Sverige och bokade ett hotell i staden Entebbe. Det funkade perfekt. En riktig webbplats, betalning med kort på nätet, vändande bekräftelse via e-post. Allt var frid och fröjd.

Men när de kom till Entebbe så visade det sig att hotellet inte fanns. Allt var bara båg. Ingen svarade heller på det uppgivna telefonnumret. Långnäsa, alltså. Hotellet heter "Prissy Courts" och uppges ligga i Entebbe, Uganda, Afrika. Boka inte in dig där via nätet!

Egentligen är det en himla bra affärsidé: Bygga tjusiga hotellsajter för nätbokning - men utan hotell.

Domstolar och matservering

Vid varje hel- och halvårsskifte kommer nya lagar. Så även i år. En av nyheterna är att Regeringsrätten (RR eller RegR) med anor från 1909 bytt namn till Högsta förvaltningsdomstolen. Ledamöterna har fått titeln justitieråd i stället för regeringsråd. Nu har vi alltså Högsta domstolen (HD) i toppen för brottmål och Högsta förvaltningsdomstolen för administrativa mål. Men jag undrar hur Högsta förvaltningsdomstolen kommer att förkortas? HfD?

Jag skulle tro att Svenne & Irma haft svårt att förstå hur saker och ting har hängt ihop. Ett regeringsråd borde ju ha med regeringen att göra? Framför allt som statsråd ibland har stavats stadsråd av okunniga journalister. Därför är det bra att alla ledamöter i de två högsta instanserna nu har samma titel.

En annan nyhet från årsskiftet är att sushibarer m.fl. - som serverar kall mat och har enklare kök - nu kan få servera alkohol. Tillstånd ges av kommunerna, som väntas få ökat antal ärenden att handlägga. Kommunernas beslut kan överklagas till förvaltningsdomstolen och kan teoretiskt till slut hamna hos Högsta förvaltningsdomstolen.

Men om det nu skulle bli enormt stort antal ärenden kanske man skulle behöva inrätta en särskild högsta domstol för just den här typen av ärenden. Eftersom den springande punkten för att få tillstånd att servera alkohol fortfarande är kopplat till servering av mat borde den nya domstolen få namnet Maträtten (MR). Ledamöterna kunde heta matråd.

Skapa ett mittenparti

Högern har blivit det nya arbetarpartiet och tagit över sossarnas roll. Sossarna kämpar för att få ordning i partiet, hitta nytt ledarskikt och komma tillbaka. Miljökramarna har blivit flera och får helt säkert ytterligare procent med underbarnet Fridolin vid en av spakarna. Kommunisterna har sin trogna kärna och kommer nog inte att öka, och detta främst tack vare tågmästare Ohly.

Men resten då? De i mitten: Lewi Pethrus parti, bondeförbundarna och de frisinnade folkpartiklarna. De två förstnämnda ligger farligt nära fyraprocentsspärren och klarar sig bara tack vare stödröster från främst högerfolk.

Det talas ibland om valsamverkan inom borgerliga blocket för att rädda kvar de små borgarkamraterna i riksdagen. Försvinner en av dem faller Alliansen. Högern är inte intresserat. Men då kunde i stället de tre små samverka valtekniskt och bilda Mittenpartiet (MiP) och lyfta fram sina respektive hjärtefrågor - familjen, företagen och skolan - och profilera sig som ett kraftfullt borgerligt alternativ till högern.

Högerns frontfigur Borg börjar mer och mer att likna en tidigare socialdemokratisk finansminister. Tänk dig honom femton kilo tyngre, med hängslen och gråsprängt hår. Då har du Gunnar Sträng.