Nu är upprördheten stor över SVT-programmet "Uppdrag gransknings" avslöjande att Skatteverkets överdirektör Helena Dyrssen försökt tipsa den f.d. kabinettssekreteraren Frank Belfrage om att programmet begärt och fått ut offentliga uppgifter om honom från verket. Dyrssen och Belfrage var tidigare höga tjänstemän i regeringskansliet när Alliansen regerade och kompisar från den tiden.
Dyrssens åtgärd att ringa Belfrage var sanktionerad av verkets generaldirektör Ingemar Hansson. Hennes beteende kallas vänskapskorruption och är ingen ny företeelse.
När jag på 1960-talet jobbade på Länsstyrelsen i Örebro var det en fotbollsspelare i hemmaklubben ÖSK som åkt fast för rattfylla och fått en månads fängelse. När straffet skulle avtjänas skulle ett par viktiga matcher spelas och han ville få uppskov med straffet.
Sådana ärenden handlades på den tiden av länsstyrelserna. Ärendet kom in. Men redan i postöppningen (som jag som landskanslist deltog i) togs det om hand av avdelningschefen själv och behandlades vid sidan av de vanliga rutinerna. Det var ett exempel på vänskapskorruption. Detta är preskriberat sedan länge och de berörda är nog inte längre i liveet.
Rikshushållaren och finansministern Gunnar Sträng ägde stenhus i Gamla stan, som han hade renoverat. Han ansökte om skattebefrielse för en del av kostnaden (vilket man kunde på den tiden) hos Riksskatteverket. Ett sådant ärende tog normalt flera veckor att hantera.
Men Strängs ansökan fick även den specialbehandling och han fick beslut (ett helt korrekt sådant) med vändande post och sina pengar efter några dagar. Det var också ett exempel på vänskapskorruption, som också är preskriberat.
Sent en kväll sista dagen innan deklarationen skulle var inlämnad ringer det hemma hos en av Riksskatteverkets högre chefer på skattesidan. En något salongsberusad kompis (med skattebakgrund) till en känd partiledare (som blev statsminister) kunde berätta att partiledaren - som också var lika berusad - glömt att lämna in sin deklaration. Och nu var det för sent. Kunde generaldirektören möjligen göra något åt det?
Jodå, dagen därpå (för sent dessutom) ordnades ett anstånd med att lämna in självdeklarationen åt partiledaren. Det var också ett exempel på vänskapskorruption. Även detta preskriberat.
Det finns säkert fler liknande berättelser från många olika verksamheter där kompisar dunkat varandras ryggar och fixat både det ena och det andra. Det har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma.
Jag har själv under min tid på Skatteverket blivit uppringd av en partiledare och f.d. minister som mycket arrogant ställde vissa krav på verket i kraft av sin ställning. Tack och lov var ärendet inte mitt bord, utan jag slussade honom vidare till berörd handläggare. Hur det sedan gick vet jag inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar