Bordsskick och klass

Jag växte upp i ett arbetarhem. Ett rum och kök. Fyra personer. När farsan åt använde han bara gaffeln. Med den skar han maten i delar, mosade potatisen i såsen och slevade in. Det funkade utmärkt. Det var nog jag som introducerade bordskniven vid matbordet.

Något överklassbordsskick fick jag inte lära mig hemifrån. Det lilla jag anammat har jag snappat upp successivt och senare. Jag har lärt mig en del i alla fall även om jag innerst inne inte ställer upp på allt. Att man inte får stoppa kniven i mun. Varför, undrar jag?

 Ibland är det himla praktiskt att använda kniven. En del tycker det är äckligt när någon stoppar bordskniven i munnen. Det har jag aldrig förstått. Förr i tiden  - på medeltiden -  när bordskniven var vass kan jag förstå att man inte skulle stoppa den i munnen. Men nu?

Sedan är det en del familjer och sällskap som väntar tills alla fått mat på tallriken innan man börjar äta. Jag brukar säga "är man minst två får man börja att äta". Om man är åtta stycken och man ska gå ut i köket, köa, hämta maten och sedan förflytta sig till matsalen och vänta på att alla hämtat sin mat får man äta kall mat. Jag tycker det är ett överklassmaner som är helt galet.

Jag hade en gång en svåger som tyckte att det var mycket viktigt att hålla på överklassens bordsskick. Det som var heligt för honom var att ingen fick börja äta förrän alla hade fått mat på sin tallrik. En gång hemma hos vår gemensamma svärmor som vuxit upp i ett fattigt torparhem började hon att äta innan alla hade fått mat på tallriken. Då upphov svågern sin stämma och tillrättavisade barskt svärmor i hennes eget hem för att hon smakat på maten för tidigt. Ingen av döttrarna sa något. Inte jag heller. Jag ångrar än i dag att jag inte slängde ut svågern.

Att stoppa bordskniven i mun är äckligt och förbjudet. Men att efter en måltid sitta och gräva i munnen med en kladdig tandpetare är helt accepterat. Det om något borde var förbjudet.

Jag är stolt över min arbetarklassbakgrund och vägrar acceptera överklassens fåniga bordsritualer.

Men om kungen skulle bjuda mig på middag kanske jag skulle låta bli att stoppa kniven i mun. Man måste kanske ta seden dit man kommer? På kungamiddagar gäller särskilda regler, sägs det. Som att alla måste sluta äta när kungen ätit färdigt. Det är också löjligt.

Rättelse 2015-11-24: Det där med att alla måste sluta äta när kungen är färdigäten stämmer inte. Jag har varit i kontakt med hovet som svarar att alla får äta i lugn och ro och i sin egen takt även på en kungamiddag.