(S) vill minska antalet statsanställda

Många vanliga människor (de som jag brukar kalla "Svenne och Irma") tror att antalet statliga byråkrater är enormt stort i vårt land och att det går att spara mycket pengar där. Den uppfattningen är inte helt ovanlig. Även nära vänner till mig torgför den då och då.

Tydligen tror vår nästa finansminister det också. Sossarnas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson har lovat att skära bort 10 miljarder från landets största statliga myndigheter om hon vinner valet i höst. Det är ett valfläsk som sannolikt går hem hos "Svenne och Irma" runt om i landet.

De största myndigheterna är Försvarsmakten, Polisväsendet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Fru Andersson vill alltså ha färre soldater, poliser m.m.

Antalet statsanställda förra året var 243 340 - en minskning med ca 20 000 sedan 1990 (263 855). All jobbtillväxt de senaste decennierna har skett i den privata sektorn även om man räknar med den kommunala och landstingskommunala delen; alltså har hela offentliga sektorn minskat.

Trots de effektiviseringar som skett de senaste decennierna vill Magdalena Andersson minska pengarna till de statliga myndigheterna. Andra statliga delar som är bolag eller affärsverk drabbas inte. De 10 miljarder hon pratar om motsvarar minst 10 000 anställda, vilket motsvarar lite drygt 4 % av alla statstjänstemän- och dito kvinnor.

Min gamla myndighet Skatteverket har i hela landet lite mer än 9 700 anställda och där motsvarar 4 % nästan 400 personer. Det går säkert att knapra in det antalet. För 25 år sedan hade dåvarande Skatteverket ca 15 000 anställda. Så visst går det att minska personalen. Men vilka blir konsekvenserna?

Flera myndigheter tillförs dessutom med jämna mellanrum nya arbetsuppgifter och då oftast utan ökade resurser. Skatteverket har drabbats av detta flera gånger.

När det gäller Skatteverket är situationen lite annorlunda än för andra myndigheter. Varje anställd på verket drar nämligen in mycket mer pengar än vad kostnaden är per anställd. Den granskning som verket gör av skattebetalarnas inkomster m.m. betalar sig med stor råge. Det är dock ett argument som verket alltid valt att inte nyttja i anslagsdiskussionerna med Finansdepartementet och politikerna. Varför man inte gör det har jag aldrig förstått.

Magdalena Andersson satt några år som överdirektör på Skatteverket innan hon blev en av sossarnas toppfigurer. På verket gjorde hon inte mycket väsen av sig. Kan det vara så att hennes erfarenhet av sitt eget jobb där medfört att hon tror att det går att spara på de statliga myndigheterna?

Hon har lyft fram Danmark som exempel där många miljarder kunnat sparas, bl.a. genom billigare lokaler för statliga myndigheter. Många statliga myndigheter i Sverige att lagts samman, slimmats och bytt lokaler för att få mindre antal kvadratmeter per anställd. Skatteverket i Storstockholm har gjort det och nyligen även Försäkringskassans huvudkontor. Det är ju inte säkert att det skett i Danmark i samma utsträckning. Jämförelsen kanske haltar?

Magdalena Andersson menar också att personalminskningen ska ske genom naturlig avgång. Men även det innebär att antalet statliga jobb minskar; jobb som kanske några i dag arbetslösa skulle kunna ta.

(PS. Apropå naturlig avgång... Det trodde jag var när tågen gick i tid eller när maginfluensan slår till.)  :-)