21 juni 2011

Verket har visat vart skatten gått


Professor Lars Jonung har i en signerad ledare i DN den 21 juni propagerat för bättre information om vart våra skatter går - med Grekland i färskt minne. Han lyfter fram Obamas USA som en förebild, där det finns sådan information på nätet. Han uppmanar regeringen och/eller Skatteverket att berätta via slutskattebeskeden hur mycket vi betalar i skatt och vart den går.

Detta gjorde dåvarande Riksskatteverket i broschyren "Dags att deklarera" redan 1987 och några år framåt, till och med 1991. Första året ägnades ett helt uppslag i broschyren åt detta (se bilden).

Den utvärdering av broschyren som gjordes 1987 visade att knappt tre av tio deklaranter var intresserade av att få den här informationen hem i sin brevlåda. Alltså ett tämligen stort ointresse.

Åren 2002-04 genomförde Skatteverket en Guldäggsbelönad och uppmärksammad (och lyckad) informationskampanj mot svartjobb, med ungdomar som målgrupp. Undersökningar som verket gjorde visade att målgruppens skattekunskaper var mycket bristfälliga. För att kunna informera om svartjobb krävdes först enkla kunskaper om våra skatter.

Kampanjen inleddes därför med information om skatternas användning. Ett inslag var en webbplats där man kunde skriva in sin månadslön och få reda på hur mycket man betalade i skatt och avgift och vart de gick - alltså det som Obama nu fixat i USA.

Samtidigt som kampanjen pågick innehöll "Dags att deklarera" åter information om hur stora skatterna var och vart de gick.

Den här kampanjen mot svartjobb och informationen om skattepengarnas användning kritiserades, framför allt av borgerliga politiker. De menade att detta var attitydpåverkan, som myndigheter inte skulle syssla med. Kritiken ledde även till att en utredare fick titta på frågan om attitydpåverkan i myndigheternas information.

Det som professor Jonung nu föreslår är alltså inget nytt för Sverige. Det är inte säkert att det är Skatteverket som ska stå som avsändare. Det bästa vore om en särskild kommitté, gärna med parlamentarisk sammansättning, stod som avsändare. Men frågan är om skattebetalarna är intresserade av informationen.

Att skicka ett informationsblad tillsammans med slutskattebeskedet, som Jonung föreslår, räcker inte om man vill nå fram. Det bladet slängs tämligen snabbt då skattebeskedet känns mer angeläget att ta del av. Det krävs kringinformation även via andra kanaler och då handlar det om en regelrätt informationskampanj. Därför krävs också en annan avsändare än Skatteverket för att undvika kritik för otillbörlig attitydpåverkan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...