Nu har det hänt igen. Samma svårlästa typsnitt i rubriker från ett företag som gör tidningsbilagor. Det är sannolikt huvudkontoret i USA som styr sina dotterbolag även när det gäller den grafiska formen. Det är tyär mycket vanligt för internationella företag. Här är det trippelfel: 1) Ett svårläst staketliknande typsnitt 2) som deessutom är VERSALER, dvs. stora bokstäver samt 3) onödigt långa rubriker.
Det blir ofta inte bra. Att ett tyskt bolag i byggbranschen vill ha samma reklam i Sverige som i Tyskland blir inte bra.Kulturerna är olika och budskap som går hem i Düsseldorf funkar inte i Kumla.
Det gäller inte bara innehållet utan i lika stor grad (ofrillig vits!) i fråga om den grafisk formen.
USA är inget föredöme när det gäller läsbar grafisk form. Bill Gates och hans kompisar var måhända duktiga på IT men inte lika bra på lättlästhet. När du tar upp ett tomt dokument i Word så får du med automatik upp brödtexten i typsnittet 11 punkter Calibri med rader som innehåller bortåt 100 tecken. Trippelfel även här: För liten stil, fel typsnitt och för långa rader.
Jag ändrar alltid till 13 punkter Times New Roman i stället. Det är ju ingen slump att tidningen Times ville ha en tidning som var lätt att läsa. Typsnittet beställdes i början av 1930-talet av tidningen och är nu ett av världens mest använda, bl.a. för att det är lättläst.
Så här kunde rubrikerna sett ut:
Äldres psykiska ohälsa - ett tabubelagt ämne
Ny bot mot cancer i prostatan
Så får vi säkrare förlossningar
Läkemedel mot typ 2 diabetes på gång
Håller med dig Björn, men är inte 12 p. både bättre och mer vanligt (Strömquist, Uppsatshandboken s. 116)?
SvaraRaderaJo, det är bättre än 11 p. Och vanligt. Men 13 p gör raderna något kortare, vilket gynnar läsbarheten. (Akademiska uppsatser måste vara svårlästa både vad gäller innehåll och form annars blir dom inte tillräckligt "akademiska".)
SvaraRadera