Andersson, Nyberg och Skogman är adliga namn

Det finns - eller har funnits (en del är utdöda) - 142 grevliga,  406 friherrliga och över 2 300 adliga ätter i Sverige. De flesta adliga namn är pampiga och det är ingen tvekan att de är just adliga. Men det finns även en del vanliga släktnamn som är adliga. Därmed inte sagt att alla som bär det efternamnet är adlig. Det har t.ex. funnits en grevesläkt Carlsson som dock dog ut 1708.

Det svenska adelskapet uppfanns på 1200-talet. Förenklat blev herremän som ställde upp med en fullt utrustad beriden krigare "adlade" och blev en del av "frälset". Under den svenska stormaktstiden nyttjade kungamakten ofta adelskapet som ett sätt ett belöna mer eller mindre förtjänta medborgare.

Möjligheten för kungen att adla folk avskaffades i praktiken i början av 1900-talet. Den siste att bli adlad var upptäcktsresanden Sven Hedin som adlades den 1 juli 1902 av Oscar II. Hedins vapensköld ser du här ovan. Tämligen självklart att han fick en jordglob i sitt vapen och dessutom en glob som visar Asien då det var där han gjorde sina resor.

Den som adlades näst sist var den göteborgske affärsmannen Olof Wijk och det skedde den 24 oktober 1890.

Adliga namn är normalt lätta att känna igen på "von", "af" eller "de" men även på själva namnet som t.ex. Gyllenstierna, Bielke, Sparre, Lagerbielke, Gripenstedt, Ridderstolpe och liknande.

Varje adlig ätt har ett nummer. Nummer 1 bland grevarna är ätten Brahe (utdöd 1930) och den sista -bland de vanliga adliga - med nummer 2 349 är von Samson-Himmelstjerna. Man skulle kunna tro att ätten Hedin borde ha det högsta numret, men så är det inte. Ätten Hedin har nummer 2 344 och dog ut 1952 när Sven Hedin avled.

Men det finns en hel del ganska vanliga namn som också bärs av en adlig ätt. Här är några exempel:
Andersson, Carlsson, Cederborg, Dalman, Drysell, Elfving, Ericson, Fahlström, Günther, Göthe, Hallenborg, Hempel, Igelström, Laurin, Lindelöf, Lovén, Lund, Malmborg, Mellin, Nerman, Nyberg, Palmgren, Palmqvist, Robertsson, Roos, Sandberg, Skogman, Torstensson, Wallén, Åkerman. Carlsson och Torstensson är inte bara adliga utan även grevliga.

Det är bara män som har adlats i Sverige. Om möjligheten att åter kunna adla personer skulle införas tror jag att även kvinnor skulle komma i fråga. I Storbritannien är det möjligt och t.ex. sångerskan Vera Lynn är adlad och kan titulera sig Dame Vera Lynn.

Både adelskapet och ordensväsendet borde återinföras i Sverige. Då skulle vi slippa få avdankade politiska medelmåttor som landshövdingar och generaldirektörer. Att adla dem eller att ge dem en orden i stället skulle bli mycket billigare.

Ordnar, flaggdagar m.m. är nu föremål för en utredning. Vi får se vad den kommer fram till. Jag tippar att en del flaggdagar  tas bort och andra införs. Jag tror också att det kommer bli möjligt att ge en orden även till en svensk medborgare.

Finns lantmäteriet kvar?

För snart en månad sedan skickade jag ett mejl med två frågor till Lantmäteriets kundservice och väntar fortfarande på svar. Jag har skickat ett par påminnelser, likaledes via mejl, men fortafarande inget svar. Idag skickade jag ett mejl till Lantmäteriets registrator - med hemlig kopia till verkets generaldirektör. Det ska bli intressant att se om och när jag får svar!

Jag har i ett tidigare blogginlägg (den 4 maj i år) gnällt över sakernas tillstånd i vårt land. Jag menade att det inte är mycket som fungerar bra i Sverige nu för tiden. Listan över myndigheter och verksamheter som inte levererar till 100 % kan göras hur lång som helst. Nya exempel tillkommer i stort sett varje vecka.

Sedan maj har det hänt en del. Sjukhus i flera landsting/regioner har fått gå över till verksamhet på sparlåga och ställa in operationer m.m. Det kallas med en förskönande omskrivning för "stabsläge" och anledningen att man inte fått avtalade leveranser av engångsmaterial.

Apoteken har så små lager av vanliga och livsviktiga mediciner att de har tagit slut. Multisjuka får inte sina dagliga piller. En del har fått åka runt tjugotals mil till olika apotek för att överleva. Själv har jag hittills klarat mig och fått mina piller, även om det kan ta några dagar då man inte lagerför en av de pillersorter jag behöver.

Det går inte att utvisa radikala terroristimamer då deras säkerhet inte kan garanteras i de länder dit de borde skickats för länge sen. Och detta trots att de hotar vårt lands säkerhet. Märklig prioritering som våra folkvalda gör, framför allt när våra grannländer klarar av att skicka ut motsvarande figurer från sina länder. Norrmän och danskar skrattar åt oss igen.

Nu kan jag lägga till ytterligare en myndighet på listan över de som inte klarar sin uppgift till fullo - Lantmäteriet! Som jag skrivit i ingressen ovan så har jag väntat svar på två enkla frågor från deras kundservice i snart en månad.

Jag återkommer om och när jag fått svar.

PS. Jag har sagt det förr och gör det igen: Skatteverket verkar vara den enda myndighet/verksamhet som tycks funka ordentligt.

Fotbollsmonopolet gör det omöjligt att att starta ny klubb i Sollentuna då man inte får träningstid

Sollentuna kommun och Sollentuna fotbollsklubb (SFK) har skapat ett monopol när det gäller träningstider för fotbollsungdomar. Den fria konkurrensen och principen att alla ska behandlas lika är satt ur spel. Det är varken jämlikt eller fair play och borde ge rött kort och utvisning.

Det är tjänstemän hos kommunen som ger tider till de klubbar som ansökt om det. Men för att få tider för träning måste klubben haft aktiviteter året innan och kunna redovisa hur många som tränat eller hur många matcher man spelat. Kan du inte redovisa någon aktivitet får du inte träningstider.  

Detta gör det helt omöjligt för en ny klubb att få träningstider till sina fotbollsungdomar. Klubben kan därmed inte bedriva någon verksamhet. Kommunens rigida regler gör det omöjligt att starta en ny fotbollsklubb i Sollentuna, som kan konkurrera med SFK, då den klubben i princip har monopol på alla träningstider.

Det går inte för en grupp duktiga fotbollsungdomar hos SFK (som känner att de inte kan utvecklas som de vill där) att gå till en helt ny klubb. Orsaken är att de inte får några träningstider.

Trots att SFK tappar en grupp unga spelare inför det kommande året får de tillgodoräkna sig deras träning och spel året innan när kommunen tilldelar träningstiderna. Den nya klubbens ungdomar borde rimligtvis få dessa tider och kunna redovisa sitt engagemang året innan hos SFK som grund för tilldelningen. Inte ens det är möjligt. 

Gör så här i stället: Ge nya som gamla föreningar träningstider baserade på den verksamhet de ska bedriva kommande år. Det kan styrkas med uppgift om antal medlemmar per lag och antal lag/grupper.

Följ sedan upp att man har den verksamhet man redovisat i sin ansökan. Håller man inte vad man lovat dras träningstiderna in och ges till andra.

Om regelverket sett ut så inför säsongen 2020 skulle det finnas plats för nya klubbar att träna, såväl i fotbollshallen som på de natur- och konstgräsplaner som finns i Sollentuna.

Många träningstider som är bokade av SFK utnyttjas inte. Men det följs inte upp av kommunen trots att kommunen har tillgång till de tider som bokats och de LOK-stödsaktiviteter som sedan rapporterats in. 

Nej, gör om och gör rätt! Ta bort monopolet och se till att det blir fair play även inom föreningslivet i Sollentuna.

Meningslöst mångårigt frimärkssamlande slut

När det första barnet eller barnbarnet kommer är det väldigt stort och märkligt. 
       När vi fick vår dotter 1974 började jag samla ostämplade svenska frimärken som hon skulle få prydligt insatta i ett album på sin 50-årsdag. 
När hennes son föddes 2007 planterade jag ett träd på torpet. Tanken var sedan att varje barnbarn skulle få ett eget träd.

Tankarna var nog bra, men hur blev det sedan i praktiken? Nu har vi fem barnbarn men fortfarande bara ett träd planterat. Jag har sagt att de får ha det tillsammans.

Hur blev det då med frimärksalbumet till dottern? Tja, hon har inte fyllt femtio är. Det är några år dit. Men hon kommer inte att få ett album med alla svenska frimärken i postfriskt skick som getts ut 1974-2024.

Jag prenumererade från 1974 och till några år in på 2000-talet på alla nyutkomna svenska frimärken hos Postens Filateliavdelning (PFA). Det blev under årens lopp en betydande mängd frankotecken i olika valörer.

Jag insåg alldeles för sent att min vuxna dotter sannolikt inte skulle uppskatta ett stort frimärksalbum på sin femtioåriga födelsedag. Därför sa jag upp prenumerationen hos PFA och började använda frimärkena jag hade samlat på mig. De blev brevporton och då framför allt till de allt för många julkort som jag skickade varje år.

Nu har jag inte många märken kvar. De sista gick till brevet som du ser på bilden här ovanför. De har valören 5 öre till 10 kronor, en salig blandning för att få till portot på 36 kronor.