Men det finns en del som nyktrat till och pekat på att hetsjakten har avigsidor, bl.a. Anne-Christine Ramberg som är generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund.
De anklagelser som förs fram ligger ofta långt bak i tiden och är som brott betraktade preskriberade sedan länge. De som pekats ut har inte fått möjlighet att försvara sig. De är dömda av opinionen och har i flera fall sparkats från sina jobb.
Den som pekats ut har inte haft en chans att försvara sig.
Dessutom räknas en manlig hand på en kvinnas lår under bordet på en fest nästan lika allvarligt som en påtvingad avsugning eller ett genomfört samlag utan samtycke.
Nästan som McCarthy i USA
Detta får mig att tänka på den amerikanske senatorn från Wisconsin Joseph McCarthy som bedrev en häxjakt på både verkliga och inbillade kommunistagenter på 1940- och 50-talen i USA. Många helt oskyldiga drabbades, bl.a. Charles Chaplin.
Eftertankens kranka blekhet infann sig så småningom i USA och McCarthy fördömdes. Jag skulle inte bli förvånad om eftertanken även infinner sig i Sverige när det gått tillräckligt lång tid efter alla avslöjanden om sextrakasserier.
Därmed inte sagt att att de utpekade förövarna är oskyldiga. Men normalt brukar en åtalad få försvara sig innan domen faller.
PS. Gudrun Schyman har inte synts i debatten om sextrakasserier. Hon brukar inte vara tyst när det handlar om män som behandlar kvinnor illa. Feministerna överlag har inte synts till. Mycket märkligt, tycker jag.
Håller helt med. Sen tror jag att en del kvinnor skriver på uppropet i ren solidaritet. J.L.
SvaraRadera