Löfven nedvärderar jobbet i vården

Nu erkänner i stort sett alla politiker att det är invandringen och nysvenskarna som drar upp statistiken över de arbetslösa. För gammelsvenskar är arbetslösheten extremt låg och i stället saknas det arbetssökande till de jobb som är lediga.  För några år sedan mörkades den här statistiken. Den som andades något om att invandrarna var orsak till den "höga" arbetslösheten stämplades som rasist.

Både sossarna och högern vill få folk i jobb men hur det ska gå till är man inte överens om.

Löfven vill utbilda våra nyanlända. Det är hans och LO:s universallösning. Kristersson vill sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden genom enkla jobb med lägre lön och minska bidragsberoendet. Att de är oense på den här punkten märktes tydligt i den TV-sända partiledardebatten dem emellan härom kvällen.

Facket värnar bara dem som redan har jobb och vill inte ha in lågavlönade arbetare. Man säger att enkla jobb med låga löner leder till att alla som jobbar får sänkt lön, ja i alla fall alla som redan i dag har enkla jobb. Löfven trummar in det i varenda debatt han medverkar i. Svenne och Irma ute i landets stugor går på det. Det är ju ren lögn.

Utbildning Löfvens lösning

Löfven håller fram att nysvenskarna - varav många är analfabeter - ska utbildas i stället för att få ett riktigt men enkelt jobb med något lägre lön. I den senaste debatten menade Löfven att de som har låg eller ingen utbildning kan göra "fina insatser" genom att "gå bredvid" i vården.

Hur ska det gå till? Jag tror inte att ett vårdbiträde på sitt jobb i äldreboendet vill ta hand om en analfabet från Afrika som inte pratar svenska. Löfven och de som tycker som han nedvärderar jobbet inom vården. De ser det som en okvalificerad syssla som vem som helst kan utföra. Vore jag vårdbiträde skulle jag bli förbannad!

Och vad menar Löfven med att "gå bredvid"? Det är väl att vara i vägen för den som ska göra sitt jobb?

Att "gå bredvid" kräver handledning

När jag jobbade fick jag vid några tillfällen propåer om att ta emot praktikanter. Jag vägrade. Jag hade inte tid att "ta hand om dem". Och detta trots att de var utbildade och ursvenskar. Att ta hand om en praktikant kräver tid, engagemang och ansträngning. En del lärare får då och då ta hand om lärarkandidater. Det sker inte utan extra arbete för den som är handledare. Det är naivt att tro något annat.

Nej, jag tror att enkla jobb med lägre lön är bättre väg in på den svenska arbetsmarknaden och bort från bidragsberoendet. Att ge kompletterande svensk utbildning till de som redan har en grundutbildning är helt ok. Men att tro att en nyanländ afrikan som inte ens kan läsa och skriva på sitt eget språk ska kunna ta en svensk studentexamen på några år är naivt. Och det vet ju Löfven & Co.

Det finns enkla arbetsuppgifter

Det finns massor med arbetsuppgifter som är enkla och inte kräver studentexamen eller svenskkunskaper. Att jobba och få en lön även om den är låg är självklart bättre än att leva sysslolös
på bidrag. Det talas om löner runt 14-15 000 kr i månaden för ett enklare jobb.

När jag 1967 började heltidsjobba (med studentexamen i bagaget) som handläggare på Länsstyrelsen var min månadslön ca 1 100 kr. Det motsvarar i dagens penningvärde 9 631 kr. Det dröjde till 1969 innan min lön hade blivit ca 1 600 kr i månaden vilket idag motsvarar  15 000 kr.