Några SCB-siffror om integrationen

Invandring och integration är ett känsligt ämne i vårt land. Många svänger sig med olika siffror om hur det står till med våra invandrade kamrater. Vilka siffror man använder beror nog på vilken ståndpunkt man har: invandrarfientlig eller invandrarkramare. Med statistik går det som bekant att bevisa nästan vad som helt (men förmodligen inte att jorden är platt. Fast jag vet inte. Det kanske också går?).

I slutet av förra året kom Statistiska Centralbyrån (SCB) med sin 6:e rapport om integrationen. Den heter "Integration - en beskrivning av läget i Sverige". Jag saxar här nedan några siffror ur den:

År 2011 fanns det 1 427 000 utrikesfödda personer vilket motsvarar 15 % av befolkningen. De fördelar sig så här efter sitt geografiska ursprung: Asien 30 %; EU 19 %; Norden 19%; övriga Europa 16%; Afrika 9 % och övriga världen (Syd- och Nordamerika, Australien, Oceanien m.m.) 8%.

Utrikes födda pojkar och flickor hade åren 1998-2011 lägre meritvärde respektive betygspoäng i grundskolan och gymnasiet, jämfört med inrikes födda. Ju kortare tid man varit i Sverige desto sämre resultat.

Vid 30 års ålder räknar man med att de flesta avslutat en ev. eftergymnasial utbildning. Under 2007-2011 hade 48 % av de inrikesfödda 30-åringarna en eftergymnasial utbildning. Motsvarade siffra för de utrikesfödda var 42%.

År 2011 förvärvsarbetade 82% av de inrikesfödda och 57 % av de utrikesfödda i åldrarna 20-64 år. Antalet förvärvsarbetande har ökar med 124 000 personer mellan 2006 och 2011. Av dessa är 113 000 utrikesfödda och 11 000 inrikesfödda. De utrikesfödda står för 90% av ökningen. Fortfarande är det de som kommer från Afrika och Asien som har lägst förvärvsfrekvens.

Medianinkomsten i åldern 20-64 år var 19 000 kr per månad bland inrikesfödda och 14 400 kr bland utrikesfödda. De inrikesföddas inkomster kommer främst från lön, näringsverksamhet och kapital, dvs. inkomster som inte kommer via trygghetssystemen. Sämst ekonomisk situation har de som kommer från Asien och Afrika liksom de som varit kort tid i Sverige.

Inrikesfödda röstar i högre utsträckning än de utrikesfödda. I riksdagsvalet 2010 röstade 87% av de inrikesfödda och 75% av de utrikesfödda. Valdeltagandet ökar ju längre tid man varit i Sverige. Lägst är valdeltagandet från de som kommer från Afrika, Asien och övriga Europa.

När det gäller det allmänna hälsotillståndet mår utrikesfödda kvinnor sämre än inrikesfödda. Bland männen finnns ingen signifikant skillnad.