Det går att höja lärarlönerna - bara man vill

Resultatet av PISA-undersökningen som visar 15-åringarnas kunskaper i naturkunskap, matte och läsförståelse i 65 länder visar att Sverige har halkat rejält efter. I topp under flera år ligger Finland, Japan och Sydkorea. Detta har varit den stora nyheten de senaste dagarna.

Orsaken till det dåliga resultatet för Sverige beror på det fria skolvalet, menar en del. Duktiga elever väljer bra skolor, sämre elever väljer andra skolor. De sämre eleverna blir då ännu sämre. Partierna lyfter fram olika förändringar för att få en bättre skola, t.ex. mer pengar, höjda lärarlöner, fler specialpedagoger, mindre klasser, statlig skola, mindre administration etc. En del tokförslag från vänstern har tidigare hörts i skoldebatten som inga betyg alls och slopade läxor.

Varför har finnarna en så bra skola? Länderna är rätt så lika och den finska skolan kostar mindre än den svenska. Alltså handlar det inte om pengar. Men befolkningarna ser annorlunda ut. I Sverige är 15 % utrikesfödda, i Finland är det ca 5 % (siffran osäker). Utrikesfödda med dåliga kunskaper i det nya landets språk har sämre läsförståelse och med det följer även dåliga kunskaper i andra ämnen, bl.a. matte.

Men att påstå att invandringen är en orsak till skoleländet är inte politiskt korrekt. Svenska Dagbladet tog dock upp det i en ledare häromdagen och nämnde att PISA-undersökningen tar upp den aspekten och menar att antalet utrikesfödda påverkar, fast bara marginellt. En tidigare svensk undersökning från Stockholms universitet har visat att antalet utrikesfödda påverkar elevernas resultat till det sämre om andelen utrikesfödda i en klass är 40 % eller högre. Jag känner en lärare som inte har en enda svenskfödd elev i sin klass - i en vanlig mellanstadieskola.

Om antalet utrikesfödda påverkar skolresultatet är nu föremål för ett forskningsprojekt där Norge, Finland och Sverige deltar. Resultatet av den undersökningen ska bli intressant att ta del av.

I Finland är läraryrket bra betalt och statusfyllt - som det var hos oss för 50 år sedan. Där är skolan statlig och har sluppit stora omvälvande förändringar och i stället har utvecklingen skett i lugn takt i samråd med lärare och skolledare. Trycket på lärarutbildningen i Finland är hög. Bara en av tio som söker kommer in.

Det var Göran Persson och hans statssekreterare m.m. Anitra Steen som förstatligade skolan 1991. Sossarna drev igenom beslutet med stöd av kommunisterna. Röstningen i riksdagen 1989 blev 162 för och 157 emot - alltså en knapp marginal. En av Anitras systrar var rektor i hemstaden Fagersta och hon har (enligt Anitra själv) inte förlåtit Anitra för det beslutet!

De partier som kan tänka sig en statlig skola är främst Folkpartiet, men även - numera - kommunisterna och Sverigedemokraterna vill det. Det stödet räcker dock inte för att få igenom ärendet i riksdagen.

Flera partier (S, MP, KD och FP) vill minska administrationen i skolorna. Dessa partier har 180 mandat i Riksdagen, men det räcker inte heller för att fatta ett beslut om det. Det fattas sex röster för att få majoritet för det. I bästa fall kanske några andra ledamöter skulle rösta med ett förslag om minskad administration?

Lärarlönerna i Sverige är låga. De började släpa efter när Persson lämnade över skolan till kommunerna. En gymnasielärare med fem års akademiska studieår och femton år i yrket tjänar lite drygt 30 000 kr i månaden. Snittlönen är ca 28 000 kr för gymnasiets lärare. (I Japan och Korea ökar en lågstadielärare sin lön med 75 % de första femton åren.) När det gäller lärarnas löner finns det en majoritet för det eftersom S, MP, KD, FP och C säger sig vilja höja lönerna.

Men gör det då? De partierna tillsammans har 203 ledamöter i Riksdagen - en klar majoritet!