Just nu har jag båda morgontidningarna som ges ut i Stockholm, dvs. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Tidningsbunten jag hämtade i brevlådan i morse bestod av nästan nio hekto papper, fördelat på 340 sidor i tabloidformat och uppdelat i elva olika delar.
SvD hade - förutom sin huvuddel - bilagor för kultur, resor & mat samt två extra reklambilagor. För DN var motsvarande delar en huvuddel plus bilagan Söndag samt en för kultur respektive sport och två reklambilagor.
SvD:s bunt omfattade 168 sidor och DN:s 172, alltså ingen större skillnad. När det gällde andelen sidor med reklam och övrig text (alltså inte egen redaktionell text) så var det nästan lika, 102 för Svd och 101 för DN. Det som återstod, den egna redaktionella texten, var för SvD 66 sidor och för DN 71 sidor.
En stor del av tidningssidorna i kulturdelarna är mycket luftiga med stora vita fält och jättestora bilder som ibland täcker mer än en helsida. Det tycker jag är slöseri med utrymmet. Med en tajtare layout skulle det gå att spara åtskilliga sidor och därmed även papper.
Jag är inte särskilt intresserad av finkultur eller sport. Därför är ledar-, debatt- och nyhetssidorna i stort sett det enda jag brukar läsa något av, resten bläddrar jag igenom. I SvD omfattar de delarna 15 sidor och i DN något fler, 22 sidor, totalt 37 sidor. Det är ungefär 11 % av det jag hämtade in från brevlådan i morse. Dessutom läste jag inte alla dessa sidor.
Nu undrar givetvis vän av ordning varför jag överhuvud taget prenumererar på papperstidningar när nyheter går att läsa på nätet. Jo, jag är gammal och gammalmodig, gillar doften av trycksvärta och att kunna bläddra bland papperssidor. Dessutom vill jag ha nya korsord till frukosten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar