På valborgsmässoafton var vi ett gäng goda vänner som samlats för gemensam samvaro. När middagen var uppäten kom vi att prata om ditt och datt. Bland annat kunde vi konstatera att vi allihopa - vi var fyra par - hade förfäder antingen i närtid eller dåtid som kommit till Sverige från andra länder.
Min farmors föräldrar invandrade på 1800-talet från det dåvarande ryska storfurstendömet Finland. Första försöket misslyckades. De skickades tillbaka för att det var för fattiga för att få stanna. Andra försöket lyckades dock och min farmor föddes som finsk medborgare 1887 på Söder i Stockholm
Min hustru har rötter från Tyskland, fast mycket, mycket långt tillbaka. Gustav Vasa lät hämta hem en tysk hammarsmed som placerades i Bergslagen. Han var född 1510. Räknar man 15 generationer framåt dyker min fru upp.
Värden för kvällen, JC, har holländska rötter i närtid. Hans farfar flyttade till Sverige. Hans fru, IL, har vallonskt påbrå längre tillbaka. En del av hennes förfäder kom från en liten stad i nuvarande Belgien.
JS mamma kom 1929 till Sverige från Svenskbyn i Ukraina. Hans fru, MS, har norska rötter genom sin mors morfar och finska genom sin farmor.
JO har rötter ett par generationer tillbaka på farssidan från både Norge och Danmark. Hans fru, AO, är genom två olika linjer släkt med både Erik XIV och Johan III (och alltså även Gustav Vasa). Erik XIV:s mamma Katarina kom från nuvarande Tyskland, där hon föddes 1513.
Alla vi som träffades på valborgskvällen har alltså släktband med utlandet. Av oss åtta har de flesta det i närtid, dvs. bara några generationer tillbaka. Tänkvärt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar