Idiotiska regler hindrar integrationen

Vi har fått hundratusentals nya invånare som inget hellre vill än att få ett jobb och göra rätt för sig i sitt nya land. Jag tänker givetvis på de flyktingar som kommit hit av olika skäl. En del av dem har utbildning och erfarenhet och är eftertraktade av flera arbetsgivare. Men om arbetsgivaren missar någon liten detalj i kollektivavtalet åker dom ut direkt trots att dom rotat sig här och inte ligger samhället till last. Exemplen är många.

Det räcker att ha tagit ut några semesterdagar för litet för att de ska utvisas. Eller fått några kronor för litet i lön trots att det rättats till efterhand. De åker ut i alla fall.

För LO är kollektivavtalen heliga. Eftersom det finns bortåt 700 olika avtal är det lätt att en arbetsgivare kan missa någon detalj.

Sunt förnuft saknas

Våra politiker låter det här vansinnet pågå. Sunft förnuft och vanligt bondförstånd finns inte, varken hos Migrationsverket, facken eller de politiker vi valt och som omedelbart borde kunna ändra reglerna. Först måste det utredas och dras i flera långbänkar.

Men om det är regler som skulle gynna dem själva går det ofta fort att få dem ändrade. Sic!

Det är inte bara högutbildade och självförsörjande invandrare som råkar illa ut på grund av rigida regler. Här är ett exempel.

Lärt sig svenska

A som är 28 år kom hit från Afghanistan tillsammans med sin man och lille son i den stora flyktingvågen 2015. De väntar sedan dess på permanent uppehållstillstånd (PUT). Båda har arbetstillstånd och maken har jobb och avtalsenlig lön. Sonen går på förskola. A har inget jobb men vill inget hellre än att jobba.

Eftersom de saknar PUT kan de inte får lära sig svenska via "svenska för invandrare (SFI). Men de har på egen hand lyckats lära sig att tala  begriplig svenska. Bara det är ett "under".

"Moment 22"

A är inskriven hos Arbetsförmedlingen (AF) men kan inte få hjälp därifrån för att få ett arbete. Hon saknar nämligen "de fyra sista siffrorna", dvs. ett samordningsnummer. Skatteverket kan inte ge henne det då hon saknar arbete. Snacka om "Moment 22"!

Då hon har bristfällig utbildning och aldrig förut haft ett jobb är det jättesvårt för henne att skaffa ett på egen hand. Däremot har hon lyckats få en obetald praktikplats på ett kommunalt äldreboende. En praktikplats är ett första stort och viktigt steg mot ett riktigt avlönad jobb. Men tyvärr är den vägen stängd för henne.

Arbetsgivaren vill ha besked om att "någon står bakom henne ifall något skulle hända", som t.ex. att hon skadar sig i jobbet på sin praktikplats.

Får hon stanna?

Hon är visserligen inskriven hos AF som har program för arbetssökande där praktikplats ingår. De som har en sådan praktikplats får via AF det stöd som arbetsgivaren efterfrågar. Men då hon skaffat sig sin plats på egen hand får hon inte det stödet från AF. För mig är det helt obegripligt att AF inte kan stötta henne, trots att hon är inskriven där.

Men även om hon till slut skulle lyckas få ett jobb så är de inte säkert att familjen får stanna i Sverige.  Det finns många exempel på skötsamma duktiga invandrarfamiljer som blivit "nysvenskar" men som trots det har utvisats och ofta till ett land de aldrig bott i. Sverige är fantastiskt!

Så här borde det vara

Jag tycker att de invandrare som

• rotat sig här, 
• lärt sig svenska, 
• har jobb och försörjer sig själv 
• och inte ligger samhället till last 

med automatik borde få permanent uppehållstillstånd.

PS. Däremot finns det exempel på invandrade som begått grova brott men som fått stanna. Anledningen har varit att de kan råka illa ut i sitt hemland om de skickas tillbaka. So what?