I början av året hade vi inbrott på vårt torp i Bergslagen. Boven greps och dömdes till fängelse och utvisning. Vi blev instämda till tinget i egenskap av målsägande. Det var en ny upplevelse, att få vara med vid en rättegång. Totalt var det en process som pågick i flera månader, från polisanmälan till tingsrätt, kronofogde och kriminalvård. Vi fick många brev med dokument, blanketter och information. Jag tror att detta kunde effektiviseras genom utökad samarbete mellan de olika myndigheterna. En satsning på språkvård här och var skulle inte skada.
Det började med att vi gjorde en polisanmälan. Den resulterade i sex sidor för anmälan plus fem sidor med information från polisregion Bergslagen, med huvudkontor i Örebro.
När rättegången var över kom domen. Den skickades till alla som var målsägande. Boven hade gjort sex inbrott och antalet målsägande var 12 personer.
Eftersom vi hade begärt ideellt skadestånd (som vi inte fick) för alla som nyttjar vårt torp, dvs. bl.a. våra barn och barnbarn, var även de målsägande.
Alla målsägande fick varsitt exemplar av domen med post, även våra minderåriga barnbarn.
Domen var på 13 sidor och bilagorna på 17 sidor plus information på ytterligare tre sidor. Totalt 33 sidor.
Jo, vi fick ett byråkratiskt brev med citerad lagtext plus en blankett. Man ville veta om vi vill få veta vilken anstalt han sitter på, om han rymmer eller fritas, får permission, när han släpps m.m. Vi fick också svarskuvert som var frankerade med julfrimärken (!) samt adresserade till den anonyme C. Lööf i Malmö.
Det blev en hel del papper, det här.
Lägg sedan till förundersökningen på totalt 450 sidor, som vi dock inte fick med automatik. Om vi hade begärt ut den på papper hade det kostat oss en tusenlapp i exeditionskostnad. Vi gjorde inte det utan lyckades flirta med en vaktmästare på tingsrätten och fick den nedladdad på en cd-skiva. Alltid något.
Jag är övertygad om att denna process skulle gå att förenkla och förbilliga. Men det skulle kräva att polisen, tingsrätten, kronfogden och kriminalvården samarbetade om enklare rutiner. I det arbetet skulle en språkkonsult få häcken full. En del texter var acceptabla, men andra var inte det.
Sen har vi skadestånden. En stor del av rättegången upptogs av att presentera och diskutera skadestånden. Eftersom både vi och rätten visste att boven saknade tillgångar var dessa diskussioner i stort sett onödiga.
Ett förenklat skadeståndsförfarande borde tillämpas då man redan i förundersökningen kan konstatera att boven inte äger något utmätningsbart.
PS. Tillägg den 1 juni 2018
I dag fick jag mejl från Fosieanstalten utanför Malmö där boven sitter inne. Man meddelade mig att han blir villkorligt frigiven i mitten av december i år, alltså efter bara ca nio månader i fängelse.Det blir en rejäl rabatt. Han fick ett år och tre månader och utvisning med förbud att återvända före 2023. När han släpps ur fängelset tar gränspolisen hand om honom och ser till att han förpassas till sitt hemland Palestina. Kan man inte göra det direkt sätts i han i förvar tills det blir dags att ge sig av. Kedjan är lång: vanliga polisen, tingsrätten, fogden, kriminalvården och gränspolisen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar