För att få fler utrikesfödda med låg eller ingen utbildning i arbete krävs enkla jobb med lägre ingångslöner än dagens. Det inser de allra flesta, utom våra två regeringspartier samt stödpartiet kommu-nisterna. De är låsta i sina respektive ideologier, ivrigt påhejade av LO som enbart värnar sina egna medlemmar, dvs. de som redan har ett jobb.
På 1930-talet var arbetslösheten hög. Det berodde inte på att de som var utan jobb var födda utanför Sverige. Orsaken var den djupa och långa depressionen. Ett sätt att sovra arbetssökande var t.ex. att inte låta staten anställa män som frikallats från värnplikt. Ett annat var att sysselsätta de arbetslösa med nödhjälpsarbete, s.k. AK-arbeten (där AK står för Statens Arbetslöshetskommission som fanns 1914-40).
Den vanligaste sysslan var att med hacka, spade och skottkärra bygga vägar. Åren 1921-34 byggde nödhjälpsarbetare 716 mil väg. Utlagda efter varandra motsvarar det sträckan från söder till norr i Sverige fyra gånger och halvvägs tillbaka.
AK-arbetet fick inte konkurrera med andra arbeten och lönerna sattes lägre än den lägsta lönen på respektive ort. Syftet var att verka avskräckande på andra som kunde få ett "riktigt" arbete i stället. Dessutom var det ett test på den arbetssökandes arbetsvilja.
Det alternativ som funnits tidigare, fattigvård, var en stor förnedring. Dessutom måste de som fått den hjälpen betala tillbaka.
Gick det för 80 år sedan att ordna enkla jobb med lägre lön borde det gå även idag. Arbetsuppgifter saknas inte. Jag är övertygad om att Sossarna & Cie får krypa till korset vad det lider och fixa dessa jobb. Det är enda möjligheten att komma vidare.
Fast då kommer de att heta något annat. Sannolikt inte "beredskapsarbete" eller "nödhjälpsarbete". Snarare "samhällsarbete", "förstagångsjobb", "introduktionsjobb", "integrationsarbete" eller något annat eufemistiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar