När jag läser en bok nu för tiden har jag för det mesta en blyertspenna i handen för att kunna rätta alla korrekturfel jag upptäcker. Det är en miljöskada från min tid som informationschef m.m. då det gällde att ha koll på texter i broschyrer, annonser m.m.
Fel i texten kan i princip delas in i tre grupper:
1) Faktafel är de värsta felen. Häromveckan hittade jag flera faktafel i en bok jag läste. Den handlade om invandringen till Nordamerika från 1600-talet och framåt. På två ställen står att uppfinnaren John Ericson är begravd i sin födelseort Långban. Fel. Han är begravd i Filipstad. En bild (eller bildtext) är fel. Bildtexten hänvisar till John Ericsons "Monitor" men bilden föreställer sydstaternas "Merrimac" (eller "Virginia", som den hette då den mötte Ericsons "Monitor"). Detta är grova fel, som en förlagsredaktör borde ha upptäckt.
2) Korrekturfel är förargliga, men överkomliga. Oftast vet man hur det rätta ordet ska vara stavat och felet utgör inget hinder för kunskapsinhämtningen eller förståelsen av det skrivna. Handlar det om siffror är det värre. I boken som jag nämnt ovan står årtalet 1859 när det bör var 1759. Av sammanhanget förstod jag att det var fel. Jag tolkade det som ett korrekturfel och inte ett faktafel, trots att det var det också.
3) Sen har vi stavfel och språkfel som beror på skribentens okunskap. De är oförlåtliga och pinsamma men felen gör sällan texten oförståelig, även om uppenbara tvetydigheter eller lustigheter kan uppstå.
Ett färskt exempel är de ord som skrivits fel i lokal valreklam från Folkpartiet. Det är ju extra pinsamt då Folkpartiet och Björklund har skolan som sin viktigaste valfråga. Orden det handlar om är "kunskapskola" i ställer för "kunskapsskola", "ungdommar" i stället för "ungdomar" och särskrivningen "val upptakt". Över detta har det raljerats i tidningar och sociala medier, framför allt om "kolan" med kunskap. De som inte gillar Björklund & Co har tagit det som ytterligare en intäkt för att han har misslyckats med den svenska skolan unders sina åtta år som skolminister.
Men de personer som gjort Folkpartiets reklam och de som köpt in den är förmodligen minst i 25-30-årsåldern och har alltså inte gått i Björklunds skola (utan i den gamla sosseskolan).
Men hur det nu än är med det så är det tydligen inte bara skidåkare som behöver kunna stava rätt.
PS. Boken jag nämner ovan är "Den nya världen" av Lennart Pehrson, utgiven 2014 av Bonniers.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar