Det är bäst att allt alltid är bra

En vanlig hälsningsfras är "Tjena, hur är läget?" eller "Hur mår du?". På det förväntas man svara "Det är bra." Häromdagen gjorde jag inte det.

Jag svarade "Det är som vanligt" och fick följdkommentaren "Ojdå, det var värst vad du är negativ!" Jag reagerade lite surt, men visade det inte. Ibland är ju tillvaron neutral, dvs. som vanligt. Varför måste man då försköna och säga att allt är toppen och fyra av ett leende?

Ibland är livet toppen, ibland är det inte det. Vi är nog alla lite bipolära av och till och har våra "ups and downs". I Bergslagen säger en del infödda inte att det är "som vanligt" utan "dä är liiika" eller "dä ä varsken eller". Jag tycker det är bra kommentarer, men de kan säkert också uppfattas som negativa.

Nästa gång jag får frågan om hur mitt läge är ska svara mer utförligt men fortfarande sanningsenligt: "Tack, det är som vanligt. Temperaturen är ca 36 grader, avföringen är normal och jag har fått behålla maten!"

Det är väl positivt? Fullt frisk.

Jasså inte. Nähä, det kan nog uppfattas som att man inte bara är lite bipolär utan även har fått en släng av Aspbergers syndrom i lightversion. Suck!

Det är nog bäst att vara förväntat korrekt och svara att det är bra, oavsett hur man mår. För så förväntas svaret alltid bli och man slipper följdkommentarer.