När man blir äldre förändras man. Inget att göra åt. Det hjälper inte att kämpa emot. Det är bara att gilla läget och försöka göra det bästa möjliga av situationen.
Jag är nu drygt 71 år. De åren har sakta men säkert satt sina spår, såväl i mitt sätt att vara och hur jag ser ut. Jag är glad att jag kommit så här långt. Min far blev 65 och min äldre bror fick bara 60 år.
När jag såg min svärfar lösa lördagskorsordet i Bergslagsposten fnös jag och undrade hur man kan syssla med något så hopplöst meningslöst. Nu löser jag varje morgon SvD:s korsord tillsammans med hustrun.
Jag hissar upp brallorna ganska högt på höften. Vi har pelargonier i fönstren och en väggklocka. Det var otänkbart när jag var i trettioårsåldern.
Jag har två pillerdosor, en för morgonens intag och en för kvällens. Det verkar som alla pensionärer måste ha piller, vare sig de behövs eller inte. Husläkarna älskar att förse oss med dem. Minnet är heller inte vad det varit, framför allt kortminnet.
Förändrad midjestruktur
När jag jobbade och mina äldre arbetskamrater försvann den ene efter den andre och gick i pension så såg jag hur de förändrades rent fysiskt. När de kom på besök efter att ha varit panschisar i några år la jag märke till att gubbarna hade fått en rund mage. Det hade de inte när de jobbade.
Nu har även jag fått en sådan mage. Suck! Orsaken är sannolikt det ökade alkoholintaget, främst i form av stark pilsner.
Tjejerna hade blivit runda gummor och fått flera michelingubbsliknande ringar i midjehöjd, vilket de ofta dolde med löst sittande tunikor eller blusar.
Även huden ändras och börjar skrynkla sig. Den som har håret kvar märker att antalet strån minskar, i alla fall om man är man. Kvinnor blir sällan flintis. Grått blir en standardfärg.
BMI:et ökar oundvikligt
Vikten har ökat, trots att jag besöker gymmet ett par gånger i veckan. Jag tror givetvis att det beror på mer muskler. Ökad vikt ger även ett högre BMI och jag har passerat 25 och är numera överviktig.
Det finns även en annan orsak till att man får högre BMI när man blir äldre. Längden har minskat och ryggen kroknar.
Allt det här kallar jag gamlifiering. Det går inte att göra något åt den. Möjligen försena den något. Ett kvarvarande barnasinne är en försenande faktor. Glöm inte det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, visst ändrar vi oss med åren.
SvaraRaderaPå alla möjliga sätt, men så länge vi själva kan svänga benen över sängkanten så ska vi inte klaga.
Angående BMI så tänk som Katten Gustaf gjorde:
"Jag har ingen övervikt, jag har underlängd".
Hälsningar
från en annan pensionerad skattmas