Invandringen kostar - och kommer att kosta

Tino Sanandaji är forskare i nationalekonomi vid University of Chicago och civilekonom från Handelshög-skolan i Stockholm. Han är ursprungligen kurd och kom till Sverige som åttaåring. Han har skrivit boken "Massut-maníng - ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende" som kom ut i december förra året. Jag har läst den. Den är intressant och fylld av fakta om invandringen till Sverige och dess effekter.

Jag citerar (och kommenterar) vissa delar ur hans bok i detta blogginlägg.

"Sverige har nu länge haft socioekonomiska problem bland invandrare, samtidigt som invandrares befolkningsandel växt stadigt. Trots detta har många förnekat invandringens roll för Sveriges samlada socioekonomiska problem såsom ojämlikhet, arbetslöshet, fallande skolresultat och barnfattigdom. Även när invandringens påverkan medges har analysen ofta varit svävande beträffande effektstorlekar och kausala orsakssamband. Det var länge vanligt att avfärda invandringens effekt genom att påstå att det inte är invandring som är problemet utan ojämlikhet, att det inte är invandring som är problemet utan bilbränder, att det inte är invandring som är problemet utan arbetslöshet, att det inte är invandring som är problemet utan fallande skolresultat och så vidare. Alla dessa fenomen kan i sin tur påverkas av invandring." (Sid 150).

Våra politiskt korrekta politiker har hela tiden förnekat detta, vilket drivit massor av vanliga svennar rakt i armarna på SD. Till och med jag har sedan länge förstått att arbetslösheten och de dåliga skolresultaten till stor del är en effekt av invandringen. Men det fick man inte säga högt för då var man "rasist". Sic!

En av fyra har utländsk bakgrund

"Enligt SCB var i slutet av 2015 17,0 procent av befolkningen född i utlandet. När andra generationens invandrare som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar läggs till hade 22,2 procent av befolkningen utländsk bakgrund - sammanlagt nära 2,2 miljoner individer". (Sid. 33).

I de här siffrorna är inte de asylsökande som kom 2015 och senare medräknade eftersom de ännu inte fått uppehållstillstånd och inte räknas som en del av befolkningen. Om större delen får stanna ökar andelen med utländsk bakgrund och kommer att om något år säkert att vara 2,5 miljoner. Utöver dessa räknar man med att 50-80 000 invandrare kommer att uppehålla sig illegalt i landet.

"Resultaten från PIACC-undersökningen (en OECD-undersökning) visar att Sverige överlag har en befolkning med gott humankapital. Men samtidigt är det förhållandevis en hög andel av befolkningen som har en mycket låg kunskapsnivå. Drygt 35 procent av de utrikes födda uppvisar otillräckliga kunskaper i läsning och räkning  medan denna siffra för inrikes födda är ca 5 procent." (Sid. 43).

I debatten framhålls ofta, bl.a. av Stefan Löfven, att en stor del av invandrarna är högutbildade läkare, ingenjörer, sjuksköterskor etc. Att försköna invandringens effekter och sopa problemen under mattan har varit legio.

Invandringen kommer att kosta

"Invandring genererar alltid kostnader för välfärden liksom intäkter i form av skatt och avgifter." (Sid. 45).

"Invandrare står för färre patent i relation till gruppens befolkningsandel (Zheng & Ejermo 2015). Därför har invandring i Sverige snarast lett till minskad innovationstakt per invånare." (Sid. 46).

"En annan omfattande studie av Flood och Ruist (2015) beräknar invandringens långsiktiga fiskala effekter. - - -  Slutsatsen är att invandring utgör en nettokostnad såvida inte integrationen förbättras signifikant jämfört med hur det hitintills sett ut. Både dagens invandrare som redan kommit och förväntad framtida invandring väntas generera en nettokostnad. Liksom i andra studier är kostnaden högre för invandring från låginkomstländer utanför Europa, medan invandring från många delar av Europa är en nettovinst." (Sid. 47).

"Efter sju år i landet uppgår den offentliga sektorns genomsnittliga nettokostnad per flykting till 95 tusen kronor per år." (Sid. 51).

I debatten har hela tiden förts fram att vi måste ha invandring för att klara pensionsavgångar och en åldrande befolkning och att invandring på lång sikt är en ren vinst. Javisst, arbetskraftsinvandring från Finland och södra Europa som vi hade på 1960-talet var okej. Men nu kommer större delen av våra nysvenskar från Asien och Afrika och har låg eller ingen utbildning alls. Det kommer att bli kostsamt för Sverige.

De framtida pensionerna blir ännu lägre

"Tvärtemot vad många hoppas kommer invandringen inte att stärka finansieringen av framtida pensioner utan tvärtom lägga till ytterligare en börda. Orsaken är att invandrare, trots att de har en mer gynnsam åldersfördelning, inte arbetar och betalar in tillräcklig i skatt för att kunna generera de överskott som krävs för att fullt ut finansiera sina egna framtida pensioner - än mindre stärka det framtida svenska pensionssystemet." (Sid. 47).

"Enligt Pensionsmyndighetens kalkyl beräknas 100 tusen flyktinginvandrare i dag fram till år 2100 generera cirka 70 miljarder i ökade intäkter för pensionssystemet och 150 miljarder i ökade utgifter. Totalt belastas pensionssystemet följaktligen med 80 miljarder kronor, eller 800 tusen kronor i genomsnitt per person." (Sid. 48).

Sedan många år tillbaka har det i debatten framhållits att de som idag är yrkesverksamma kommer att få mycket mindre i pension än dagens pensionärer, födda på 1940-talet. Men de framtida pensionerna kommer på grund av invandringen att bli ännu lägre om man ska tro Pensionsmyndigheten m.fl. Detta talas det inte alls om. Det blir verkligen synd om våra barn och barnbarn när de går i pension.

Är det okej att en nyanländ Muhammed ska få del av samma välfärd som Svenne och Irma som jobbat och betalat svensk skatt i hela livet? Jag tycker inte det. (Jaha, nu blev jag "rasist").

Sveriges integrationsmisslyckande

"Historiskt framgångsrika exempel på invandring inkluderar den transatlantiska migrationen till USA under 1800-talet och tidigt 1900-tal, Sverige under den tidiga efterkrigstiden, judisk invandring till Israel från Sovjetunionen efter kommunismens fall samt arbetskraftsinvandring till Australien och Kanada. - - -  Svensk flyktinginvandring är i skarp kontrast till dessa exempel ett mindre lyckat exempel på omfattande invandring." (Sid. 54).

"Sverige har kombinerat den snabbaste flyktinginvandringen med några av de största klyftorna vad gäller arbetsmarknad, utbildningsresultat och fattigdom." (Sid. 54).

"Trots att Sverige har mindre än två procent av EU:s befolkning tog Sverige 2015 emot 40 procent av de ensamkommande barn som anlände till samtliga EU-länder." (Sid 55).

"De internationella konventioner som Sverige och de flesta andra länder undertecknar ger stor frihet att på egen hand utforma sin asylpolitik". (Sid. 57).

"Sverige kombinerar nämligen OECD:s största flyktingmottagning med OECD:s sämsta arbetsmarknadsintegration. Inget annat land hade år 2015 större skillnad i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda." (Sid. 58).

Sverige har velat vara en "humanitär stormakt" och öppnade därför sitt hjärta och sin famn för hundratusentals människor med mer eller mindre berättigade flyktingskäl från länder som är ljusår från oss kulturellt sett. Politiker som Reinfeldt och Löfven har framhållit att vi varit bundna av internationella avtal.

Sverige har varit unikt och kommer att få betala dyrt för detta. I flera generationer framöver.

PS. Läs gärna Sanandajis bok. Han skriver mycket om effekterna av massinvandringen: bilbränder, utanförskapsområden, brottslighet m.m. och citerar mängder av vetenskapliga rapporter och fakta om invandringen och integrationen. Han har citerats flitigt i medierna och ingen har anklagat honom för att vara oseriös. Han har också 25 förslag på hur man ska lösa integrationsproblemen  (eller "utmaningarna" som våra politiker kallar problem de inte har någon lösning på).

https://www.adlibris.com/se/sok?q=massutmaning%2C+tino+sanandaji

Tillägg den 23 maj. I en debattartikel i SvD den 18 maj kritiserar en professor och en lektor vid KTH Sanandajis bok. De menar att boken har mycket stora brister i den statistiska analysen och i hanteringen av källor och återgivande av andra forskares resultat.

Boken innehåller många citat och källhänvisningar och allt kan knappast vara fel. För en normalbegåvad läsare är det inte lätt att veta vad som är rätt och fel. Jag tror knappast att ett citat från SCB eller Pensionsmyndigheten - som är så lätt att kolla - skulle vara fel.

Sen är det viktigt att komma ihåg att alla - oavsett om man är forskare, docent, lektor eller professor - har en personlig uppfattning om invandring och integration och har glasögon som passar de egna åsikterna. Det gäller såväl Sanandaji som hans kritiker.

Ytterligare ett tillägg den 24 maj: I dagens SvD har Tino Sanandaji en debattartikel där han bemöter de två akademikerna från KTH som kritiserat hans bok. Han säger att de är ute och cyklar då de bl.a. bara jämfört hans referenslista med en databas som saknar många av hans källor. En av hans kritiker, Hans Lööf, driver - enligt Sanandaji - "ideologisk aktivism med alla tillåtna medel".

Det är ju vad jag alltid sagt: även forskare och professorer låter sina personliga åsikter skina igenom när de tar sig ton i debattartiklar. Tro inte att det de skriver är neutralt och sanning bara för att de är akademiker och forskare.

Nytt tillägg den 1 juni: I dagens SvD berättar Paulina Nordling i sin kolumn att professorn i nationalekonomi Assar Lindbeck i en intervju sagt att "Sanandajis bok är den mest fullständiga sammanställning som gjorts av information från många olika källor om migrationsproblem i Sverige".