Arbetslösheten behöver analyseras mer noggrant

När jag jobbade på Skatteverket lät jag göra omfattande enkäter där medborgarna frågades ut om sin syn på Skatteverket, skattesystemet, skattefusk m.m. Enkäterna gjordes med jämna mellanrum och vi fick tidsserier och kunde göra jämförelser över åren.

Resultaten var mycket detaljerade, därför att de utfrågade delades in i undergrupper beroende på kön, ålder, utbildning, inkomst, bostadsort, erfarenhet av skatteförvaltningen m.m. På det sättet blev svaren mer intressanta och vi kunde lokalisera särskilda målgrupper.

En viktig målgrupp var ungdomar för vi kunde över åren se att deras syn på svartjobb blev mer och mer positiv, vilket inte var bra. Därför genomförde verket en stor informationskampanj om svartjobb i början av 2000-talet, riktad till ungdomar. Den kampanjen blev mycket uppmärksammad och vann flera priser, bl.a. ett guldägg, och gav dessutom resultat. Andelen ungar som tyckte svartjobb var okej minskade, vilket var statistiskt säkerställt.

Vad vill jag säga med det? Jo, att statistik och enkätsiffror måste brytas ned i sina beståndsdelar och analyseras. Först då kan man göra något om man vill förändra resultaten.

Den stora politiska frågan just nu är arbetslösheten som är 9 % och som politikerna kallar ”massarbetslöshet” (snittet i Europa är 12,5 %).  Ungdomsarbetslösheten är högre – 25 %.  Skärskådar man siffrorna närmare så blir bilden mer nyanserad. 

Räknar man bort de ungdomar som är 15-18 år samt de som är heltidsstudenter sjunker ungdomsarbetslösheten från 25 till 9 %.  Om det fanns mer detaljerade offentliga uppgifter om utbildning, språk m.m. skulle statistiken nog bli ännu mer intressant, men jag har inte sett några sådana uppgifter i medierna.

Går man vidare och räknar bort de ungdomar som inte kan svenska eller inte har tagit studenten blir nog den grupp som är kvar tämligen liten. För att minska antalet arbetslösa ungdomar skulle man behöva ge de som inte har studentexamen eller inte kan svenska kompletterande utbildning. 

Ser man till hela befolkningen är arbetslösheten bland inrikesfödda mellan 25 och 54 år 3,8 % medan den är 15,9 % bland utrikesfödda. Den slutsats jag drar av detta är att invandringen driver upp arbetslöshetssiffrorna.  

Om min tolkning är rätt måste vi för att få ner arbetslösheten se till att våra invandrade kamrater snabbt får ett jobb. Men det finns inga jobb som passar den som inte pratar svenska och har låg eller ingen utbildning alls. Sverige har minst antal låglönejobb i hela Europa – bara 2,5 % - jämfört med t.ex. Tyskland där de är 20 %.

Men facken vill inte ha fler låglönejobb, bl.a. Saco, som hävdar att det finns redan för många invandrare med universitetsutbildning som inte har jobb eller har låglönejobb. Det krävs i stället fler höglönejobb, menar man.

En annan orsak till dagens arbetslöshetssiffror i Sverige - jämfört med tidigare år - är att man numera inte förtidspensionerar långtidsarbetslösa, vars syfte var att få en snyggare arbetslöshetsstatistik.

Men att få politiker att öppet prata om att vi måste få våra arbetslösa invandrare i jobb  - och då samtidigt visa att invandringen är en av flera orsaker till vår ”massarbetslöshet” -  är nog en omöjlighet. Vi får fortsätta att sätta vår tillit till Arbetsförmedlingens jobbcoacher, Fas 3  m.m.

Mot den här bakgrunden är det är lätt att hävda att vi måste minska invandringen för att få ned arbetslösheten. Men vi behöver våra invandrare. Det kommer att krävas fler personer som t.ex. kan jobba i hemtjänsten när vi 40-talister om något decennium måste matas och få våra blöjor bytta. De inrikesfödda räcker inte till och vill inte ta den typen av jobb. 

Tillägg den 2 september: I dagens SvD finns en debattartikel med rubriken "Språket nyckeln till integration", skriven av riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (M). Där skriver hon bl.a. "Det är ett faktum att arbetslösheten inte är jämnt fördelad i befolkningen. Den riktigt bekymmersamma arbetslösheten är koncentrerad till vissa grupper och en av dem är utrikes födda." Hon skriver också "Nyckeln till integration och minskat sysselsättningsglapp är i mångt och mycket språket".  Se där! I alla fall en politiker som lite försiktigt vågat närma sig ämnet.