Min finländska fjärdedel

Precis som så många andra svenskar har även jag utländsk bakgrund. Min farmors föräldrar kom till Stockholm från Närpes i finska Österbotten på 1800-talet. Första gången de kom förvisades de tillbaka till Finland på grund av sin fattigdom. Men de kom igen, hade tydligen bättre tur då och kunde stanna.

Min farmor föddes på Söder i Stockholm som finsk medborgare och var skriven i Finska församlingen. Min faster - född i Stockholm 1910 - blev också finsk medborgare eftersom min farmor var ogift när hon födde henne.

Min farmor hatade hela livet att bli påmind om sitt finländska arv. Förmodligen hade hon upplevt diskriminering som barn. Hon blev svensk medborgare sedan hon gift sig med min svenske farfar.
Jag hade ingen aning om detta när jag var barn utan fann kopplingen när jag började släktforska. Nu är jag stolt över min blygsamma utländska bakgrund.

Den finska invandringen till Sverige har gamla anor. På 1500- och 1600-talet kom de så kallade svedjefinnarna  till Bergslagen och Norrland där de bröt ny mark. De senaste 50 åren har det varit en ny invandringsvåg från Finland, främst arbetskraftsinvandring. Av vår befolkning är 15 % födda utomlands ( ca 1,4 miljoner) och av dessa är i sin tur ca 12 % från Finland. Finnarna är vår största invandrargrupp, följt avpersoner från Irak, Polen, Jugoslavien och Iran. Finska är ett av minoritetsspråken i Sverige.

Finland är tvåspråkigt - finska och svenska. Det finns drygt 290 000 finlandssvenskar i Finland, ca 5 % av befolkningen. Den svenska "invandringen" började på 1000-talet då Sverige och Finland började idka handel med varandra. Svenska är fortfarande obligatoriskt skolämne i Finland men trots det är svenskkunskaperna låga hos finnarna, då de sällan praktiserar språket. .

Det finns nu en mycket högljudd kritik mot svenska språket i Finland och man vill ta bort det som obligatoriskt skolämne. Det nationalistiska partiet Sannfinländarna (Perussoumalaiset), som gick fram stort i senaste valen, driver frågan hårt.

Agitationen mot svenskan har gått långt. Kända journalister m.fl. som står på svenskans sida har mordhotats. Men flera finnar har reagerat mot överorden och visat sin sympati för svenskan genom att försvenska sina finska namn.

Eftersom Finland fortfarande - trots inhemsk kritik - värnar det svenska språket är det viktigt att vi i Sverige värnar finskan. Annars får Sannfinnländaren ytterligare argument för att försvåra för finlandssvenskarna i Finland.

Själv lämnade jag ett litet bidrag för några år sedan. I mitt jobb på Skatteverkets skrev jag verkets yttrande över en utredning om våra minoritetsspråk. I svaret föreslog jag bl.a att kretsen av svenska kommuner där finskan ska ses som ett minoritetsspråk skulle utökas med några kommuner i Bergslagen där det bor många finländare. Alltid något. Det kanske var min farmor som påverkade mig?

Men tyvärr ledde mitt remissvar inte till någon förändring av det finska förvaltningsområdet i vårt land.