Många av oss som inte är bönder gläds kanske åt den idoga sommarvärmen. Men för bönderna är det värre. Bristen på regn försämrar skördarna och det blir varken säd eller foder till djuren i tillräcklig mängd. Det är foderbrist, djur får nödslaktas eller avyttras på annat sätt. Det finns dock gräs, överallt, som skull kunna tas till vara och bli till djurfoder.
På vårt torp i Bergslagen har vi en liten äng som vi varje sommar slår med lie. Gräset får torka till hö på en gammaldags hässsjeställning. Höet har sedan under all år tagits om hand av en hästägare i byn som har haft tre nordsvenskar.
Men i år gick höet till en hästgård utanför Lindesberg, då hästägaren i byn inte längre har kvar sina nordsvenskar.
Det finns fortfarande "ängar" och marker på vårt lilla torp som skulle kunna slås och bli till nya höhässjor. Det är markbitar som är för små för att stora slåttermaskiner kan komma dit. De kan bara slås för hand med lie.
Så är det över hela landet.
Tiotusentals sysslolösa
Vi har tiotusentals friska unga människor som lever på bidrag och går utan sysselsättning. Samla ihop dem kommunvis, ge dem varsin lie (och bryne) och låt dem slå de gräsplättar som ingen bryr sig om.
Gräset kan sedan hässjas på traditionellt sätt och bli till foder åt hästar och boskap i landet. I det soliga, varma och lite blåsiga vädret torkar hässjorna på några få dagar. Arbetet kräver inga teoretiska förkunskaper eller att man pratar felfri svenska.
Nu hävdar säkert vän av ordning att "det är ju så svårt att slå med lie". Skitsnack! Har jag kunnat göra det kan vem som helst också det.
Omöjligt att genomföra
Detta är naturligtvis omöjligt att genomföra. Facket och politikerna kommer att kräva lantarbetarlön, semester- och reseersättning m.m. samt minst ett års grundutbildning från en lantbruksskola. Lägg till alla föreskrifter om arbetarskydd m.m. som måste vara uppfyllda.
Suck, säger jag bara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar