Jag har ved i garaget och kaminer i kåken jag bor i. Jag har stora plastdunkar att lagra vatten i. Jag har sovsäckar och både ett Trangiakök och ett gasolkök. Dessutom ett elverk och en fotogenkamin.
Jag har även dunkar med bensin och fotogen och i matkällaren lite konserver m.m. Jag har även lite kontanter hemma för vid ett strömavbrott funkar inte kortbetalning.
Om jag inte i "fredstid" hade gjort dessa små förberedelser skulle jag djupt ångra det när krisen verkligen är ett faktum.
En del av mina kompisar skakar på huvudet och tycker jag är underlig. Men jag tänker så här: den dan vi får ett längre strömavbrott en vinter på grund av att en rysk hackare slagit ut några ställverk kanske de vill komma och dela det jag har. Hur gör jag då? Får de stanna utanför eller släpper jag in dem? Det återstår att se.
Regler försvårar krisen
Men om SMB vill att vi ska en beredskap gör andra myndigheter allt för att göra det svårt. Min kommun tillåter bara att jag myseldar i mina kaminer två gånger i veckan. Jag får bara ha max 100 liter brännbara vätskor. Då räknas även målarfärg, terpentin, lacknafta in. Det blir inte många liter bensin och fotogen som ryms i den kvoten. Jag får bara ha två gasolflaskor. Etc. etc.
Boverket har gått ut med nya regler för vedeldning och vedpannor som gör det i princip omöjligt att installera en kamin utan att samtidigt skaffa en rökgasrenare för många tusenlappar.
Stort allvar för en del
Jag är med i en grupp på Facebook för preppers, som heter "Preppers Sverige - Krisberedskap - Överlevnad - Förberedelse - Säkerhet". Det är Sveriges och Europas största grupp om prepping och krisberedskap.
Diskussionens vågor går höga. Det handlar om allt, från hur mycket kondomer och ögonlinser du behöver lagra till hur du bäst beväpnar dig för att inte bli rånad på allt du gömt undan. Många tar det här med prepping på största allvar.
Lagom är nog bäst
De har flyttat uti skogen, jagar, odlar och är i stort sett självförsörjande. De har planerade flyktvägar och lagrat mat och andra förnödenheter på olika platser. De har övat hela familjen och delat ut olika ansvarsområden och roller.
En diskussion handlade om till vilka länder man skulle fly. Andra menade att man skulle stanna kvar och kämpa till sista blodsdroppen.
Dessa diskussioner känns överdrivna för mig. Skiter det sig på riktigt går allt i alla fall åt helvete. Krisberedskap in absurdum försenar bara undergången en viss tid.
Men att vara förberedd på ett strömavbrott och klara sig några veckor tycker jag är vettigt. Fler borde göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar